Bemöta oro vid kris

Ett första steg för att förebygga psykisk ohälsa är att lugna personer som är oroliga, lyssna aktivt, visa omsorg och ge information samt proaktivt följa upp. Vid psykisk ohälsa ska personer erbjudas behandling enligt ordinarie vårdprogram.

Krisreaktioner

Akuta krisreaktioner

Krisreaktioner kan uttrycka sig som beteendeförändringar, känsloförändringar, kognitiva förändringar eller kroppsliga förändringar. Det är också vanligt att drabbade kan få nya perspektiv på livet och livets mening, man kan till exempel börja omvärdera sådant som man tidigare uppfattat som självklart eller få en mer negativ självbild eller syn på världen.

Långvariga reaktioner

Akuta krisreaktioner är naturliga och oftast övergående, men hos en del drabbade blir reaktionerna starka, plågsamma och långvariga. För vissa ålders- och riskgrupper är fysisk distansering och isolering faktorer som ökar risken för psykiatriska diagnoser. Var även uppmärksam på riskfaktorer som förlorat arbete, oro för ekonomi och risk för ökat våld i hemmet.

Vård vid psykisk ohälsa

Vid långvariga besvär där reaktionerna inte klingat av efter en månad behöver patienten hänvisas vidare till adekvat vård. Psykisk ohälsa ska diagnosticeras och behandlas enligt ordinarie vårdprogram.

Att bemöta oro hos patienter

Det är viktigt att lugna, lyssna aktivt, visa omsorg, informera och att följa upp när du träffar oroliga patienter. Människor reagerar olika i olika situationer och det finns inte ett rätt sätt att bemöta drabbade. Här kommer några basala råd för mötet med patienter som uttrycker oro.

Lugna

När du möter patienten är det viktigt att du själv är lugn och på det sättet utstrålar ett lugn till den du har framför dig. Patienten du träffar kan därigenom tryggas så mycket som möjligt. Studier har visat att ett lugnt och respektfullt bemötande är mycket viktigt för personer som är med om svåra händelser.

Lyssna aktivt

Det är betydelsefullt att du ger dig tid att lyssna på det personen har att säga, om det finns frågor till dig samt att tillåta en stunds tystnad ibland.

Visa omsorg

Visa att du bryr dig om patienten. Försök att förmedla hopp till personen framför dig, att det inte alltid kommer att kännas så här, utan att förminska patientens upplevelse. Rekommendera även patienten att dela sin oro med någon som de litar på som till exempel närstående, vänner, kollegor eller lärare. Det belyser att vi inte är ensamma.

Informera

Det är mycket viktigt med ärlig och tydlig kommunikation. Det gäller även till barn och ungdomar, även om den behöver anpassas till barnets mognad och utvecklingsnivå. Gissa inte vad personen upplever och går igenom, våga ställa frågor.

Skriftlig information är mycket värdefull och bra att lämna ut. Den du träffar kanske snabbt glömmer bort eller just då inte orkar ta in det du har sagt. Be gärna den du träffar att upprepa det du sagt för att öka och följa upp förståelsen.

Informationsmaterial

Det finns mycket material och stöd för invånare som känner oro. Tipsa gärna patienter om detta men kom ihåg att det aldrig kan ersätta behandling vid psykisk ohälsa.

Om oro på 1177.se

På 1177.se finns råd och tips om hur man kan hantera oro. Det finns även en film med psykolog och psykoterapeut Charlotte Therup Svedenlöf som berättar om vanliga tankar och strategier för att bemöta dem, och hur vuxna kan bemöta barns tankar och funderingar.

Katastrofpsykologi

På Katastrofpsykologi.se finns information om kris och sorg till samtliga åldrar, samt infoskrifter som behandlingspersonal kan skriva ut och lämna till patienter, alternativt lämna länk till de psykopedagogiska bladen.

Webbkurs förbereder dig för att ge professionellt krisstöd

Psykologiskt krisstöd – grundkurs är en webbkurs framtagen av Regionalt kunskapscentrum Kris- och Katastrofpsykologi (RKK). Utbildningen riktar sig till all hälso-och sjukvårdspersonal och HR som i sitt arbete möter krisdrabbade.