ID-kontroll av person som söker vård

Vägledning vid identitetskontroll av person som söker vård

Det är viktigt att fastställa varje patients identitet för att kunna ge trygg och säker vård. Att fastställa varje persons identitet är en fråga om patient- och informationssäkerhet. Det innebär en risk att vårda någon som man inte vet vem det är. Det handlar dels om att journalen ska föras på rätt patient, men också om tillgång till korrekt information om patienten (exempelvis blodsmitta, överkänsligheter, tidigare vård och så vidare). Vårdgivaren ansvarar för att det finns tillräcklig kunskap och rutiner för identitetskontroll i sin verksamhet.

Legitimationen styrker personers rätt till vård inom regionen

Identitetshandlingen är även ett sätt för patienten att styrka sin rätt till den regionfinansierade vården, som huvudsakligen grundar sig på folkbokföringen. Personer som inte är folkbokförda i Sverige (såväl utlandssvenskar som utländska medborgare) måste alltid styrka sin rätt till regionfinansierad vård genom exempelvis LMA-kort, europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort) eller annat giltigt intyg. Särskilda regler finns för personer som lever i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Personer som nyligen blivit folkbokförda i Sverige men ännu inte har hunnit skaffa svenskt pass eller legitimation kan legitimera sig med giltigt utländskt pass tillsammans med personbevis eller dokument från Skatteverket som bekräftar personens personnummer och folkbokföring.

På samma sätt måste den som är folkbokförd i Sverige styrka sin identitet för att vårdgivaren genom kontroll mot folkbokföringen ska kunna verifiera att personen har rätt till den subventionerade vården. Ett barn kan identifieras genom vårdnadshavaren. De flesta journalsystem är anslutna till folkbokföringen via personuppgiftsregistret (PU) och kan därmed ge omedelbar information om personens folkbokföringsstatus. En person som inte kan eller vill styrka sin identitet kan därför få betala hela vårdkostnaden själv.

Olovlig identitetsanvändning inom vården

Fallen med olovlig identitetsanvändning har ökat i samhället. Identitetshandlingar blir stulna och används i brottslig verksamhet. Även vården är berörd. Det förekommer att personer medvetet använder en annan persons identitetsuppgifter. Det kan ske exempelvis genom att använda förfalskade id-handlingar, men också med äkta id-handlingar som tillhör någon annan. Utsatta individer drabbas bland annat av vårdfakturor och felaktiga journalanteckningar. Att någon annan använder ens identitet olovligen kan upplevas som kränkande och otryggt.

Så här ska du göra som vårdpersonal

Såväl krav på patientsäkerhet som patientdatalagens bestämmelser om journalföring förutsätter att personer som söker vård identifieras på ett säkert sätt av vårdgivaren.

Var noggrann med identitetskontroller

• Generellt gäller att alla personer som söker vård ska legitimera sig med godkänd identitetshandling. Det ska till exempel framgå i kallelsen, om sådan finns.
• Identitetskontroll ska ske varje gång en person blir föremål för en medicinsk åtgärd.
• Undantag från kravet på legitimering är om en person vill HIV-testa sig. Personen har rätt att vara anonym. Rutiner för detta ska finnas och tillämpas.
• Genomförd identitetskontroll ska alltid dokumenteras.
• Godkända identitetshandlingar finns på Polisens webbplats.
• Digital legitimation, som exempelvis bank-id, är inte en godkänd id-handling.

Om identitetshandling saknas, misstänks vara falsk eller tillhöra någon annan

• Alla har rätt till akut bedömning och vård. Ingen kan nekas akut vård på grund av att personen saknar legitimation eller att vårdgivaren av någon anledning misstänker att id-uppgifterna är falska.
• Du kan vid behov ställa kontrollfrågor till person som inte kan legitimera sig. Exempel på frågor är när i tid och var du senast sökte vård. Dessutom kan personen vara känd sedan tidigare. Ett barn kan identifieras genom vårdnadshavaren.
• Om personen vägrar eller inte kan styrka sin identitet ska personen informeras om:
  • Orsakerna till identitetskontrollen (patientsäkerhet, informationssäkerhet, förebyggande av olovlig identitetsanvändning).
  • Att en anteckning om detta kommer att ske.
  • Att vissa behandlingar inte kan ske (exempelvis sterilisering och intyg för rättsliga sammanhang).
  • Att journalföring kommer att ske med reservnummer eller liknande rutin som ska finnas hos vårdgivaren.
  • Att personen kan bli skyldig att betala hela vårdkostnaden själv om denne inte legitimerar sig.
  • Du kan även uppmana personen att beställa ny id-handling med exempelvis ett mer aktuellt foto.

• I de fall tveksamhet om personens identitet uppstår ska du upprätta en journal med ett reservnummer. Reservnumret ska kopplas till rätt identitet så snart identiteten fastställts.
• Om du misstänker att det rör sig om olovlig identitetsanvändning överväg om polisanmälan är lämplig eller möjlig med hänsyn bland annat till patientsekretessen.
• En person som får betala hela vårdkostnaden för besöket på grund av att denne inte kan eller vill styrka sin identitet, ska informeras om att denne har rätt att få beloppet återbetalt om personen senare uppvisar sin legitimation och vårdgivares kontroll mot folkbokföringen visar att denne var folkbokförd vid besökstillfället. Avdrag görs då för ordinarie patientavgift.

Om en person som drabbats av olovlig identitetsanvändning hör av sig till dig som vårdgivare

• Informera den drabbade att denne bör göra en polisanmälan.
• Den drabbade bör kunna legitimera sig samt visa upp kopia på polisanmälan för att rättelser ska kunna göras.
• Om en drabbad person har fått felaktiga uppgifter i sin journal ska vårdgivaren först säkerställa att det är en felaktig uppgift. Sedan ska vårdgivaren se till att det görs rättelse i journalen.
• Om det kan konstateras att uppgifter om en patient felaktigt införts i en annan patients journal, ska vårdgivaren flytta uppgifterna till den rätta journalen. En sådan åtgärd anses inte innebära att journaluppgifter utplånas eller görs oläsliga och kräver således inget beslut om journalförstöring av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
• Vid osäkerhet om patientens rätta identitet upprättas normalt en journal under reservnummer till vilken berörda journaluppgifter flyttas.
• Personen har också rätt att få en anteckning i journalen om hen inte håller med om det som står i journalen, även om vårdgivaren anser att uppgiften är riktig.
• Om personen drabbats av felaktiga vårdfakturor ska vårdgivaren informera personen att denne bör bestrida fakturan.

Har du frågor om hanteringen vid olovlig identitetsanvändning inom vården, kontakta din säkerhetsansvarig eller verksamhetschef eller motsvarande.

Mer information

Om skydd mot id-kapning

Synpunkter på vården

Om den drabbade önskar framföra synpunkter om vården ska personen i första hand vända sig till sin vårdgivare. Det går också att vända sig till patientnämnden.

Om personuppgiftsregistret

Patientinformation om id-kontroll