Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom. Läs mer på WHOs webbplats och se Folkhälsomyndighetens film om innebörden av psykisk hälsa:

Definitioner av psykisk hälsa

Begreppet psykisk hälsa används ofta i det allmänna samtalet, men ges olika innebörd i olika sammanhang. För att bidra till en mer enhetlig användning av begreppen har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) enats om gemensamma beskrivningar av centrala begrepp inom området psykisk hälsa. 

Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som omfattar psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Begreppet används för alla dessa fenomen.

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredställelse med livet, att känna mening med livet, ha goda sociala relationer, engagemang, och att utveckla och uppnå sin potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka. Psykiskt välbefinnande kan ses som en grundläggande resurs för att kunna bemästra livets olika svårigheter.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör psykiatriska tillstånd, men även vissa psykiska besvär.

Psykiska besvär

Psykiska besvär kan uttryckas som exempelvis nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Även kroppsliga besvär kan förekomma så som huvudvärk, magont eller yrsel. Psykiska besvär som uppstår till följd av vanliga påfrestningar är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats, eller när vi själva har anpassat oss. Psykiska besvär som är ihållande och svåra kan innebära större svårigheter, till exempel med att klara av vardagen. Besvären är dock inte så komplexa att de uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd är diagnosticerad psykisk ohälsa. För att en diagnos ska kunna ställas måste flera olika symptom föreligga och symtomen ska ha funnits under en längre sammanhängande tid. Även funktionsförmågan ska vara nedsatt. Psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Psykiska sjukdomar och syndrom

Psykiska sjukdomar och syndrom kan debutera när som helst under livet. Det kan handla om depression, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, skadligt bruk och beroende av alkohol eller droger. Andra exempel är bipolär sjukdom och psykossjukdomar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) debuterar i barndomen och kvarstår oftast i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är Adhd och Autismspektrumsyndrom.

Läs mer

Du kan läsa mer om begreppen inom området psykisk hälsa här:

Självmord – suicid

Det finns samband mellan psykisk ohälsa och självmord. Men också andra problem ökar risken för suicid, till exempel långvarig arbetslöshet, svåra spelproblem och ekonomiska svårigheter. Suicid kan ses som en psykologisk olycka och en följd av psykiska och fysiska påfrestningar.

Insatser kan förebygga självmord

Faktabladet Flera insatser kan förebygga självmord visar att viktiga insatser är att begränsa tillgången till medel och metoder för suicid, behandla depression, följa upp patienter som gjort ett självmordsförsök, samt förebygga självmordstankar och självmordsförsök. Skolbaserade insatser kan också förebygga suicidtankar och suicidförsök.

Ett kunskapsunderlag som beskriver evidensbaserade befolkningsinriktade insatser för att minska självmord har tagits fram av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). På sin hemsida uppmärksammar NASP även det potentiellt ökande antalet självmord och självskador som kan följa på Coronapandemin. Läs mer här:

Regional strategi för suicidprevention

Region Stockholm har en strategi för suicidprevention som pekar ut riktningen för ett brett suicidpreventivt arbete som du kan läsa här:

Strategi för suicidprevention syftar till att stärka Region Stockholms suicidpreventiva arbete och utifrån en behovsbedömning ge vägledning till nämnder och bolag vid valet av aktiviteter och insatser.

Rapport om svenskarnas psykiska hälsa

Den ideela föreningen MIND har skapat en rapport över den psykiska hälsan i Sverige. Rapporten bygger på 35 nyckeltal som ger en bred bild av hur befolkningen mår och hur det står till med några av den psykiska hälsans viktigaste risk- och skyddsfaktorer. 
Här hittar du rapporten på deras webbplats:

Äldres psykiska hälsa

Med hjälp av forskare på Karolinska institutets Aging Research Center har Mind tagit fram en kunskapsöversikt som fördjupar och nyanserar bilden av åldrande och psykisk hälsa. Mind har lyssnat in tusentals äldre vuxna, och beskriver den bild som ges när de själva bereds utrymme. Fem tydliga problemområden framträder, som sammantaget missgynnar äldre vuxnas psykisk välbefinnande;

  • bristande kunskap,
  • fördomar och diskriminering,
  • ensamhet och utanförskap,
  • bristande ekonomiska resurser
  • och bristande vård och omsorg.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Förebyggande insatser när föräldern har en psykisk sjukdom

I faktabladet Förebyggande insatser till barnet när föräldern har en psykisk sjukdom beskrivs att samhället kan erbjuda familjer flera olika förebyggande insatser när någon i familjen har en psykisk sjukdom. Insatserna kan hjälpa barnen och minska risken att de utvecklar egna problem. Exempelvis bör alla professioner som möter föräldrar med depression känna till att det kan hjälpa om föräldrarna får stöd i sin föräldraroll, utöver behandling av sin depression.

Att vara barn till förälder med psykisk ohälsa eller missbruk innebär en högre risk att utveckla egen psykisk ohälsa och risk för sämre levnadsvillkor i jämförelse med andra barn. I en rapport har Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) undersökt vilka evidensbaserade insatser som finns för att stötta och hjälpa dessa barn. Läs mer på Folkhälsoguidens webbplats:

Förebyggande insatser av psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt. Ändå uppmärksammas det inte tillräckligt av vare sig personal, äldre eller närstående. I faktabladet Det är viktigt att förebygga psykisk ohälsa bland äldre kan man läsa att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är viktigt. Äldres psykiska hälsa kan främjas av bland annat fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och social gemenskap. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats:

Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov hos samer i storstad

Samer är ett urfolk och en av de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. Transkulturellt Centrum har i samarbete med Sameföreningen i Stockholm tagit fram en rapport för att öka kunskapen om hur samer som bor i Stockholms län ser på sina behov kopplat till sin hälsa. Fokus ligger på psykisk hälsa, att öka kunskapen om såväl skydds- och resiliensfaktorer som riskfaktorer för hälsan samt behov av utveckling av vården. Grundkunskap om det samiska folket och om nationella minoriteters rättigheter samt verktyg för att föra en lyhörd dialog i patientmötet är faktorer som bidrar till en mer jämlik vård för samer i länet.

Regionens roll i att minska stigma kring psykisk ohälsa

Att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är en viktig del av folkhälsoarbetet. Folkhälsomyndigheten har tagit fram faktablad, filmer och annat material som kan vara ett stöd i arbetet med att minska stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa och suicid.

Folkhälsorapporten 2019

Mörkertalet i ångest och depression tycks minska

Förekomsten av ångestsjukdom och depression uppskattas vara 5,4 procent respektive 5,1 procent i åldern 20 år och äldre i Stockholms län. Andelen med en registrerad ångestdiagnos i länets vårddatabaser är i dag nästan sju procent, vilket alltså är något högre än den skattade förekomsten i sjukdomsbördekalkylerna. Andelen med en registrerad depressionsdiagnos är fyra procent. Samsjuklighet mellan ångest och depression är vanligt och år 2018 fick nio procent en ångest- eller depressionsdiagnos. Under de senaste fem åren har 27 procent av kvinnorna respektive 14 procent av männen i länet fått en ångest- eller depressionsdiagnos.

Det är troligt att ökningen av diagnoser delvis förklaras av minskade mörkertal, vilket skulle innebära att vården numera når fler av de som lider av ångest eller depression än tidigare.

Ångestsjukdom är den diagnosgrupp som ökat snabbast över tid. En del av diskrepansen kan troligen förklaras av utmattningssyndrom, vilket är en ångestdiagnos som sätts i Sverige, men som inte ingår i sjukdomsbördemodelleringarna.

Psykisk ohälsa vanligt

Till det man kallar psykisk ohälsa räknas också lindrigare problematik som ger liknande eller samma symtom som vid ångestsjukdom eller depression, men utan vara tillräckligt många eller allvarliga för att patienten ska uppfylla diagnoskriterierna.

Förekomsten av sådan psykisk ohälsa har ökat påtagligt sett över en längre tidsperiod. Totalt 18 procent av den vuxna befolkningen i Stockholms län hade kontakt med vården för psykisk ohälsa inklusive diagnostiserad ångest eller depression år 2018. De senaste fem åren har 41 procent bland kvinnor och 25 procent bland män haft minst ett besök i vården för psykisk ohälsa. Hur vård och andra välfärdsresurser ska mobiliseras för att förebygga, lindra eller bota denna utbredda ohälsa är en stor samhällsfråga.

Identifierade utmaningar:

  • Utred förhållandena mellan registrerade diagnoser, vård och verklig förekomst
  • Säkerställ att så många som möjligt erbjuds evidensbaserad behandling
  • Stärk det förebyggande arbetet

Läs hela folkhälsorapporten på Folkhälsoguidens webbplats:

Nationella vård- och insatsprogram psykisk ohälsa

De nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa ska tillsammans med insatser för att stödja implementering öka användningen evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ.

Genom att sammanställa och tillgängliggöra olika kunskapsunderlag på en gemensam plats för både specialistpsykiatri, primärvård, socialtjänst och skola ökar förutsättningarna för likvärdiga insatser utifrån en helhetssyn.

Vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa innehåller också förebyggande insatser. Följande vård- och insatsprogram finns inom området psykisk ohälsa:

Avtalsinformation

Uppdraget riktar sig till patienter med mild till måttlig psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller beroende som inte kräver specialistpsykiatrins kompetens eller täcks av annan huvudmans ansvar.

Relaterad information

Vid möte med patienter och närstående kan du tipsa om olika länkar till bland annat brukarföreningar, inom området psykisk ohälsa.

Här finns information samlat om vård med uppdrag att behandla psykisk ohälsa, förebyggande insatser, samverkan och kunskapsstöd.

  • Uppdaterad: 16 augusti 2022

  • Faktagranskad: 17 november 2021

  • Redaktör: Eleonore Holmgren

  • Faktagranskare: Nina Mautner Granath, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen