Digifysisk vård
För att effektivisera och öka patienters och invånares delaktighet i hälso- och sjukvårdsverksamheten ska vården i Region Stockholm vara digifysisk. Det innebär att vård genom fysiska och digitala kanaler ska komplettera varandra.
En flexibilitet i hur vården tillhandahålls ska ge ökad tillgänglighet till vård och ökad delaktighet för invånaren. Det är vårdgivarens ansvar att besluta vilken kanal, fysisk eller digital, som är mest lämplig i varje situation. Bedömningen ska vid varje tillfälle utgå från det medicinska behovet, patientens önskemål och effektivt användande av vårdens resurser.
Frågor och svar om digifysisk vård
I filmen nedan svarar hälso- och sjukvårdsförvaltningen på de vanligaste frågorna om vad digifysisk vård innebär i Region Stockholm.
Exempel på digifysisk vård
Många vårdgivare i Stockholms län arbetar digifysiskt idag och utvecklar sina arbetssätt löpande. Filmen nedan visar fyra exempel på vårdgivare som på olika sätt jobbar digifysiskt i kontakten med sina patienter.
Medicinskt behov
Vårdens medarbetare är vana vid att göra bedömningar av patienters medicinska behov. Det kan röra allt från hur snabbt man bör söka vård, vilken typ av vård eller vilken information som behövs för att kunna fatta ett beslut i det enskilda fallet. Dessa bedömningar har traditionellt skett som konsultationer över telefon, med kollegan i rummet bredvid eller fysiskt med patienten i rummet.
Digitaliseringen har medfört nya sätt att möta patienter, bland annat genom chatt och video. Vårdens medarbetare ska även i fortsättningen göra sina bedömningar utifrån sin kunskap om vilken kanal, fysisk eller digital, som ger tillräcklig information för att man ska kunna fatta ett välgrundat beslut i varje enskilt fall.
Invånarens önskemål
En invånares önskemål inför att möta vården kan variera från situation till situation. Det finns inget ”rätt och fel” kring invånares önskemål – och inte heller objektiva sanningar kring hur ålder, utbildning, eller diagnos påverkar. Samma person kan ha olika önskemål vid olika tillfällen.
En vårdkedja som börjar med ett fysiskt besök på akuten, kanske följs upp via video eller utbyten av skriftliga meddelanden för att invånaren ska slippa ta ledigt från arbetet och resa till en fysisk plats. En infektionskänslig person kanske undviker att sitta i ett väntrum med andra patienter, eller en person som bara har begränsad erfarenhet av datorer och smarta telefoner kanske väljer att ha fysiska besök.
En förutsättning för att patientens önskemål ska gå att möta är att det medicinska behovet går att tillgodose.
Resurser
Vårdens samlade resurser behöver räcka till fler. Digitalisering ska användas för att i högre grad anpassa insats efter behov. Genom att erbjuda invånarna flexibla sätt att möta vården ser man till att de som är i störst behov också tilldelas mer av vårdens resurser.
Om en patients behov går att möta via ett par korta skriftliga meddelanden via en chatt, spar det resurser för att en patient som är i behov av ett fysiskt besök ska kunna få det tillgodosett. Att invånaren själv skriftligen besvarar frågor om sitt hälsotillstånd skapar ett bättre underlag inför besöket och spar tid som annars hade lagts på administration.
Vårdens resurser behöver betraktas utifrån ett systemperspektiv för att kunna användas där de behövs som mest.
Delat ansvar för digifysisk vård
Ansvaret för att vården blir digifysisk är delat mellan vårdgivarna som bedriver vården och Region Stockholm som formulerar de avtalsvillkor som ska möjliggöra digifysisk vård.
Vårdgivarna ansvarar för att ständigt anpassa och utveckla sin verksamhet och sättet att bedriva vård så att det möter invånarnas behov och att de på ett effektivt sätt kan ge god och patientsäker vård.
Regionen tillhandahåller ”ramen” för uppdraget genom att bland annat ställa krav på rapportering eller att styra nivån för ersättning för utförd vård. Utgå från ditt vårdavtal för att se vilka möjligheter som finns där.