Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Allmänna råd vid värmebölja

Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall, speciellt i riskgrupper. Det finns mycket du som vårdgivare kan göra för att hantera effekterna av långvarigt höga temperaturer.

Värmebölja innebär att väderprognoserna visar att temperaturen når 26 grader Celsius eller mer tre dagar i följd. Individer tål värme olika bra och vissa grupper är mer känsliga än andra för höga temperaturer. I Regionen Stockholms Handlingsplan värmebölja - hälso- och sjukvård 2020 finns information och checklistor om vård vid värmebölja för dig som vårdgivare. Där finns också särskilda instruktioner för vård av patienter med covid-19 vid värmebölja.

För att minska risken för försämrade sjukdomstillstånd under värmebölja finns allmänna råd för att hantera effekterna av långvarigt höga temperaturer.

Försök ordna en sval miljö
Försök ordna en sval miljö genom att utnyttja gardiner, persienner och markiser. I vanliga fall ska fläktar inte användas i vårdmiljön på grund av ökad infektionsrisk. Se handlingsplanen.  Det är viktigt att känsliga personer vistas i lokalens svalaste plats. Vädra nattetid när det är svalt. Tänk på att temperaturen kan skilja sig åt med flera grader i olika rum. Sök efter skuggiga platser vid vistelse utomhus.

Uppmuntra till ökat vätskeintag
Undvik stora mängder söta och koffeinhaltiga drycker samt alkohol. Servera gärna vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt. Hjälp särskilt små barn, äldre och personer med funktionsnedsättning att dricka.

Ordna svalkande åtgärder
Hitta åtgärder för att svalka ner patienten. En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.

Uppmana till minskad fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet i höga temperaturer innebär risk för värmerelaterade symtom. Uppmana därför till minskad fysisk aktivitet, framför allt under dygnets varmaste timmar.

Var extra uppmärksam vid tecken på värmepåverkan
Var extra uppmärksam vid tecken på värmepåverkan. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist.

Riskgrupper vid värmebölja

Äldre, hjärt- och kärlsjuka, lungsjuka, njursjuka, personer med psykisk sjukdom, demenssjuka, sängliggande, socialt isolerade, spädbarn och små barn, personer som tar läkemedel som påverkar kroppens reglering av värme och personer som är fysiskt aktiva löper större risk att drabbas av negativa hälsoeffekter.

Äldre personer, över 65 år, och kroniskt sjuka utgör speciellt sårbara grupper. Ökad sjuklighet och dödlighet under värmebölja beror främst på hjärt- och kärlsjukdom och lungsjukdom, samt medicineffekter.

Film - vården under värmebölja 2020

Chefläkare Johan Bratt ger råd om vad som är viktigt att tänka på när det råder värmebölja.

Mer information i handlingsplan för värmebölja

Mer information om riskgrupper, hälsoeffekter och åtgärder finns i Handlingsplan värmebölja - hälso- och sjukvård 2020

Handlingsplan värmebölja - hälso- och sjukvård 2020 - kortversion

En kortare version av handlingsplanen som beskriver effekter och förslag på åtgärder för hälso- och sjukvården i vid värmebölja samt ger vägledning vid en långvarig situation med höga temperaturer.

Handlingsplan värmebölja - hälso- och sjukvård 2020

Handlingsplanen beskriver effekter och förslag på åtgärder för hälso- och sjukvården i vid värmebölja samt ger vägledning vid en långvarig situation med höga temperaturer.

Effekter i vården

Covid-19 i värmebölja

 

  • Uppdaterad: 1 juli 2020

  • Faktagranskad: 23 juni 2020

  • Redaktör: Anna Waldenström

  • Faktagranskare: Birgitta Almgren, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen