RPO hjärt- och kärlsjukdomar
Trots att dödligheten i hjärt-och kärlsjukdom har minskat med 50 procent hos både kvinnor och män de senaste 20 åren så är det en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Hjärt- och kärlsjukdom innefattar bland annat kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt, klaffsjukdom, rytmrubbningar, hjärtsvikt, ärftlig hjärt-kärlsjukdom, medfödda hjärtfel och perifer kärlsjukdom. Patienter med hjärt- och kärlsjukdomar tas i allt större utsträckning hand om av primärvården.
Mål och insatsområden 2024–2025
Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Under de senaste 20 åren har både insjuknandet och dödligheten i hjärtinfarkt minskat kraftigt. Risken för en ny hjärtinfarkt är dock förhöjd efter en tidigare hjärtinfarkt, därför är sekundärpreventiva åtgärder (åtgärder som förhindrar återinsjuknande) av största vikt. Målet är att minska sjuklighet och dödlighet vid hjärtinfarkt genom att förbättra sekundärprevention vid kranskärlssjukdom. Kvalitetsregister visar att en mycket hög andel av patienter fått statin förskrivet på sjukhus ett år efter hjärtinfarkt, men att patienter med kranskärlssjukdom har hämtat ut statiner i en lägre grad under de senaste fem åren. Även om uthämtningen av statin ökat över tid så finns det skillnader mellan olika vårdcentraler i regionen i hur stor andel av patienter som hämtat ut statin. En utmaning kan vara den varierande diagnossättningsgraden av kranskärlssjukdom inom primärvården. En annan utmaning kan vara bristande följsamhet till statinbehandling över tid.
Nyupptäckt hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med dålig prognos och utgör den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Cirka hälften av patienter med hjärtsvikt dör inom fem år och många får inte tillgång till symtomlindrande och livräddande behandling. Målet är att patienter med hjärtsvikt når förbättrad livskvalitet, ökad överlevnad samt minskat behov av sjukhusinläggningar. Det finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för hjärtsvikt som håller på att införas i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. En gapanalys visar låg tillgång till fysioterapi samt långa väntetider till ultraljudsdiagnostik och teambaserade hjärtsviktsmottagningar.
Kritisk benischemi
Kritisk benischemi (syrebrist på grund av hämmat blodflöde) är den allvarligaste formen av benartärsjukdom. Denna multisjuka patientgrupp har länge varit underbehandlad och sent diagnosticerad. Målet är att minska lidande, bevara funktionsnivå och undvika amputation samt minska sjukligheten och dödligheten i kardiovaskulär sjukdom. Det finns ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk benischemi som införs i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Utbildningsinsatser i primärvården och på sjukhus pågår. En gap-analys visar att det utförs färre benartäringrepp med indikation kritisk benischemi i regionen jämfört med riket.
Kardiovaskulär prevention
Samarbete mellan flera regionala programområden fortsätter kring kardiovaskulär prevention. De flesta patienter med kranskärlssjukdom, hypertoni, perifer kärlsjukdom, hjärtsvikt och diabetes mellitus tas hand om i primärvården. En stor andel av patienterna har samtidigt flera sjukdomar vilket ställer stora krav på ett gemensamt omhändertagande och brett synsätt. Målet är minskad sjuklighet och förtida död i hjärtkärlsjukdom och njursjukdom via ett väl fungerande primär- och sekundärpreventivt arbete i primärvården. Gap-analyser visar en stor variation i vilken utsträckning patienter hämtar ut förebyggande läkemedel.
Analysområden
Vårdförlopp kronisk hjärtsvikt
RPO kommer att genomföra en gap-analys och arbeta med att implementera det nya vårdförloppet för kronisk hjärtsvikt. Samarbetet fortsätter också med RPO äldres hälsa kring palliativ vård av hjärtsvikt.
Kardiovaskulära läkemedel samt jämlik tillgång till läkemedelsbehandling
Det finns en underbehandling med vissa läkemedel som minskar kardiovaskulär sjuklighet och död. Utskrivning av andra läkemedel som till exempel SGLT2-hämmare ökar. Fortsatt uppföljning behövs av uthämtade läkemedel för att bevaka skillnader inom regionen och i jämförelse med nationell nivå. Det behövs också en analys av uthämtade läkemedel som kopplas till förekomst av olika sjukdomar. Flera projekt pågår såsom analys av läkemedel inom hjärtsvikt, diabetes och annan kardiovaskulär
sekundärprevention. Statistik antyder att kvinnor hämtar ut vissa kardiovaskulära läkemedel i lägre utsträckning än män.
Delirium vid akut sjukdom hos inneliggande patienter
RPO medverkar i det regionala arbetet kring delirium vid akut sjukdom hos inneliggande patienter tillsammans med övriga programområden. Detta innefattar exempelvis screeningverktyg för att bedöma risken för akut förvirring i samband med användning av vissa läkemedel och operativa ingrepp.
Patienter med svårläkta sår
RPO medverkar i samarbetet kring vårdförlopp som berör sår (kritisk benischemi, svårläkta sår, venös sjukdom i benen, diabetes med hög risk för fotsår). Samarbetet berör RPO hud- och könssjukdomar, RPO hjärt- och kärlsjukdomar och RPO endokrina sjukdomar.
Prioriterat sakkunnigarbete
- Uppdatering av regionala riktlinjer och kunskapsstöd, till exempel på Viss.nu.
- Fortsatt diskussion kring hälsoekonomisk HTA-analys av diagnostik av kronisk kranskärlssjukdom och effekter på implementering i sjukvården.
- Ta del av nationellt kunskapsstöd för sekundärprevention av perifer benartärsjukdom samt vårdförlopp hypertoni.
- Fortsatt uppföljning av läkemedelsbehandling och pågående projekt Jämlik tillgång till läkemedel vid hjärtsvikt.
- Fortsatt brett samarbete och dialog med RPO primärvård och andra berörda RPO för samsyn kring prioriterade åtgärder.
- Prioritera vilka kunskapsstöd inom hjärt- och kärlsjukdomar som bör genomgå uppdatering i enlighet med Socialstyrelsens uppdatering av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.