Patientnära analyser
Beskrivning av när patientnära analyser kan användas.
Med patientnära analyser (PNA) menas laboratoriemedicinska analyser, som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal, på patientvårdande enheter. Både provtagning och analys sker då nära patienten.
Det här gäller för patientnära analyser
PNA-rådet har tagit fram ett styrande regelverk för patientnära analyser i Region Stockholm, med syftet att samma krav på kvalitet ska upprätthållas oberoende av vårdform, vårdgivare, var diagnostiken utförs och vilket ackrediterat laboratorium som stödjer vårdgivaren. Ansvarig för uppdatering är de ackrediterade laboratorierna som ingår i PNA-rådet.
Undantag från vidimering PNA-svar
Eftersom PNA-svar saknar beställande läkare i Take care och hamnar i en allmän signeringskorg, finns det PNA-svar utan ansvarig läkare. Enskilda vårdenheter producerar stora mängder PNA-svar utan ansvarig läkare. Utveckling av Take care är inte aktuellt med hänsyn till framtida eventuellt byte av journalsystem.
Enligt Socialstyrelsen gäller det att
- möjlighet finns för vårdgivare att göra undantag från signering, förutom i vissa specifika fall som anges i föreskriften (HSLF-FS 2016:40)
- vårdgivarens beslut om undantag från kravet på signering ska framgå av rutinerna för signering.
Läs mer om signeringskravet och undantag från det
Lagbestämmelsen om signering regleras i kapitel 3, paragraf 10 i patientdatalagen (2008:355). Enligt denna gäller att en journalanteckning ska, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder mot det, signeras av den som är ansvarig för uppgiften. Bestämmelsen ändrades 1 juli 2021 då det lades till att man även kunde underlåta signering om det är obehövligt. I förarbetena till ändringen sägs följande (prop. 2019/20:164, sida 115):
”Paragrafen har ändrats på så sätt att skyldigheten att signera journalanteckningar, förutom när det finns något synnerligt hinder, inte heller gäller om det är obehövligt. Utrymmet att underlåta signering har således utökats. Det avgörande för om signeringskravet ska gälla bör vara om informationen bör och kan kontrolleras för att säkerställa en god och säker vård. Om uppgiftens innehåll inte har någon märkbar inverkan på patientsäkerheten eller vårdens kvalitet bör det kunna anses obehövligt att bekräfta dess riktighet. Även om någon formell signering inte behövs måste den som ansvarar för en anteckning alltid kontrollera att uppgifterna förs in korrekt så att skrivfel undviks. Även fortsättningsvis kan signering underlåtas om det finns synnerliga hinder.”
Socialstyrelsen har fått bemyndigande att meddela föreskrifter om signeringskravet och undantag från det. I föreskrifterna (kapitel 6, paragraf 4 och 5) framgår att vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för signering av journalanteckningar och för bekräftelse av åtgärder som gäller en patients vård och behandling. Samt att vårdgivaren får besluta om undantag från kravet på signering i kapitel 3, paragraf 10 patientdatalagen (2008:355). Sådana undantag ska framgå av rutinerna för signering.
Undantag enligt första stycket får dock inte avse signering av
- väsentliga ställningstaganden om vård och behandling,
- förhållningsregler enligt smittskyddslagen (2004:168), eller
- slutanteckningar eller andra sammanfattningar av genomförd vård.
Det finns alltså möjlighet för vårdgivaren att göra undantag från signering, förutom i vissa specifika fall som anges i föreskriften (HSLF-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården).
Vårdgivarens beslut om undantag från kravet på signering ska framgå av rutinerna för signering.
Läs föreskrifterna på Socialstyrelsens webbplats:
I Socialstyrelsens handbok (sida 71–72) redogörs för förarbetena till patientdatalagen (PDL). Det kan det finnas skäl att göra undantag från signeringskravet när nyttan av signeringen vägs mot det merarbete som signeringskravet skulle innebära (prop. 2007/08:126 sida 94 och 235). Vid bedömningen när undantag kan medges bör risker för patientsäkerheten eller andra viktiga faktorer som talar för signering övervägas (prop. 2007/08:126 sida 94). Observera att handboken är från 2017 och tar således heller inte hänsyn till ändringarna som gjorts i kapitel 3, paragraf 10 PDL.
Läs mer i Socialstyrelsens handbok Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården:
Användning av drogstickor vid vårdinrättningar inom Region Stockholm
Trots sin begränsning finns det plats för drogstickor i vissa situationer då vinsten av att få ett omedelbart svar uppväger den ökade risken för felaktigt resultat, till exempel inom akutsjukvården. Generellt gäller dock att alla positiva sållningssvar (drogsticka eller laboratorietest) behöver verifieras på ackrediterat laboratorium. Regionens chefsläkare har i PNA-rådet uppdragit åt Karolinska universitetslaboratoriet att ta fram denna vägledning för alla vårdgivare i Region Stockholm.
Regiongemensam nomenklatur
Region Stockholm genomförde under hösten 2022 en standardisering för registrering av provsvar från icke uppkopplade PNA-instrument. Projektet genomförs som ett samarbete mellan Karolinska universitetslaboratoriet, Unilabs och Synlab.
Kontakt
Finn Thormark Fröst|PNA-samordnande läkare
- finn.thormark-frost@regionstockholm.se
- |
- Karolinska universitetslaboratoriet
Mer information
Här finns samlad information om medicinsk diagnostik som erbjuds inom öppenvården i Region Stockholm samt leverantörer och prislistor.