Till Start

Vårdgivarguiden

Ukrainska flyktingar som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och uppfyller vissa andra kriterier kan folkbokföra sig och få personnummer. Kontrollera därför alltid i dialog med patienten om de ansökt om folkbokföring eller fått personnummer. Om de fått personnummer gäller samma rättigheter och patientavgifter inom vården som för övriga folkbokförda invånare.

För tandvård innebär detta att vuxna patienter betalar en stor del av kostnaden själv, med möjlighet till viss subvention från Försäkringskassan, enligt samma regelverk som för andra folkbokförda invånare.

Ukrainska flyktingar som ej är folkbokförda

Personer som sökt eller fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, men ej blivit folkbokförda, omfattas av samma regelverk som asylsökande (LMA) gällande tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård. Det innebär att:

  • personer som inte har fyllt 18 år erbjuds fullständig vård och tandvård i samma omfattning som folkbokförda barn.
  • personer som har fyllt 18 år erbjuds vård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Observera att personer med massflyktingstatus får ett reservnummer automatiskt i Region Stockholm, precis som asylsökande. Sök därför alltid i personuppgiftsregistret om det redan finns ett reservnummer innan ett nytt tas ut.

Samma patientavgifter gäller som för asylsökande, se sidan patientavgifter asylsökande.

Registrering och fakturering

  • Ukrainska flyktingar med uppehållstillstånd, som ej blivit folkbokförda, ska hanteras och registreras som asylsökande av vårdgivare. Det innebär att vården registreras på personens reservnummer och med taxekoder för asylsökande.
  • Dossiernumret (LMA-nr) ska alltid anges vid besöksregistrering. På uppehållstillståndskortet anges att personen omfattas av LMA och dossier-nr (LMA-nr) står angivet. Numret är personens aktnummer hos Migrationsverket och börjar ofta med siffrorna 52- följt av ytterligare sex siffror.

Om uppehållstillståndskort saknas

Om personen behöver söka vård innan de har fått sitt uppehållstillståndskort ska de uppvisa bekräftelse/kvitto från Migrationsverket som de fått då ansökan om uppehållstillstånd/asyl lämnats in. Även om de inte hunnit få sitt uppehållstillståndskort så har de ett LMA/dossiernr från Migrationsverket som de fått i samband med ansökan. I början av kriget när korten dröjde användes 11-11 11 11 inom regionen som en tillfällig hantering i sjukvården.

Uppehållstillstånden gäller ett år i taget, därefter måste personen ansöka om förlängning hos Migrationsverket och kan då få ett nytt uppehållstillståndskort som gäller till 4 mars 2026. Om kortet gått ut bör personen därför kontakta Migrationsverket och ansöka om ett nytt.

För mer information se Handbok för asylsökande.

Asylsökande från Ukraina

Personer från Ukraina som är asylsökande och visar upp ett giltigt LMA-kort (ej samma som uppehållstillståndskortet) ska hanteras och registreras precis som andra asylsökande.

Personer som ej sökt skydd

Personer från Ukraina som varken sökt asyl eller uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet betalar själva för hälso- och sjukvård samt läkemedel enligt regelverket för personer som tillfälligt vistas i Sverige.

Samlad information om regler och avgifter för personer som inte är folkbokförda i Sverige eller som tillfälligt vistas i landet.

Hälsoundersökning

Alla asylsökande samt personer som sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och bor i Region Stockholm erbjuds en hälsoundersökning via brev. I hälsoundersökningen ingår screening av hälsa inklusive psykisk ohälsa, viss provtagning, vaccinationsstatus och information om vårdsystemet. Vid behov kan patienten även remitteras vidare till annan vård. Hälsoundersökningen är frivillig och kostnadsfri för patienten. Vuxna erbjuds grundvaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta.

Barn i åldern 0–6 år får även ett brev med erbjudande om besök på en barnavårdscentral, och barn 1–17 år får ett erbjudande om tandläkarbesök.

Behöver personen vård ska hen inte invänta hälsoundersökningen utan söka vård som vanligt.

Asylsökande och vissa andra migranter som har en koppling till skyddsbehov ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning efter ankomst till Sverige. Hälsoundersökningen är frivillig och kostnadsfri för patienten.

Smittskydd och vaccintäckning

Barnvaccinationstäckningen är inte lika hög i Ukraina som i Sverige. Folkhälsomyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, uppmanar till ökad uppmärksamhet för vissa sjukdomar som vi annars sällan ser i Sverige. Det är också bra att känna till att även vaccinationstäckningen för covid-19 är betydligt lägre i Ukraina.

Ukrainska flyktingar som tillhör riskgrupp kan få vaccination för covid-19, säsongsinfluensa med mera på samma villkor som folkbokförda invånare. Vaccinationerna ges hos vaccinatörer som kan ta emot personer som inte har svenskt personnummer. 

Information till vården angående personer som ankommer till Region Stockholm från Ukraina.

Elevhälsovård

Alla barn och ungdomar från Ukraina som kommit till Sverige som asylsökande eller enligt massflyktsdirektiv kallas till en hälsoundersökning. Barnvaccinationstäckningen är inte lika hög i Ukraina som i Sverige. Det är viktigt att elevhälsan är uppmärksam på symtom och remitterar vidare vid behov.

IGRA och vaccination

Inför MPR-vaccination är det viktigt att fråga efter symtom på tuberkulos hos nyanlända elever från Ukraina. Vid symtom på tuberkulos avvakta med att ge MPR och ta telefonkontakt med Mottagning barntuberkulos Huddinge (alternativt tbc-mottagning för vuxna för ungdomar som har fyllt 18 år). Fråga också eleven eller vårdnadshavaren om eleven har känd exponering från familjemedlem eller barnhemsvistelse. I dessa fall ska IGRA-svar efterfrågas innan MPR ges. Vid hälsoundersökningen tas IGRA på de som har känd eller ökad risk för exponering.

Smittskyddsläkarens rekommendation om provtagning och handläggning.

Elevhälsoportalen

Information som hjälper dig att arbeta hälsofrämjande inom skola. Innehåller bland hälsofrämjande insatser vid psykisk ohälsa.

Psykologiskt krisstöd

Barn och vuxna som flytt kriget i Ukraina kan uppleva stor rädsla, oro och kris. Om krisreaktionerna varar under en längre tid finns risk för att det utvecklas till psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att du som vårdgivare är uppmärksam på fysiska och psykologiska tecken på oro och krisreaktioner hos dina patienter. Psykisk ohälsa ska diagnosticeras och behandlas enligt ordinarie vårdprogram.

Information om hur du som vårdgivare kan vara uppmärksam på fysiska och psykologiska tecken på oro och krisreaktioner hos patienter.

Samlad information om vård med uppdrag att behandla psykisk ohälsa, förebyggande insatser, samverkan och kunskapsstöd.

Informationsmaterial till flyktingar från Ukraina

Information på 1177.se på ukrainska

På 1177.se finns en sida med samlad information om hälso- och sjukvård på ukrainska.

Utbildning och stöd för vårdpersonal

Vägledning för vårdpersonal som möter flyktingar från Ukraina

Enheten för kris- och katastrofpsykologi inom Region Stockholm har tagit fram en vägledning för dig som är vårdpersonal och möter flyktingar från Ukraina. Vägledningen kan ge stöd i hur du bemöter personer som kan vara i behov av psykologiskt krisstöd, vård och eller behandling samt en hjälp för tidig upptäckt av reaktioner/symptom för posttraumatisk stress. Du hittar vägledningen på kris- och katastrofpsykologis webbplats.

Utbildningar för vårdpersonal som möter flyktingar

Du som arbetar i vården kan anmäla dig till Transkulturellt centrums utbildningar som ger stöd i att möta patienter med flykt- och migrationsbakgrund. Transkulturellt centrum har också tagit fram ett studiehäfte som vänder sig till dig som träffar asylsökande och flyktingar i ditt arbete.

Kontakt

Vårdgivare som har frågor om flyktingar från Ukraina kan kontakta hälso- och sjukvårdsförvaltningens funktionsbrevlåda för flyktingfrågor.

Funktionsbrevlåda för flyktingfrågor

Ytterligare information

  • Uppdaterad: 11 augusti 2025

  • Faktagranskad: 11 augusti 2025

  • Redaktör: Stina Wernstedt

  • Faktagranskare: Mehrnaz Aram, hälso- och sjukvårdsförvaltningen