Brödsmule-navigation

Hur ska en elektronisk remiss- och svarskedja, mellan alla vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård inom Region Stockholm och Gotland, etableras i samband med det kommande journalsystemet? Arbetet som drivs kopplat till remisshantering kommer leda fram till några olika förslag på hur detta kan lösas och vilket av dessa som rekommenderas, något som sedan ska förankras i verksamheten. Alexander Hedman, läkare och specialist i allmänmedicin, ger en bild av det pågående arbetet.

Kliniker från både primärvård och slutenvård har tillsammans med it-tekniker som är delaktiga i FVM belyst frågan om hur och på vilka olika sätt möjlighet finns att skapa en sammanhängande elektronisk remiss- och svarskedja mellan alla vårdgivare inom Region Stockholm och Gotland oavsett vilket journalsystem de använder.

Alexander Hedman har arbetat med att kartlägga behov och varit delaktig i kravställning av funktioner i den nya vårdinformationsmiljön sedan 2016. Nu är han delaktig i arbetet som rör remisser och svar. Remisshantering används idag för överföring av vårdansvar, för konsultationer och allmän informationsöverföring. Han berättar mer om hur det ser ut i dag och varför det är så viktigt att få till funktionaliteten.

– I dag är patientens vårdinformation bunden till vårdgivaren – informationen kan finnas i olika journalsystem och kan inte nås av alla som behöver den. En utmaning är att vård många gånger bedrivs i stuprör, där patientens information blir ”inlåst” i separata system. Det är oftast remissen och remissvaret och som binder ihop patientens vård mellan olika vårdgivare med olika journalsystem.

Intervjuer har genomförts med förvaltarna av det befintliga, huvudsakliga journalsystemet, TakeCare, för att förstå de förutsättningar som finns i regionen. Uppdraget med att utreda remiss- och svarskedjor har genomförts för att få bättre förståelse om hur dagens system ser ut och vilka behov som finns.

– Vi har tittat på hur det ser ut i dag genom att beskriva nuläget och önskat läge inför konfigurering och anpassning av lösningens funktioner för remisshantering. Bland annat har vi kartlagt hur stor andel som kan skicka elektroniska remisser och vilka som inte kan det.

I dag använder 90 procent av vårdgivarna i Stockholm och Gotland ett och samma journalsystem, TakeCare, vilket gör det möjligt att skicka och ta emot elektroniska remisser mellan varandra. Det finns dock vårdgivare som bara kan ta emot remisser från den regionägda vården. Det finns också vårdgivare som varken kan ta emot eller skicka elektroniska remisser. I dessa fall skickas remissen på papper med vanlig postgång. Det gör att det förekommer en hel del pappersremisser. Bara i Region Stockholm/Gotland uppskattas volymen till minst 100 000 pappersremisser årligen. Pappersremisser är patientosäkert, då det finns en risk att remissen försvinner i postgången, vilket kan medföra att patienten får vänta längre på att få vård. Det gör det också svårare, för såväl patienter som medarbetare inom vården, att följa remissens status på vägen från avsändare till mottagare.

Arbetet har genomförts för att öka förståelsen av behovet som finns idag i verksamheten som använder TakeCare. I uppdraget ingår även att undersöka hur TakeCare kan samexistera med det nya journalsystemet i en övergångsperiod när det förs in i verksamheterna.

– Arbetet har resulterat i flera alternativa sätt att lösa behovet på med de fördelar och nackdelar som finns med de olika alternativen. Vi har utgått från det kliniska perspektivet, men adderat ett tekniskt perspektiv samt tagit hänsyn till Patientdatalagen och hur vården styrs i våra regioner. Vi beskriver vilka konkreta beslut och åtgärder som behöver genomföras för att skapa förutsättningar för att nå målet, en heltäckande elektronisk remisshantering i Region Stockholm och Gotland. Med en sådan på plats ser vi att patientsäkerheten kommer öka, att det möjliggör en ökad patientdelaktighet samt underlättar för medarbetare att skicka och ta emot remisser.