Lagstöd för handlingsprogram

Hälso- och sjukvårdslagen

Av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) framgår att hälso- och sjukvården måste hålla god kvalitet, vara av god hygienisk standard, vara lättillgänglig och tillmötesgå patienternas behov av trygghet och kontinuitet. Skyldigheten för vårdgivarna att bedriva vård med god hygienisk standard innefattar hela vårdkedjan och samtliga de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla begreppet god hygienisk standard som till exempel tillgång till vårdhygienisk expertis, utrustning och lokaler som svarar mot behoven på god vårdhygien samt att verksamheten är planerad och organiserad så att vårdrelaterade infektioner i största möjliga utsträckning kan förebyggas. Observera att med vårdhygienisk expertis avser inte Socialstyrelsen en enskild expert utan en expertgrupp där relevanta kunskapsområden finns representerande.

Smittskyddslagen

Smittskyddslagen (SFS 2004:168) föreskriver att varje region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas och att smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom regionen. I detta ingår att planera och organisera smittskyddet inom regionens område och ge anvisningar och råd om smittskyddsåtgärder samt följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk.

Enligt smittskyddslagen ska smittskyddsläkaren skyndsamt underrätta vårdgivare om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom vårdgivarens ansvarsområde och att följa att vårdgivarna också vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Om vårdgivarna brister i smittskyddet och detta inte avhjälps ska smittskyddsläkaren dessutom göra anmälan till tillsynsmyndighet. Anmälan kan t. ex. gälla brister i hygienisk standard eller att vårdgivaren inte genomför smittspårning i enlighet med regelverket i smittskyddslagen.

I smittskyddslagen fastställs också att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Detta gäller både personal inom hälso- och sjukvården och personal inom hemtjänsten/kommunen. För hälso- och sjukvårdspersonal föranstaltar smittskyddslagen dessutom uppmärksamhet på förekomsten av smittsamma sjukdomar och en skyldighet att vidtaga de åtgärder som skäligen kan krävas ur smittskyddssynpunkt.

MRSA klassas som allmänfarlig infektion enligt smittskyddslagen. Vid en allmänfarlig infektion ska den behandlande läkaren besluta om individuellt utformade förhållningsregler, i syfte att hindra smittspridning. Dessa förhållningsregler ska innehålla information om att patienten har skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap/infektionen om dessa utsätts för smittrisk.

Således är patienten skyldig att informera vårdgivare/hemtjänst som kommer i sådan kontakt med hen att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma. För patienten gäller att om hen saknar förmåga att informera om MRSA-infektionen, ankommer det på god man/förmyndare att informera dem som kan utsättas för smittrisk. I samråd med patienten eller god man/förmyndare kan behandlande läkare informera verksamhetschefen för dem som kan utsättas för smitta.

VRE och ESBLcarba är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga smittsamma infektioner enligt smittskyddslagen. Ingen informationsplikt gäller för patienten med dessa infektioner. ESBL är enbart anmälningspliktig för laboratorium.

Patientsäkerhetslagen

Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivare bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och förebygga vårdskador. Vårdgivarna ska vidtaga de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Lagen ger hälso- och sjukvårdspersonal personligt ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter för att bidra till hög patientsäkerhet. Patienter har rätt till individuellt utformad information om sitt hälsotillstånd och om inträffade vårdskador. Se vidare i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, HSFL-FS 2017:40.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) omfattar hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) (LSS). Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Avsikten med föreskriften är bland annat att säkerställa att vårdgivare upprättar ett ledningssystem i enlighet med patientsäkerhetslagen.

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) föreskriver hur handhygien, klädsel och bruk av smycken ska hanteras vid arbete med patienter inom vård och tandvård.

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker (AFS 2018:4) reglerar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Den föreskriver att arbetsgivare ska informera om risker i arbetet, ge arbetstagare tillräckliga instruktioner och den personliga skyddsutrustning som behövs.

Kontakt