Verksamhetsutveckling
Målet med verksamhetsutveckling och kunskapsstyrning är att bästa tillgängliga kunskap ska finnas tillgänglig och tillämpas i mötet mellan vårdens medarbetare och patienter. Det kan handla om att utveckla vårdprocesser och arbetssätt eller påverka strukturer och kompetens.
Verksamhetsutveckling är en del av vårdens dagliga arbete. Det finns ett ständigt behov av kvalitetsutveckling genom att föra in och utvärdera ny kunskap om forsknings- och kunskapsrön, patienters egna kunskaper och användning av digitala stödverktyg i verksamheter och processer. I arbetet ingår också att fasa ut åtgärder som inte bidrar till nytta för patienten.
Ökad kvalitet i patientmötet
En framgångsfaktor för lyckad verksamhetsutveckling är att ta till vara patienternas kunskap och erfarenheter. Medan vårdprofessionerna har vetenskaplig expertis och beprövad erfarenhet om sjukdomar och behandlingar, har patienterna kunskap om sina egna resurser och förmågor att leva med sjukdom och behandling. Patienter har också kunskap om att befinna sig i hälso- och sjukvårdssystemet och kan ha kraft att bidra till förbättringsarbete.
Lokalt förbättringsarbete
Att systematiskt arbeta med förbättringsarbete för att förbättra resultaten för patienterna är en del av en verksamhets kvalitetsledningssystem. Detta finns beskrivet i Socialstyrelsens allmänna råd och riktlinjer för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. De flesta vårdgivare har utvecklingsstödjande funktioner som vårdens medarbetare och enheter kan vända sig till för att få stöd i verktyg och metodik. Verktygen för att förbättra vårdverksamheter och utveckla patientsamverkan har olika svårighetsgrad, från enkla som kan användas direkt utan större förberedelse eller kostnad till de som kräver mer resurser och tid.
Regionalt förbättringsarbete
De regionala programområdena, RPO, driver, leder och följer upp arbetet med att införa kunskapsstöd i hälso- och sjukvården, vilket bland annat kan resultera i förändrade arbetssätt och vårdprocesser eller omfattande åtgärder som kräver politiska beslut. Arbetet sker i nära samverkan med verksamhetschefer och professionsgrupper inom hälso- och sjukvården. Regionala gap-analyser genomförs och mål, mått och åtgärder för olika insatsområden tas fram som bas i införandearbetet. En regional modell för införandet har utvecklats bland annat i samarbete med vårdgivare.
Nationellt förbättringsarbete
Inom nationellt system för kunskapsstyrning finns nationella programområden som bland annat initierar och följer upp regionala och lokala arbeten inom olika insatsområden. Här finns även nationell samverkansgrupp stöd för utveckling som utvecklar arbetssätt och strukturer för processledning, implementering, verksamhetsutveckling, ledarskap och innovation.