Verktyg för förbättringsarbete och patientsamverkan

Här finns verktyg som kan användas i arbetet med att förbättra verksamheter och i utveckling av patientsamverkan. Här finns också goda exempel på förbättringsarbeten som genomförts med stöd av verktygen. Verktygen har olika svårighetsgrad, från enkla som kan användas direkt utan större förberedelse eller kostnad till de som kräver mer resurser och tid. Verktygen ger råd om när de är lämpliga att användas, hur de kan användas och hur många personer som behöver involveras.

Goda exempel

Några goda exempel på förbättringsarbeten. 

Förbättrad behandlingsstrategi vid intensivvården, IVA, Södersjukhuset

Medarbetare vid IVA på Södersjukhuset berättar i denna film om hur de genomförde ett projekt som förbättrade rutiner och följsamhet till beslut om behandlingsstrategier. Målet var att öka patienternas möjligheter att få vård på rätt nivå i rätt tid. Förbättringsarbetet genomfördes bland annat med stöd av förbättringsverktygen Kartläggning och Flödesschema.

Ett förslag på förbättring som identifierades i projektet var att börja använda en rondmall där behandlingsstrategi står med som obligatorisk punkt. Ett par andra var regelbundna tvärprofessionella vårdkonferenser tillsammans med patient eller närstående samt att utse patientansvarig sjuksköterska och undersköterska. I projektet användes data från Svenskt intensivvårdsregister, SIR. Det genomfördes också en större register- och journalgranskningsstudie av patienter som vårdades på IVA under 2013. 

Insatserna resulterade i en kraftigt förhöjd följsamhet till rondmallen, att behandlingsstrategi diskuteras dagligen, att vårdkonferenser planeras i betydligt högre utsträckning än tidigare och att de flesta patienter nu får en patientansvarig sjuksköterska och undersköterska. Projektteamet lyckades även få hela Södersjukhuset att ändra dokumentation av behandlingsbeslut.

Förbättrad respiratorvård på centrala intensivvårdsavdelningen, CIVA, Akademiska sjukhuset i Uppsala

I filmen berättar överläkare Rafael Kawati om hur patienters vårdtid i respirator kunde förkortas i ett projekt som innehöll olika förbättringsinsatser. Att förkorta respiratortid kan innebära mindre komplikationer och kortare vårdtid på CIVA. Förbättringsarbetet genomfördes bland annat med stöd av förbättringsverktygen Kartläggning, Brainstorming och PGSA.

Flera förbättringar genomfördes, bland annat introducerades nya extuberingskriterier för postoperativa patienter, aktiv befuktning för patienter som vårdades i respirator, höjd huvudända samt daglig väckning av sederade patienter för att kontrollera medvetandegrad. Följsamheten kontrollerades fortlöpande under implementeringstiden genom punktprevalensmätningar, journalgranskning och utdrag ur Svenska intensivvårdsregistret, SIR. Därefter korrigerades instrument och mätmetoder.

Under projektets tid på sex månader minskade patienternas totala respiratortid med 12 procent, från 56,7 till 49,8 timmar. I en subgrupp av patienter som inkom till avdelningen för tidig postoperativ extubation efter elektiva operationer minskade respiratortiden med 74 procent.