RPO äldres hälsa
Åldrandet innebär större risker för sjukdom och funktionsnedsättningar. De mest sjuka äldre är beroende av ett effektivt flerprofessionellt samarbete och en sammanhängande vård- och omsorgskedja. Den demografiska utvecklingen visar att fram till år 2035 kommer antalet personer över 85 år att öka med över 80 procent. Äldres hälsa är ett brett område som omfattar allt från förebyggande insatser till specialiserad vård. Arbetet sker därför brett för att prioritera insatser på alla vårdnivåer och i hela vårdkedjan.
Mål och insatsområden 2024-2025
Nutrition med inriktning undernäring
Ett gott näringstillstånd är viktigt för en god livskvalitet, för att förebygga sjukdom och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Undernäring som inte upptäcks eller lämnas utan åtgärd kan få allvarliga konsekvenser med personligt lidande och högre vårdtyngd som följd. RPO driver tillsammans med andra RPO och vårdsaksnätverket ett arbete för att utveckla omvårdnaden kring undernäring. Målet är att förebygga undernäring genom att se över hur vården kan bidra samt hur de äldre patienterna får tillgång till anpassade råd för goda levnadsvanor.
Palliativ vård
Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom. I vården ingår även stöd till patientens närstående. Varje år avlider cirka 16 000 personer i Stockholms och Gotlands län. Majoriteten behöver under de sista veckorna, månaderna och ibland även längre, vårdinsatser som kan rubriceras som palliativ vård, och cirka 25 procent beräknas ha behov av specialiserad palliativ vård. En stor del av obotligt sjuka personer tillbringar sin sista tid på sjukhus, i en miljö som huvudsakligen är inriktad på korta vårdtider och kurativt syftande åtgärder. RPO äldres hälsa verkar tillsammans med andra RPO för att utveckla den palliativa vården och införa det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för palliativ vård. Målet är att öka andelen patienter som får tillgång till god palliativ vård.
Analysområden
Kognitiv svikt
Kognitiv svikt kan avspeglas i svårigheter att minnas, tänka, tala och planera aktiviteter och kan orsakas av många olika tillstånd och sjukdomar. Demenssjukdom är vanligaste orsaken, men även infektioner, alkoholöverkonsumtion och psykiatriska tillstånd är bakomliggande orsaker. Det finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom. Det syftar till att fler personer med kognitiv svikt som misstänks vara orsakad av demenssjukdom ska erbjudas utredning och att utredning ska starta i ett tidigare skede. I Region Stockholm registreras alla
demensutredningar i SveDem, Svenska kvalitetsregistret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, förutom de som utförs i primärvården. I Region Gotland registrerar minnesmottagningen alla patienter som fått diagnos MCI (mild cognitive impairment, lindrig kognitiv störning) och demens. RPO verkar för automatisk överföring av data till SveDem för fortsatt uppföljning. RPO äldres hälsa kommer att bevaka och följa upp att insatser genomförs som innebär att vårdförloppet efterlevs.
Prioriterat sakkunnigarbete
- Nationellt pågår arbete kring vården av sköra äldre och ett nationellt kunskapsstöd med rekommendationer om omhändertagande och skattningsinstrument håller på att tas fram. RPO äldres hälsa fortsätter bevaka sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands delaktighet i detta arbete.
Sköra äldre på akutmottagningar är prioriterat av RPO, därför har samverkan inletts med RPO akut vård och med RPO primärvård. Skörhet är ett tillstånd med en åldersrelaterad sårbarhet och funktionsnedsättning. Kroppens organsystem förlorar gradvis sin reservkapacitet. En relativt liten påfrestning, exempelvis en infektion, kan orsaka en stor försämring såsom fallskada, immobilisering, eller förvirring. Sköra äldre har också en ökad känslighet för biverkningar av läkemedel. Ett viktigt syfte med bedömning av skörhet hos en äldre person är riskstratifiering, det vill säga klassificering/utvärdering av risker med planerade medicinska åtgärder och behandling. Detta är angeläget då en åldrad person, som inte bedöms ha högre grad av skörhet, inte får nekas behandling med hänvisning till kronologisk ålder. Ett annat syfte är att identifiera personer med stora vårdbehov som därmed har behov av ett individanpassat, behovsbaserat och interdisciplinärt omhändertagande, så kallad övergripande geriatrisk handläggning och vård. - Det är viktigt att följa och utvärdera införandet av informationsöverföringssystemet Lifecare SP, ett IT-stöd för utskrivningsprocessen i Region Stockholm, samt dess eventuella effekter på ökad och bättre samverkan.
- Det är också av vikt att titta närmare på goda exempel på hur samverkan mellan region och kommun har kunnat lösas i praktiken, för att kunna bidra till spridning av goda arbetssätt.
- RPO äldres hälsa bidrar och deltar i arbeten som prioriteras av nationella programområden exempelvis genom att svara på remissversioner av nationella kunskapsstöd.
- RPO äldres hälsa deltar med sakkunskap i Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltningsutredning om organisationen av framtidens vård av äldre.
- RPO kommer uppmärksamma vården på att följande åtgärder bör fasas ut:
- Behandling och utredning av patienter i sent palliativt skede.
- Användning av antipsykotika som förstahandsval för att behandla BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens).
- PEG, en gastrostomiknapp, till individer med avancerad demens, utan i stället erbjuda oral assisterad matning.
- Överanvändning av diabetesläkemedel på grund av icke-individualiserad målsättning för HbA1c hos äldre vuxna. Måttlig kontroll är generellt sett bättre där HbA1c upp till 72 mmol/mol accepteras.
- Användning av antibiotika vid bakterier i urinen hos äldre vuxna om inte specifika urinvägssymtom är närvarande.
- Antibiotikabehandling av svårläkta sår som saknar infektionstecken. Det saknar effekt och ökar risk för antibiotikaresistens samt antibiotika-associerad diarré som kan få fatala konsekvenser.
- Fysiska begränsningar för att hantera äldre vuxna på sjukhus med delirium.
- Rekommendation av screening för bröst-, kolorektal- och prostatacancer med prostataspecifikt antigen (PSA)-test utan att ta hänsyn till förväntad livslängd och riskerna för testning, överdiagnostik och överbehandling.