Brödsmule-navigation

Vanliga akuta krisreaktioner

Krisreaktioner kan uttrycka sig som beteendeförändringar, känsloförändringar, kognitiva förändringar eller kroppsliga förändringar. Det är också vanligt att drabbade kan få nya tankar om livets mål och mening, där man till exempel börjar omvärdera sådant som man tidigare uppfattat som självklart eller får en negativ självbild eller syn på världen.

Beteendeförändringar

  • rastlöshet
  • ökad uppmärksamhet eller vaksamhet
  • lättirritabilitet
  • vilja att vara ensam, drar sig undan från familj och vänner eller tvärtom undviker ensamhet
  • ökat bruk av alkohol eller droger
  • undvikande beteende
  • minskat intresse för saker man tidigare tyckt varit roliga och likgiltighet eller främlingskap inför andra
  • sover hela dagen
  • arbetar hela tiden utan rast 
  • drar sig undan
  • struntar personlig hygien

Känsloförändringar

  • blir ”avskild” från sig själv som en utomstående observatör eller upplevelse av omvärlden som overklig
  • katastrofkänsla, det vill säga upplever att tryggheten är rubbad
  • ilska, rädsla, oro, sårbarhet, överlevnadsångest, ångest, ledsenhet, hat, skam och skuld

Kognitiva förändringar

  • koncentrationssvårigheter
  • glömska
  • osäkerhet eller svårigheter i att ta beslut
  • påträngande minnesbilder

Kroppsliga reaktioner

  • darrningar
  • svettningar
  • huvudvärk
  • hjärtklappning
  • yrsel och svimningskänsla
  • sämre aptit
  • matthet eller spänningar
  • värk i muskler, främst i bröstkorg, axlar och nacke
  • sömnsvårigheter, orolig sömn, tidigt uppvaknande, mardrömmar eller känsla av att vara mindre utvilad på morgonen
  • starka fysiska reaktioner

Att bemöta oro

Lugna, lyssna aktivt, visa omsorg och informera är viktigt när du träffar oroliga patienter.

Människor reagerar olika i olika situationer. Som vårdgivare kan du möta invånare som uttrycker oro för det nya coronaviruset och kanske känner du själv viss oro.

Utbrottet av covid-19 handlar om biologisk smitta och kan skapa ökad oro och rädsla eftersom smittan varken syns, luktar eller hörs. Det innebär att man tappar kontroll över var faran är eller kommer ifrån. Platser där man brukar känna sig trygg som t.ex. i skolan eller på arbetet, känns helt plötsligt otrygga, farliga eller till och med livshotande. Detta i sin tur leder till misstänksamhet gentemot omgivningen.

Att bemöta oroliga patienter

Här kommer några basala råd för mötet med patienter som uttrycker oro.

Lugna
När du möter patienten är det viktigt att du själv är lugn och på det sättet utstrålar ett lugn till den du har framför dig, att personen du träffar därigenom kan lugnas så mycket som möjligt. Från studier vet vi att ett lugnt bemötande är mycket viktigt för personer som är med om svåra händelser.

Lyssna aktivt
Det är viktigt att du lyssnar in den person du har framför dig och att du anpassar dig till de reaktioner som just den personen visar. Det är också viktigt att du ger dig tid att lyssna på det patienten har att säga dig och vad just den personen frågar dig om.

Visa omsorg
Visa att du bryr dig om patienten. Försök att ge personen framför dig hopp om framtiden, att det inte alltid kommer att kännas så här, utan att förminska upplevelsen. 

Informera
Information är mycket viktigt. Även till barn är det viktigt att informationen är ärlig och tydlig även om den måste anpassas till barnets utvecklingsnivå. Frågor som kan uppkomma är till exempel: Vad kommer att hända? Hur kommer provet att tas om hand?

Skriftlig information är mycket värdefull och bra att lämna ut. Den du träffar kanske snabbt glömmer bort det du har sagt. Be gärna den du träffar att upprepa det du sagt för att öka och följa upp förståelsen.

Kurs i psykologiskt krisstöd

På Lärtoget finns en e-utbildning som är framtagen av Regionalt kunskapscentrum Kris- och Katastrofpsykologi. Den riktar sig till all vård- och behandlingspersonal i Region Stockholm.

Film med Charlotte Therup Svedenlöf, chef för kris- och katastrofpsykologi Region Stockholm om utbildningen:

Långvariga reaktioner

Akuta krisreaktioner är naturliga och oftast övergående, men hos en del personer blir reaktionerna starka, plågsamma och långvariga. Fysisk distansering och isolering för vissa ålders- och riskgrupper är ytterligare en faktor som ökar risken för psykiatriska diagnoser. Var även uppmärksam på faktorer som förlorat arbetet, oro över ekonomi och risk för ökat våld i hemmet.

Några exempel på långvariga eller fördröjda reaktioner är

  • ihållande rädsla och ångest
  • nedstämdhet
  • depression
  • att känna sig ”paralyserad”
  • återupplevelse av händelsen genom jobbiga oönskade bilder eller mardrömmar
  • överspändhet i form av lättskrämdhet, känsla av skakighet eller nervositet, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att komma till ro när man ska sova
  • undvikande beteende där man trycker undan smärtsamma tankar och känslor, vilket kan leda till känslolöshet även för andra sorters känslor
  • minskad sexuell lust eller att ha sexuella förhållanden efter en traumatisk händelse
  • missbruk av alkohol eller droger
  • självmordstankar.

Vård vid psykisk ohälsa

  • Psykisk ohälsa ska diagnosticeras och behandlas enligt ordinarie vårdprogram.

Oro, rädsla och utveckling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

Var uppmärksam på olika tecken hos barn och ungdomar som kan tyda på att de inte mår bra och riskerar att utveckla psykisk ohälsa:

  • extra vaksamhet på det som händer runt dem
  • reagerar genom att stänga av och upplevs därför som apatiska eller mimiklösa
  • mer irritation eller trots
  • skuldkänslor som yttrar sig som att de bli mer kritiska mot sig själv eller mot andra
  • fysiska symtom som ont i magen eller huvudvärk
  • de yngsta barnen kan bli extra klängiga, ängsliga, svårtröstade och gnälliga
  • lite äldre förskolebarn kan gråta ohejdat eller visa ilska genom att protestera mot allt eller bli hyperaktiva
  • skolbarn kan bli mer håglösa, allvarliga och nedstämda
  • ungdomar kan vara mycket oroliga för smitta eftersom självbilden är viktig för dem
  • koncentrationssvårigheter
  • förändrad lek eller ihållande rädsla även för saker som är inte direkt kopplade till corona
  • negativ syn på framtiden eller oro för att det inte ska bli bättre

För samtliga åldersgrupper gäller vid långvariga besvär där reaktionerna inte klingat av efter en månad att patienten behöver hänvisas vidare till adekvat vård.

Stöd för invånare

Det finns mycket material och stöd för invånare som känner oro under pandemin. Tipsa gärna patienter om detta men kom ihåg att det aldrig kan ersätta behandling vid psykisk ohälsa.

Om oro på 1177.se

På 1177.se finns råd och tips om hur man kan hantera oro. Det finns även en film med psykolog och psykoterapeut Charlotte Therup Svedenlöf som berättar om vanliga tankar och strategier för att bemöta dem, och hur vuxna kan bemöta barns tankar och funderingar.

Mer information

På Katastrofpsykologi.se finns info om sorg till samtliga åldrar, samt infoskrifter som behandlingspersonal kan skriva ut och lämna till patienter, alternativt lämna länk till våra psykopedagogiska blad.

Personalstöd

Information om krisstöd och psykosocialt stöd för medarbetare finns på länken nedan: