RPO urinvägssjukdomar

Mål och insatsområden 2024–2025

Kateterbehandling

Kvarliggande urinkateter är en vanlig orsak till vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) och en riskfaktor för utveckling av antibiotikaresistens framför allt hos sköra äldre. Katetrar används inom hela sjukvården i stor omfattning, tyvärr ofta både i onödan och för länge. Många fall av vårdrelaterade urinvägsinfektioner skulle alltså kunna undvikas. Därför behöver kateterbehandlingen förbättras så att den blir säkrare. Idag saknas ofta journaluppgifter om varför en kateter har satts samt en plan för hur den ska avvecklas. Kunskapen om kateterbehandling behöver höjas generellt.

RPO urinvägssjukdomar önskar, i samverkan med andra berörda RPO, minska andelen patienter med permanent kvarliggande kateter vid urinröret (KAD) eller långvarig kateterbehandling utan indikation. RPO urinvägssjukdomar planerar bland annat förbättra följsamheten till fastställda riktlinjer för dokumentation och informationsöverföring vårdgivare emellan samt säkerställa att patienten får god
personanpassad information om katetervård. Detta arbete planeras genomföras inom ramen för en regional arbetsgrupp med representanter för flera professioner och olika delar av sjukvården.

Analysområden

Njursten

Njursten är en folksjukdom där 10–20 procent av män och cirka 5 procent av kvinnor får en njursten under sin livstid. Återfallsrisken är 50 procent. Sjukdomen drabbar ofta arbetsföra personer, vilket medför stora samhällskostnader till följd av sjukskrivningar. Ett nytt nationellt vårdprogram för njurstenssjukdomen har godkänts under 2023. RPO urinvägssjukdomar kommer att genomföra en gap-analys och arbeta för att minska variationen i hur olika stensituationer behandlas. RPO ska ta fram relevanta resultatmått samt verka för att befintliga kunskapsstöd används och finns tillgängliga i varje patientmöte. RPO bistår även Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning med kartläggning av organisationsstrukturer och analys av hur den ekonomiska ersättningen fungerar. Nationellt fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för uppföljning av njurstenssjukdomen.

Kronisk bäckenbottensmärta

Kronisk bäckenbottensmärta kallas på engelska för Cronic Pelvic Pain Syndrome (CPPS). Enligt Europeiska urologförbundet kan det definieras som en kronisk eller ihållande smärta i bäckenets strukturer hos kvinnor eller män. Det finns ofta ingen infektion eller annan uppenbar lokal förändring om förklarar smärtan. Smärtan är ofta associerad med negativa kognitiva, beteende, sexuella eller emotionella konsekvenser. Det är vanligt att tillståndet är associerat med symtom på LUTS (Lower Urinary Tract Symptoms), sexuell dysfunktion, tarm- eller gynekologisk dysfunktion. Kunskapen om hur många patienter i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland som har dessa symtom är låg och det finns ingen kunskap om vilka behandlingar som erbjuds. Det har kommit en ny ICD-kod som kan användas för denna diagnos men den har sannolikt inte börjat användas särskilt mycket ännu. RPO urinvägssjukdomar vill kartlägga området kronisk bäckenbottensmärta med avseende på antal patienter, vilka diagnoser som används och vilka behandlingar som erbjuds. RPO vill också försöka upprätta en utrednings- och behandlingsplan.

Standardiserade vårdförlopp för urologiska cancersjukdomar

Målnivåerna för ledtiderna i standardiserade vårdförlopp (SVF) för de urologiska cancersjukdomarna uppnås inte inom någon cancer. RPO urinvägssjukdomar önskar i samarbete med Regionalt cancercentrum (RCC) diskutera berörda SVF, framför allt med syftet att följa upp aktuella ledtider och identifiera möjliga förbättringsområden. Fokus för 2024–2025 är att öka samverkan mellan RPO och RCC.

Prioriterat sakkunnigarbete

• Delta i den nationella arbetsgruppen för urinvägsbesvär som bildats av nationellt programområde njur- och urinvägssjukdomar.
• Öka kännedomen om programområdets arbete och syfte inom sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands vårdinstanser.
• Säkerställa aktuella kunskapsstöd för primärvård på Viss.nu.
• Uppmärksammar vården på att sluta sätta urinvägskateter utan att dokumentera när den planeras att tas bort.

Kontakt