Till Start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering


Nedan följer några tumregler för val av olika alternativ.

Vårdrelaterad infektion

  1. Varje infektion som bedöms ha samband med ett tidigare ingrepp eller en behandling, oberoende av i vilken vårdform ingreppet/behandlingen utförts eller ordinerats. Tre huvudtyper kan särskiljas:

    a) Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområdet som debuterar <30 dagar efter kirurgi utan implantat eller <1 år efter kirurgi med implantat.
    b) Övrig ingreppsrelaterad infektion: infektion som kan relateras till tidigare eller pågående användning av kateter, kärlinfart, dränage, intubation, punktion, injektion, med flera åtgärder som bryter eller försvagar kroppens naturliga infektionsbarriärer.
    c) Läkemedelsrelaterad infektion: infektion som uppkommer till följd av direkt läkemedelsverkan; till exempel Clostridium difficile-enterit i samband med antibiotikaanvändning, eller som en följd av läkemedels effekt på infektionsförsvaret; till exempel vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison.

  2. Varje infektion som debuterar två dygn eller mer (≥48 timmar) efter inskrivning inom slutenvården oberoende av tidigare vård eller behandling.
  3. Varje infektion som debuterar inom två dygn efter utskrivning från slutenvård.

För vårdrelaterad infektion – välj en av dessa ordinationsorsaker:

  • lunginflammation – infektion i lungparenkymet eller pleura, inkluderar ventilatorassocierad pneumoni (VAP)
  • cystit/nedre urinvägsinfektion – inkluderar KAD-associerad symptomatisk nedre urinvägsinfektion
  • pyelonefrit/urosepsis – inkluderar KAD-associerad symptomatisk övre urinvägsinfektion/urosepsis
  • clostridium difficile – alla Clostridium difficile-infektioner anses vara vårdrelaterade
  • ytlig postoperativ infektion – postoperativ infektion i huden
  • djup postoperativ infektion – postoperativ infektion i underliggande mjukdelar/skelett eller organ
  • neutropen feber - infektion hos patient med nedsatt infektionsförsvar och feber
  • kärlkateterinfektion – infektion relaterad till kärlkateter oavsett typ och insticksställe (PVK, CVK, Picc-line, artärkateter, etc.)
  • sepsis utan känt fokus – vårdrelaterad bakteriell infektion där misstanke om specifikt fokus saknas
  • annat – övrig vårdrelaterad infektion som inte stämmer med någon valbar infektionsorsak.

Observera att bärarskap av multiresistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBL, ESBL-carba) utan infektionstecken inte ska betraktas som vårdrelaterad infektion.

Samhällsförvärvad infektion

Varje infektion som uppstår utan samband med vård eller behandling.

För samhällsförvärvad infektion – välj en av dessa ordinationsorsaker:

  • lunginflammation – infektion i lungparenkymet, pleura, sepsis med pneumoni (ej ventilatorassocierad pneumoni)
  • exacerbation av KOL – ökad sputumvolym/purulens/dyspné, med eller utan feber
  • otit/sinuit/tonsillit – när dessa tillstånd behöver behandlas med antibiotika
  • cystit/nedre urinvägsinfektion – symptomatisk nedre urinvägsinfektion hos patient utan KAD
  • pyelonefrit/urosepsis – symptomatisk övre urinvägsinfektion hos patient utan KAD
  • akut bukinfektion/peritonit – peritonit, bukabscess, kolangit, med flera utan association med ingrepp
  • genital infektion – bakteriell
  • erysipelas – rosfeber, streptokockinfektion i huden
  • annan hud-/mjukdels-/skelettinfektion – sårinfektion, subkutan abscess, septisk artrit, osteit utan inopererat främmande material senaste 12 månader
  • sepsis utan känt fokus – svår infektion/sepsis med misstanke om bakteriell genes men där specifikt fokus saknas
  • annat – övrig samhällsförvärvad infektion som inte stämmer med någon annan valbar infektionsorsak.

En kort version av texten finns här:

  • Uppdaterad: 6 februari 2024

  • Faktagranskad: 6 februari 2024

  • Redaktör: Björn Larsson

  • Faktagranskare: Ann Tammelin, hälso- och sjukvårdsförvaltningen