Hälso- och sjukvårdens uppdrag att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor

Hälso- och sjukvården har uppdraget att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor hos patienter och erbjuda stöd till förändring. Uppdraget bygger på nationellt vårdprogram och nationella riktlinjer gällande ohälsosamma levnadsvanor. 

Alla vårdgivares ansvar

Samtliga vårdgivare i Region Stockholm ska uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor hos patienter och ge enkla råd som definieras i det nationella vårdprogrammet. Vårdgivare som enligt avtal inte ska erbjuda stöd till förändring, ska ha dokumenterad rutin för hänvisning av patienter till annan vårdgivare i primärvården eller annat vårdområde med uppdraget, till exempel barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM).

Hela primärvården ska erbjuda stöd till förändring vid ohälsosamma levnadsvanor; tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet. Uppdraget att ge stöd till förändring vid ohälsosamma levnadsvanor innebär främst att tillhandahålla samtalsstöd med motiverande strategier som riktas till individ eller familj.

Personcentrerat arbetssätt

Arbetet ska göras på ett personcentrerat sätt. Det innebär att utgå från individens behov och önskemål, och stödja individens resurser och förutsättningar. Det stärker individens ställning i vården och möjligheten till kontroll över den egna hälsan.

Särskilda grupper att beakta i levnadsvanearbetet

I vårdprogrammet läggs särskilt vikt vid att stödja grupperna; vuxna med särskild risk*, vuxna som ska genomgå en operation, barn och unga samt gravida. Även stöd till äldre är viktigt med anledning av att ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för ohälsa med åldern.

*Vuxna med särskild risk omfattar:

• Sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression).
• Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning.
• Social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning).
• Biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, obesitas).
• Andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt, olycksfallsskada).

Hälsoläget i olika delar av länet

Vårdgivare behöver ha en överblick över hälsoläget hos invånarna i närområdet för att kunna planera verksamheten och möta patienternas vårdbehov. Regionens verktyg Folkhälsokollen är ett stöd i arbetet.  

Därför är arbetet med levnadsvanor viktigt

Närmare en fjärdedel av befolkningens ohälsa och vårdbehov kan kopplas till ohälsosamma levnadsvanor som kan förebyggas. Tobaksbruk bidrar mest till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Stockholms län. Därefter följer ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet. Flera kroniska sjukdomar kan kopplas till ohälsosamma levnadsvanor till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, cancer och diabetes. Åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor är en del av behandlingen vid olika sjukdomstillstånd och minskar risken för återinsjuknande.

Hälsan hos befolkningen i Stockholms län är över lag god, men det råder väsentliga skillnader i sjuklighet, dödlighet och upplevd hälsa mellan olika grupper och geografiska områden.

Stöd i arbetet med de fyra levnadsvanorna