Till Start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Mål och insatsområden 2025-2026

Övervikt och obesitas

Obesitas är en kraftigt underdiagnostiserad sjukdom som ökar risken för allvarliga följdsjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, leverpåverkan, hjärt- och kärlsjukdomar, depression och cancer. Innan barn får obesitas har de övervikt, därför är insatsområdet inriktat på både övervikt och obesitas. Barn med obesitas har på gruppnivå sämre livskvalitet och högre risk för avbruten skolgång. Många barn med intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har obesitas vilket medför särskilda utmaningar.

Förekomsten av såväl övervikt som obesitas är ojämlikt fördelad i befolkningen och är högre i sämre bemedlade grupper. Tillgången till tillväxtdata för barn sex år och äldre saknas, såväl på individuell som aggregerad nivå, och utgör ett hinder i arbetet. Det finns nationella vårdprogram såsom "Obesitas hos barn och ungdomar" och "Ohälsosamma levnadsvanor". Socialstyrelsen har också tagit fram de nationella riktlinjerna Vård vid obesitas och Ohälsosamma levnadsvanor. RPO barns och ungdomars hälsa driver arbetet med att minska de regionala gapen så att vård ska kunna erbjudas i enlighet med dessa vårdprogram och riktlinjer.

Långvarig smärta

Många barn är drabbade av långvarig smärta. Det vill säga att de har haft ihållande eller återkommande smärta flera gånger i veckan, i tre månader eller ännu längre tid. Hos fem procent av barn i Sverige är smärtproblematiken av sådan dignitet att vardagen påverkas, såsom skola, fritidsaktiviteter och familjeliv. Vanligast är huvudvärk, buksmärta och ont i kroppen. I många fall identifieras ingen orsak till smärtan. Ofta bedrivs omfattande utredningar, och ibland även behandlingar utan att barnets situation förbättras. Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta har ofta liten effekt. RPO barns och ungdomars hälsa driver arbetet med att minska de regionala gapen så att vård ska kunna erbjudas i enlighet med det nationella vårdprogrammet Långvarig smärta hos barn.

Migrän

I Region Stockholm vårdades cirka 6 000 barn för migrän under 2019–2022. Migrän hos barn ger andra och mer otydliga symptom än hos vuxna. Obehandlad migrän medför försämrad livskvalitet med exempelvis återkommande svår huvudvärk och skolfrånvaro. Migrän hos barn är sannolikt underdiagnostiserat. Det är viktigt att migrändiagnos ställ så att barn får tillgång till effektiv behandling. Migrän är socioekonomiskt ojämlikt fördelad med högre diagnostiseringsgrad hos bättre bemedlade grupper. RPO barn och ungdomars hälsa driver arbetet med att minska de regionala gapen så att vård ska kunna erbjudas i enlighet med i vårdriktlinjen Migrän.

Kognition

Tack vare förbättrade behandlingsmetoder överlever allt fler barn med svåra sjukdomstillstånd. Dessa barn har på gruppnivå en ökad förekomst av kognitiva svårigheter som förekommer vid till exempel adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning. Gruppen är heterogen och RPO kommer arbeta för att svårt sjuka barn bör erbjudas en kognitiv bedömning. Region Stockholm har fått tillstånd att bedriva nationell högspecialiserade vård av levertransplanterade barn. RPO kommer därför initialt att fokusera på levertransplanterade barn där det är känt att nästan hälften av dem har behov av anpassad skolgång. RPO kommer att bevaka slutsatser från den nationella arbetsgruppen ”Uppföljning och insatser efter svår sjukdom hos barn och ungdomar” som NPO barns och ungdomars hälsa startade hösten 2024. Region Stockholms specialistsakkunnig i barnneurologi ingår i arbetsgruppen.

Samtliga insatsområden

Tabell som visar de olika insatsområdena och målen för RPO barns- och ungas hälsa
Övergripande mål Insatsområdens övergripande mål Delmål som leder mot insatsområdets övergripande mål
Regionalt programområde ska verka för att barn erbjuds en god och jämlik vård, såväl förebyggande som behandlande genom hela vårdkedjan och i miljöer som är anpassade för barn, ungdomar och deras familjer. Barn- och ungdomsfokus ska genomsyra riktlinjer och läkemedelsbehandling. Minska antalet barn som har övervikt och obesitas.
  • Kännedom om prevalensen av övervikt och obesitas hos skolbarn görs tillgänglig och fastställs genom att elevhälsans vikt- och längddata delas med Region Stockholm.
  • Diagnostiseringsgraden av obesitas hos barn ökar. 
  • Användningen av intensiva och effektiva behandlingsinsatser vid barnobesitas ökar.
  • Färre barn och familjer möts av viktstigma i vården.
  • Fler barn/föräldrar till barn med ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva erbjuds evidensbaserat stöd.
  • Fler barn erbjuds hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.
Regionalt programområde ska verka för att barn erbjuds en god och jämlik vård, såväl förebyggande som behandlande genom hela vårdkedjan och i miljöer som är anpassade för barn, ungdomar och deras familjer. Barn- och ungdomsfokus ska genomsyra riktlinjer och läkemedelsbehandling. Minska antalet barn som lider av smärta som begränsar det dagliga livet.
  • Fler barn med långvarig smärta får tidig initial bedömning och erbjuds basal utredning.
  • Fler barn och ungdomar smärtutbildning.
  • Fler barn och ungdomar erbjuds teambesök, med strukturerat behandlingsprogram.
  • Fler barn och ungdomar erbjuds strukturerat behandlingsprogram.
  • Fler barn med svår smärtproblematik får snabbare vård på specialiserad nivå.
Regionalt programområde ska verka för att barn erbjuds en god och jämlik vård, såväl förebyggande som behandlande genom hela vårdkedjan och i miljöer som är anpassade för barn, ungdomar och deras familjer. Barn- och ungdomsfokus ska genomsyra riktlinjer och läkemedelsbehandling. Minska antalet barn med obehandlad migrän.
  • Fler barn diagnostiseras med migrän.
  • Fler barn med behov erbjuds multimodal och farmakologisk behandling för sin migrän.
Regionalt programområde ska verka för att barn erbjuds en god och jämlik vård, såväl förebyggande som behandlande genom hela vårdkedjan och i miljöer som är anpassade för barn, ungdomar och deras familjer. Barn- och ungdomsfokus ska genomsyra riktlinjer och läkemedelsbehandling. Öka antalet kognitiva bedömningar hos svårt sjuka barn.
  • En remissväg för att identifiera kognitiva svårigheter hos levertransplanterade barn prövas för fem barn under 2024, och tio barn under 2025.
  • En rutin för screening av levertransplanterade barn utvecklas.
  • Alla levertransplanterade barn screenas år 2026.
  • Inom fem år erbjuds kognitiv bedömning för ytterligare två diagnosgrupper.

Analysområden

Levnadsvanor

Nikotinanvändning hos ungdomar och gravida. RPO samverkar med RPO levnadsvanor och RPO kvinnosjukdomar och förlossning kring nikotinanvändning hos ungdomar och gravida. Analysområdet är en fördjupning av RPO levnadsvanors gapanalys utifrån det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor.

Ätstörning

Ätsvårigheter och undvikande restriktivt ätande (ARFID). RPO samverkar med RPO psykisk hälsa och planerar för samverkan med RPO primärvård inför implementering av nationellt vård- och insatsprogram ätstörning.

Suicid

Omhändertagande på somatisk barnakut efter suicidriskförsök. RPO samverkar med RPO psykisk hälsa. Ett arbete har initierats för att identifiera gap vid omhändertagande på somatisk barnakut efter suicidriskförsök.

Traumatisk hjärnskada

RPO genomför tillsammans med RPO rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicinen en gapanalys inom området lätt traumatisk hjärnskada utifrån det nationella vårdförloppet traumatisk hjärnskada.

Adhd

Samverkan med RPO psykisk hälsa fortsätter kring implementeringen av det nya nationella kunskapsstödet för adhd.

Prioriterat sakkunnigarbete

RPO Barns och ungdomars hälsa bevakar den nationella utvecklingen av kunskapsstöd. RPO samordnar och kvalitetsgranskar också regionala kunskapsstöd samt granskar läkemedelsdoser för barn inom hela vårdkedjan inklusive primärvård, i journalsystem och i sprutpumpar. Under året kommer kunskapsstöd inom RPO:s insatsområden att uppdateras på webbplatserna Viss (för primärvården) och på Kunskapsstöd för vårdgivare (för specialiserad vård).

RPO uppmärksammar vården på att läkemedel som hostmedicin, till exempel Cocillana-etyfin och Mollipect, inte ska förskrivas till barn yngre än sex år.

Ledamöter

Lista på alla ledamöter i regionalt programområde barns- och ungas hälsa
Namn Roll Organisation
Karolina Lindström Ordförande Sachsska barnsjukhuset
Andrea Friedl Processledare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Linda Kyrk Fabo Vårdsakkunnig Karolinska universitetssjukhuset
Paul Erling Sakkunnig Alviks vårdcentral
Sofia Ekmark Sergel Specialsakkunnig Södersjukhuset
Christina Leach Kommunrepresentant Nacka kommun
Elisabeth Axelsson Kommunrepresentant Storsthlm
Björn Fischler Universitetssjukvårdskompetens Karolinska universitetssjukhuset
Marika Larsson Lundgren Representant Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Jon Konradsen Specialsakkunnig Karolinska universitetssjukhuset
Synnöve Lindemalm Representant för Region Stockholms läkemedelskommitté Karolinska universitetssjukhuset
Maria Sjöborg Alpman Specialsakkunnig Karolinska universitetssjukhuset
Svante Norgren Stockholm-Gotlands ledamot i NPO Karolinska universitetssjukhuset
Fredrik Stenius Vårdgivarrepresentant Södersjukhuset
Mikael Sundin Specialsakkunnig Karolinska universitetssjukhuset
Kajsa Bohlin Blennow Specialsakkunnig Karolinska universitetssjukhuset
Anna Gunnarsdottir Specialsakkunnig  
Mikael Bellander Programansvarig Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Madeleine Ardbo (adjungerad) Specialsakkunnig  BUP Stockholm SLSO
Philipp Mittermaier (adjungerad) Insatsområde Långvarig smärta Karolinska universitetssjukhuset
Annika Jansson (adjungerad) Insatsområde Övervikt och obesitas Karolinska universitetssjukhuset

Kontakt

Karolina Lindström|Ordförande

Andrea Friedl|Processledare

  • Uppdaterad: 3 juni 2025

  • Faktagranskad: 3 juni 2025

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen