Vård till kvotflyktingar
En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan, UNHCR, för att få flytta till ett annat land, så kallad vidarebosättning. Här finns information om vad som gäller för dig som vårdgivare som möter kvotflyktingar.
Kvotflyktingar får uppehållstillstånd innan de kommit till Sverige och får sedan hjälp av Migrationsverket med resan hit. När de anländer till Sverige tas de emot av den kommun där de kommer att bo.
Hälso- och sjukvård till kvotflyktingar innan folkbokföring
Alla kvotflyktingar har rätt att folkbokföra sig och får ett personnummer.
För att ansöka om folkbokföring måste kvotflyktingen fysiskt besöka Skatteverket och lämna in sin ansökan. Det kan ta några månader innan personen får beslut om folkbokföringen och personnummer. Ibland kan kvotflyktingar behöva komma i kontakt med vården innan dess.
Kvotflyktingar bosatta inom Region Stockholm ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård som länets invånare och betalar samma patientavgifter. Detta gäller från inresan, redan innan de har fått personnummer.
När en kvotflykting har blivit folkbokförd och fått personnummer så gäller samma regler och rutiner som för övriga länsinvånare.
Identifiering och registrering
Vårdgivaren bör säkerställa att patienten är kvotflykting till exempel genom att personen visar upp bosättningsunderlag/uppehållstillståndskort eller liknande giltigt dokument från Migrationsverket som innehåller personens dossiernummer och där det framgår att personen är kvotflykting. Dossiernumret ska sedan anges vid fakturering av vården.
Vård för kvotflyktingar innan folkbokföring ska registreras med reservnummer.
För att underlätta registrering av patient samt hantering av patientavgift har Region Stockholm tagit fram en blankett som kommunerna kan fylla i, där det framgår att personen är kvotflykting och som patienten kan ta med sig till vården. Syftet med rutinen är att skapa trygghet för kvotflyktingen, och underlätta för vårdpersonalen att registrera rätt och få rätt ersättning.
Blanketten fylls i av handläggare i kommunerna, där det framgår att personen är kvotflykting och som patienten kan ta med sig till vården.
Information om när en patient behöver registreras med reservnummer och hur man gör.
Information om ersättning för kvotflyktingar som ännu inte är folkbokförda boende i Stockholms län.
Tandvård
Barn (till och med det år personen fyller 23 år)
Kvotflyktingar som behöver tandvård innan de fått personnummer ska få tandvård på samma villkor som bosatta länsinvånare med personnummer, det vill säga avgiftsfri fullständig tandvård. Vårdgivaren fakturerar manuellt enligt rutinen som beskrivits ovan, fram till dess att personen fått personnummer. För allmän undersökning bör barnet ha fått personnummer först.
Vuxna (från och med det år personen fyller 24 år)
För att ta del av det statliga tandvårdsstödet (och andra subventioner/ersättningar) från Försäkringskassan (FK) behöver alla nyanlända som fått personnummer först ansöka hos Försäkringskassan om att tillhöra socialförsäkringen. Det är bra att ansöka hos Försäkringskassan så snart personen fått personnummer eftersom det kan vara lång handläggningstid hos Försäkringskassan. När beslutet om att personen ingår i socialförsäkringen fattats så har personen rätt till tandvårdsstödet (och andra ersättningar) retroaktivt från när uppehållstillståndet började gälla.
Om personen behöver mycket tandvård den första tiden kan hen ansöka hos Försäkringskassan även innan personnummer är klart. Försäkringskassan tar då ut ett samordningsnummer i väntan på personnummer och beslut från Försäkringskassan kan gå snabbare.
Om personen behöver tandvård i väntan på beslut från Försäkringskassan så kan tandläkaren hantera det som om personen tillhör socialförsäkringen och skicka in om ersättning till Försäkringskassan. Personen betalar då samma avgift för tandvården som alla andra invånare. Tandläkarens ansökan ligger och väntar hos Försäkringskassan till dess att personen fått beslut att de tillhör socialförsäkringen och tandläkaren kan få ersättning. Vissa tandläkare väljer att ta ut full avgift från patienten och kan sedan betala tillbaka detta när personen fått beslut från Försäkringskassan. Saknar personen betalningsförmåga så hanteras situationen som för övriga invånare som saknar betalningsförmåga.
Hälsoundersökning
Kvotflyktingar har möjlighet att ta del av en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen erbjuds för att uppmärksamma eventuell ohälsa, vårdbehov och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsoundersökningen är frivillig och gratis och tolk ska anlitas vid behov.
För att komma på en hälsoundersökning kontaktar kommunerna en av vårdcentralerna som har det uppdraget efter dialog med kvotflyktingen.
Observera att vid vårdbehov i övrigt så ska kontakt tas med valfri vårdcentral.
När kvotflykting fått sitt personnummer och besöker vården så ska personnumret föras samman med eventuella reservnummer till en journal, vilket är viktigt för patientsäkerheten.
Det finns vissa särskilda vårdcentraler i länet som har uppdraget att erbjuda hälsoundersökningar. Se lista över vårdcentraler:
Asylsökande och vissa andra migranter som har en koppling till skyddsbehov ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning efter ankomst till Sverige. Hälsoundersökningen är frivillig och kostnadsfri för patienten.
Kontakt
Om du som vårdgivare är osäker på hantering av kvotflykting kan du kontakta hälso- och sjukvårdsförvaltningens funktionsbrevlåda för flyktingfrågor.
Funktionsbrevlåda för flyktingfrågor
- flyktingfragor.hsf@regionstockholm.se
- |
- 08-123 132 00
- |
- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen