RPO hjärt- och kärlsjukdomar

Mål och insatsområden 2025–2026

Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Under de senaste 20 åren har både insjuknandet och dödligheten i hjärtinfarkt minskat kraftigt. Risken för en ny hjärtinfarkt är förhöjd efter en tidigare hjärtinfarkt, därför är sekundärpreventiva åtgärder (åtgärder som förhindrar återinsjuknande) av största vikt. Målet är att minska sjuklighet och dödlighet vid hjärtinfarkt genom att förbättra sekundärprevention vid kranskärlssjukdom, bland annat genom användning av statiner. Kvalitetsregister visar att en mycket hög andel av patienter fått statin förskrivet på sjukhus ett år efter hjärtinfarkt, men att patienter med kranskärlssjukdom har visat en lägre grad av uthämtning av statin de senaste fem åren. Även om uthämtningen av statin har ökat över tid så finns det skillnader mellan olika vårdcentraler inom Region Stockholm i hur stor andel av patienter som hämtat ut statin. Utmaningar bedöms vara den varierande diagnossättningsgraden av kranskärlssjukdom inom primärvården och bristande följsamhet till statinbehandling över tid.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med dålig prognos och utgör den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Cirka hälften av patienter med hjärtsvikt dör inom fem år och många får inte tillgång till symtomlindrande och livräddande behandling. Det finns ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för hjärtsvikt som införs i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Målet är förbättrad livskvalitet, överlevnad samt minskat behov av sjukhusinläggningar. En gapanalys för nyupptäckt hjärtsvikt visar låg tillgång till fysioterapi samt långa väntetider till ultraljudsdiagnostik och teambaserade hjärtsviktsmottagningar. Implementeringsarbetet pågår. RPO har genomfört en gapanalys för kronisk hjärtsvikt och arbetar med att ta fram mål, mått och åtgärder för implementering. RPO fortsätter också påbörjat samarbete med RPO äldres hälsa kring palliativ vård av hjärtsvikt.

Kritisk benischemi

Kritisk benischemi (syrebrist i benartärer på grund av hämmat blodflöde) är den allvarligaste formen av benartärsjukdom. Denna multisjuka patientgrupp har länge varit underbehandlad och sent diagnosticerad. Målet är att minska lidande, bevara funktionsnivå och undvika amputation samt minska sjukligheten och dödligheten i kardiovaskulär sjukdom. Det finns ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk benischemi som håller på att införas i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Utbildningsinsatser i primärvården och på sjukhus pågår. En gapanalys visar att det utförs färre benartäringrepp med indikation kritisk benischemi i sjukvårdsregionen jämfört med riket.

Kardiovaskulär prevention

Samarbete mellan flera regionala programområden fortsätter kring kardiovaskulär prevention. De flesta patienter med kranskärlssjukdom, hypertoni, perifer kärlsjukdom, patienter med tidigare cerebral infarkt (TIA), hjärtsvikt, och diabetes mellitus tas hand om i primärvården. En stor andel av patienterna har samtidigt flera sjukdomar, vilket ställer stora krav på ett gemensamt omhändertagande. Målet är minskad sjuklighet och förtida död i hjärt- och kärlsjukdom och njursjukdom via ett väl fungerande primär- och sekundärpreventivt arbete. Gapanalyser visar en stor variation i hur stor andel av patienterna hämtar ut förebyggande läkemedel.

Översikt och uppföljning

Analysområden

Kardiovaskulära läkemedel samt jämlik tillgång till läkemedelsbehandling

Det finns en underbehandling med vissa läkemedel som minskar kardiovaskulär sjuklighet och död. Fortsatt uppföljning behövs av uthämtade läkemedel för att bevaka skillnader inom sjukvårdsregionen och i jämförelse med nationell nivå. Exempelvis ökar utskrivning av SGLT2-hämmare. Det behövs också en analys av uthämtade läkemedel som kopplas till förekomst av olika sjukdomar. Flera projekt pågår såsom analys av läkemedel inom hjärtsvikt, diabetes och annan kardiovaskulär sekundärprevention. Statistik antyder att kvinnor hämtar ut vissa kardiovaskulära läkemedel i lägre utsträckning än män och att individer med psykiatrisk sjukdom inte har samma tillgång till förebyggande läkemedel.

Delirium vid akut sjukdom hos inneliggande patienter

Vårdsak i flera RPO samarbetar för att identifiera vilka förbättringar som behöver göras för att minska risken för patienter att drabbas av delirium/akuta förvirringstillstånd under sjukhusvistelsen. Något som är en allvarlig och vanlig komplikation för många äldre patienter vid akut sjukdom eller inneliggande sjukhusvård. Kommande arbete består i att kartlägga behovet samt formulera mål- och insatsplaner. Målet är att förbättra patientvården genom att tidigt identifiera och åtgärda riskfaktorer för delirium.

Patienter med svårläkta sår

RPO medverkar i samarbetet kring vårdförlopp som berör sår (kritisk benischemi, svårläkta sår, venös sjukdom i benen, diabetes med hög risk för fotsår). Detta berör RPO hud- och könssjukdomar, RPO hjärt- och kärlsjukdomar och RPO endokrina sjukdomar.

Utredning av genetiska hjärtsjukdomar

En gapanalys har påbörjats för att kartlägga regionala skillnader och förbättringsområden för patienter med genetiska hjärtsjukdomar.

Prioriterat sakkunnigarbete

• Stödja och godkänna regionala riktlinjer och kunskapsstöd som publiceras på webbplatserna Viss och Kunskapsstöd för vårdgivare.
• Följa upp implementering och effekter på sjukvården avseende nya rutiner för diagnostik av kronisk kranskärlssjukdom.
• Fortsätta stödja implementering av nationellt kunskapsstöd för sekundärprevention av perifer benartärsjukdom.
• Stödja implementering av vårdförlopp hypertoni när det publiceras 2025.
• Implementera kunskap från Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltningens rapport om Jämlik tillgång till läkemedel vid hjärtsvikt.
• Fortsatt brett samarbete och dialog med RPO primärvård och andra RPO för samsyn kring prioriterade åtgärder samt samarbete med Region Stockholms läkemedelskommitté.
• På uppdrag av NPO hjärt- och kärlsjukdomar prioritera vilka områden som bör ingå i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukdomar.
• Stärka tvärprofessionella utbildningsinsatser på sjukhus och inom primärvården.
• Diskutera ersättningsmodeller vid omställning till nya vårdformer.
•  Tillsätta en regional omvårdnadsgrupp med syfte att förbättra patientvården utifrån bästa praxis och evidensbaserade metoder.
• Verka för tvärprofessionell forskning och stödja strukturer för att få fler sjuksköterskor att registreras som doktorander.
• RPO hjärt- och kärlsjukdomar har gjort ett omfattande arbete med att identifiera lämplig lågvärdesvård som kan fasas ut där onödig diagnostik med hjärtultraljud identifierats som ett lämpligt område. Det regionala vårdprogrammet för klaffsjukdomar på webbplatsen Viss kommer därför att uppdateras.

Ledamöter

Kontakt