Hälso- och sjukvårdens uppdrag att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor

Hälso- och sjukvården har uppdraget att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor hos patienter och erbjuda stöd till förändring. Uppdraget bygger på nationellt vårdprogram och nationella riktlinjer gällande ohälsosamma levnadsvanor. 

Alla vårdgivares ansvar

Samtliga vårdgivare i Region Stockholm ska uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor hos patienter; tobaks- och nikotinbruk, ohälsosamma levnadsvanor, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet, och ge enkla råd. 

I första hand ska hela primärvården kunna erbjuda stöd till förändring vid ohälsosamma levnadsvanor. Uppdraget innebär att tillhandahålla samtalsstöd med motiverande strategier till familj eller individ, se rekommenderade åtgärder i respektive levnadsvaneavsnitt.

I fall där vårdgivare inte har möjlighet att ge detta stöd eller är överenskommet att det ligger utanför vårdgivaruppdraget, så ska det tillses att patienter erbjuds stödet av annan vårdgivare eller aktör. Vårdcentral, primärvårdsrehabilitering och ungdomsmottagning är exempel på verksamhet som kan ge stöd till förändring. Särskilda vårdområden kan också ha uppdraget, ett exempel på det är barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Sluta-röka-linjen och Alkoholhjälpen finns också som resurser i Region Stockholms levnadsvanearbete. Det är viktigt att det finns en dokumenterad lokal rutin för hänvisning. 

Dokumentera ohälsosamma levnadsvanor

I vårdgivaransvaret ingår att dokumentera ohälsosamma levnadsvanor på ett strukturerat och enhetligt sätt. Det finns nationellt framtagna frågor från 2024 för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och för uppföljning. Region Stockholm planerar att uppdatera det befintliga regionala samtalsunderlaget för levnadsvanor (digitalt och i pdf) till dessa frågor och anpassa journalsystem under 2025.

De åtgärdskoder som ska användas anges i respektive levnadsvaneavsnitt. De utgår från Socialstyrelsens informationsspecifikation för levnadsvanor som uppdateras under 2025.

Personcentrerat arbetssätt

Arbetet ska göras på ett personcentrerat sätt. Det innebär att utgå från individens behov och önskemål, och stödja individens resurser och förutsättningar. Det stärker individens ställning i vården och möjligheten till kontroll över den egna hälsan.

Särskilda grupper att beakta i levnadsvanearbetet

I vårdprogrammet läggs särskilt vikt vid att stödja grupperna; vuxna med särskild risk*, vuxna som ska genomgå en operation, barn och unga samt gravida. Även stöd till äldre är viktigt med anledning av att ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för ohälsa med åldern.

*Vuxna med särskild risk omfattar:

• Sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression).
• Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning.
• Social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning).
• Biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, obesitas).
• Andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt, olycksfallsskada).

Hälsoläget i olika delar av länet

Vårdgivare behöver ha en överblick över hälsoläget hos invånarna i närområdet för att kunna planera verksamheten och möta patienternas vårdbehov. Regionens verktyg Folkhälsokollen är ett stöd i arbetet.  

Därför är arbetet med levnadsvanor viktigt

Närmare en fjärdedel av befolkningens ohälsa och vårdbehov kan kopplas till ohälsosamma levnadsvanor som kan förebyggas. Tobaks- och nikotinbruk, framför allt tobaksrökning, bidrar mest till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Stockholms län. Därefter följer ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet. Flera kroniska sjukdomar kan kopplas till ohälsosamma levnadsvanor till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, cancer och diabetes. Åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor är en del av behandlingen vid olika sjukdomstillstånd och minskar risken för återinsjuknande.

Hälsan hos befolkningen i Stockholms län är över lag god, men det råder väsentliga skillnader i sjuklighet, dödlighet och upplevd hälsa mellan olika grupper och geografiska områden.

Stöd i arbetet med de fyra levnadsvanorna