Psykisk hälsa

WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom. Läs mer på WHOs webbplats och se Folkhälsomyndighetens film om innebörden av psykisk hälsa:

Definitioner av psykisk hälsa

Begreppet psykisk hälsa används ofta i det allmänna samtalet, men ges olika innebörd i olika sammanhang. För att bidra till en mer enhetlig användning av begreppen har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) enats om gemensamma beskrivningar av centrala begrepp inom området psykisk hälsa. 

Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som omfattar psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Begreppet används för alla dessa fenomen.

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredställelse med livet, att känna mening med livet, ha goda sociala relationer, engagemang, och att utveckla och uppnå sin potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka. Psykiskt välbefinnande kan ses som en grundläggande resurs för att kunna bemästra livets olika svårigheter.er.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör psykiatriska tillstånd, men även vissa psykiska besvär.

Psykiska besvär

Psykiska besvär kan uttryckas som exempelvis nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Kroppsliga besvär kan också förekomma, även kallat somatiska besvär och kan uttrycka sig genom exempelvis huvudvärk, magont eller yrsel. Psykosomatiska besvär utgör ofta en kombination av psykiska och fysiska besvär. Psykiska besvär som uppstår till följd av vanliga påfrestningar är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats, eller när vi själva har anpassat oss. Psykiska besvär som är ihållande och svåra kan innebära större svårigheter, till exempel med att klara av vardagen. Besvären är dock inte så komplexa att de uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd är diagnosticerad psykisk ohälsa. För att en diagnos ska kunna ställas måste flera olika symptom föreligga och symtomen ska ha funnits under en längre sammanhängande tid. Även funktionsförmågan ska vara nedsatt. Psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Psykiska sjukdomar och syndrom

Psykiska sjukdomar och syndrom kan debutera när som helst under livet. Det kan handla om depression, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, skadligt bruk och beroende av alkohol eller droger. Andra exempel är bipolär sjukdom och psykossjukdomar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) debuterar i barndomen och kvarstår oftast i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är Adhd och Autismspektrumsyndrom.

Du kan läsa mer om begreppen inom området psykisk hälsa här:

Självmord – suicid

Det finns samband mellan psykisk ohälsa och självmord. Men också andra problem ökar risken för suicid, till exempel långvarig arbetslöshet, svåra spelproblem och ekonomiska svårigheter. Suicid kan ses som en psykologisk olycka och en följd av psykiska och fysiska påfrestningar.

Insatser kan förebygga självmord

Faktabladet Flera insatser kan förebygga självmord visar att viktiga insatser är att begränsa tillgången till medel och metoder för suicid, behandla depression, följa upp patienter som gjort ett självmordsförsök, samt förebygga självmordstankar och självmordsförsök. Skolbaserade insatser kan också förebygga suicidtankar och suicidförsök.

Rekommendationer för suicidpreventiva insatser (RESPI)

Ett kunskapsunderlag som beskriver evidensbaserade befolkningsinriktade insatser för att minska självmord har tagits fram av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) och Karolinska Institutet.

Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter överlämnat ett förslag för en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention till regeringen. Förslaget till den nya nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention heter ”Det handlar om livet”.

Regional strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa 2022-2030

Region Stockholm har en regionövergripande strategi för arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Strategin syftar till att säkerställa att psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande prioriteras och beaktas i alla relevanta beslut inom samtliga nämnder och bolag i Region Stockholm. Strategin stärker förutsättningarna för att beslut fattas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Regional strategi för suicidprevention

Region Stockholm har en strategi för suicidprevention som pekar ut riktningen för ett brett suicidpreventivt arbete som du kan läsa här:

Rapport om svenskarnas psykiska hälsa

Den ideella föreningen Mind har skapat en rapport över den psykiska hälsan i Sverige. Rapporten bygger på 35 nyckeltal som ger en bred bild av hur befolkningen mår och hur det står till med några av den psykiska hälsans viktigaste risk- och skyddsfaktorer. 

Psykisk hälsa bland högstadieelever

Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm har tagit fram en rapport som bygger på en enkätstudie till 10 299 högstadieelever i Stockholms län. Slutresultaten kan ge en fingervisning om vilka slags insatser som har potential att förbättra högstadieelevers psykiska hälsa.

Äldres psykiska hälsa

Med hjälp av forskare på Karolinska institutets Aging Research Center har Mind tagit fram en kunskapsöversikt som fördjupar och nyanserar bilden av åldrande och psykisk hälsa. Mind har lyssnat in tusentals äldre vuxna, och beskriver den bild som ges när de själva bereds utrymme. Fem tydliga problemområden framträder, som sammantaget missgynnar äldre vuxnas psykisk välbefinnande;

• bristande kunskap,
• fördomar och diskriminering,
• ensamhet och utanförskap,
• bristande ekonomiska resurser
• och bristande vård och omsorg.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins  har tagit fram rapporten "Hur mår de allra äldsta i Stockholms län?" som ger en övergripande bild av hälsan och livsvillkoren hos personer som är 85 år och äldre i Stockholms län. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och personer över 85 år och äldre har de högsta självmordstalen i befolkningen och överrisken är särskilt påtaglig bland män.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Förebyggande insatser när föräldern har en psykisk sjukdom

I faktabladet Förebyggande insatser till barnet när föräldern har en psykisk sjukdom beskrivs att samhället kan erbjuda familjer flera olika förebyggande insatser när någon i familjen har en psykisk sjukdom. Insatserna kan hjälpa barnen och minska risken att de utvecklar egna problem. Exempelvis bör alla professioner som möter föräldrar med depression känna till att det kan hjälpa om föräldrarna får stöd i sin föräldraroll, utöver behandling av sin depression.

Att vara barn till förälder med psykisk ohälsa eller missbruk innebär en högre risk att utveckla egen psykisk ohälsa och risk för sämre levnadsvillkor i jämförelse med andra barn. I en rapport har Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) undersökt vilka evidensbaserade insatser som finns för att stötta och hjälpa dessa barn.

Förebyggande insatser av psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt. Ändå uppmärksammas det inte tillräckligt av vare sig personal, äldre eller närstående. I faktabladet Det är viktigt att förebygga psykisk ohälsa bland äldre kan man läsa att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är viktigt. Äldres psykiska hälsa kan främjas av bland annat fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och social gemenskap.

Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov hos samer i storstad

Samer är ett urfolk och en av de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. Transkulturellt Centrum har i samarbete med Sameföreningen i Stockholm tagit fram en rapport för att öka kunskapen om hur samer som bor i Stockholms län ser på sina behov kopplat till sin hälsa. Fokus ligger på psykisk hälsa, att öka kunskapen om såväl skydds- och resiliensfaktorer som riskfaktorer för hälsan samt behov av utveckling av vården. Grundkunskap om det samiska folket och om nationella minoriteters rättigheter samt verktyg för att föra en lyhörd dialog i patientmötet är faktorer som bidrar till en mer jämlik vård för samer i länet.

Sammanfattning av rapporten finns även på lulesamiska:

Regionens roll i att minska stigma kring psykisk ohälsa

Att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är en viktig del av folkhälsoarbetet. Folkhälsomyndigheten har tagit fram faktablad, filmer och annat material som kan vara ett stöd i arbetet med att minska stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa och suicid.

Nationella vård- och insatsprogram psykisk ohälsa

De nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa ska tillsammans med insatser för att stödja implementering öka användningen evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ.

Genom att sammanställa och tillgängliggöra olika kunskapsunderlag på en gemensam plats för både specialistpsykiatri, primärvård, socialtjänst och skola ökar förutsättningarna för likvärdiga insatser utifrån en helhetssyn.

Vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa innehåller också förebyggande insatser. Följande vård- och insatsprogram finns inom området psykisk ohälsa:

Avtalsinformation

Relaterad information