Till Start

Vårdgivarguiden

Mål och insatsområden 2025–2026

Diabetes och kardiovaskulär prevention

Diabetes är en folksjukdom som en stor mängd patienter i alla åldrar lever med. Totalt har cirka 4,5 procent av den vuxna befolkningen i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland diabetes. Cirka 10 900 har typ 1 diabetes och 96 000 har typ 2 diabetes. Det finns omotiverade skillnader i diabetesvården inom sjukvårdsregionen och den når inte upp till de nationella riktlinjerna. Ett viktigt mål vid diabetes är att förebygga komplikationer. Hjärt- och kärlkomplikationer, till exempel hjärtinfarkt, stroke och nedsatt cirkulation i benen, är både vanliga och allvarliga. Förebyggande av hjärt- och kärlkomplikationer är likartat oavsett om patienten har diabetes, genomgången stroke/hjärtinfarkt eller njursjukdom. Därför arbetar RPO endokrina sjukdomar tillsammans med flera andra RPO med gemensamt insatsområde, ”Kardiovaskulär prevention” parallellt med insatsområde ”Diabetes”.

Diabetesvårdens arbete med hjärt- och kärlprevention kan följas via uppföljningsdata i nationella diabetesregistret. Blodfettssänkande behandling med statiner är ett exempel på komplikationsförebyggande behandling som inte används i tillräckligt hög grad och där användningen varierar omotiverad. De senaste åren har även flera nya läkemedel för behandling av typ 2 diabetes med visad bra hjärt- och kärlförebyggande effekt kommit ut på marknaden (SGLT2-hämmare och GLP1-analoger). Användningen av dessa bör öka.

Osteoporos

Osteoporos är en folksjukdom där vård och behandling länge varit eftersatt i Sverige. 2023 bröt 2 100 kvinnor över 50 år höften i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det finns bra stöd för att fakturkedjor är effektiva och behöver finnas vid alla sjukhus, så att en första fraktur blir den sista. Region Gotland har en bättre fungerande osteoporosvård än Region Stockholm, med mer utvecklade frakturkedjor. Arbete med frakturkedjor pågår sedan 2021 och finns numera i någon form vid alla akutsjukhus. De behöver dock vidareutvecklas och utvidgas till att även finnas vid närakuterna. I huvudsak utreds och behandlas sedan osteoporos i primärvården. Fler patienter med riskfaktorer för osteoporos behöver undersökas och vid behov behandlas. Generellt behöver också kunskapen om osteoporos och tillgängligheten till osteoporoskunnig läkare eller annan vårdpersonal. Tillgängligheten till bentäthetsmätning behöver också förbättras.

I Region Stockholms budget för 2024 respektive 2025 finns beslut om att inrätta ett kunskapscentrum för osteoporos som också ska stödja frakturkedjor vid alla akutsjukhus. RPO endokrina sjukdomar ser positivt på detta och kommer att följa upp verksamhetens utfall.

Samtliga insatsområden

Presentation av regionalt programområde endokrina sjukdomars mål
Övergripande mål Insatsområdens övergripande mål Delmål som leder mot insatsområdets övergripande mål
Förebygga och minska påverkan på liv och hälsa från endokrina sjukdomar. Minska kardiovaskulär risk hos patienter med diabetes typ 1 och 2.
  • Erbjud fler patienter blodfettssänkande behandling (statiner).
  • Öka andelen patienter som når målet för blodtryck.
  • Förbättrad sekundärpreventiv läkemedelsbehandling av patienter med typ 2 diabetes.
  • Minskad andel patienter med typ 2 diabetes som får enbart kostbehandling.
  • Minskad andel personer som fortsätter röka.
Förebygga och minska påverkan på liv och hälsa från endokrina sjukdomar. Minska antalet osteoporosrelaterade frakturer och frakturrelaterade komplikationer.
  • Fler patienter med lågenergifraktur ska utredas avseende osteoporos.
  • Fler med lågenergifraktur ska behandlas med osteoporosläkemedel.
  • Fler med riskfaktorer för osteoporos ska utredas med bentäthetsmätning (DXA).
  • Minskad risk för frakturer genom levnadsvanor, både förebyggande och behandlande vid osteoporos.
  • Ökat antal forskningsprojekt inom osteoporos, särskilt inom primärvården.
Förebygga och minska påverkan på liv och hälsa från endokrina sjukdomar.

Minskad sjuklighet och förtida död i hjärt- och kärlsjukdom och njursjukdom via ett väl fungerande primär- och sekundärpreventivt arbete i primärvården.

(Detta utgör mål och insatser som förankrats gemensamt i:

  • RPO primärvård,
  • RPO hjärt- och kärlsjukdomar,
  • RPO endokrina sjukdomar,
  • RPO njursjukdomar,
  • RPO nervsystemets sjukdomar och
  • RPO levnadsvanor.)
  • Förbättrad struktur för kardiovaskulär prevention.
  • Ökad användning och förbättring av e-hälsostöd.
  • Tillgänglig och utvecklad fortbildning och kvalitetsutveckling.
  • Förbättrad prognosförbättrande läkemedelsbehandling.
  • Ökad användning av evidensbaserade metoder för att identifiera och förändra ohälsosamma levnadsvanor.

Uppföljning

Analysområden

RPO endokrina sjukdomar planerar att under 2025–2026 börja inventera intresset för vidareutvecklad konsultationsverksamhet som stöd för primärvården i form av digitala konsultationsforum i stället för telefonkonsultationer. Inledande arbete är startat via Ersta diabetesmottagning, Centrum för diabetes och Centrum för obesitas.

Obesitas

Behandling av obesitas behöver förbättras varför en regional arbetsgrupp för obesitasbehandling har skapats. Den är tvärprofessionell och fungerar som ett stöd och bollplank till vårdpersonal från Region Stockholm som deltar i den nationella arbetsgrupp som tar fram ett kliniskt kunskapsstöd för obesitasbehandling. Kunskapsstödet var vid årsskiftet 2024–2025 på remiss och väntas beslutas under 2025.

Regional arbetsgrupp fotsår hos personer med diabetes

Personer som har diabetes löper stor risk att drabbas av fotsår till följd av nedsatt cirkulation och känsel i benen. Detta leder till stort lidande, stort behov av vård och risk för amputation. Det finns ett vårdförlopp för fotsår hos personer med diabetes. Under 2024 inrättades en regional arbetsgrupp för fotsår som ska arbeta för ett bra omhändertagande av personer med diabetes som har eller har risk att utveckla fotsår. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete under 2025–2026.

Prioriterat sakkunnigarbete

Äldre med typ 1 diabetes

Vid typ 1 diabetes finns det ett absolut behov av insulintillförsel dagligen. Vården för typ 1 diabetes är inriktad på att möjliggöra egenbehandling. I takt med en åldrande befolkning kommer allt fler på grund av annan sjukdom, exempel kognitiv nedsättning, inte längre klara av detta. Det innebär att vård kommer behöva överföras från individen till samhället i form av hemsjukvård och särskilda boenden. Denna överföring behöver utvecklas för att säkerställa att patienter får trygg och personcentrerad behandling även när de blir äldre och behöver dagligt stöd.

Fortbildning

RPO endokrina sjukdomar planerar att se över hur kontinuerlig fortbildning för endokrinsjuksköterskor och ST-läkare kan stärkas i sjukvårdsregionen.

Lågvärdevård

Förskrivning av D-vitamin på recept och provtagning för 25-OH vitamin D genomförs i omotiverat hög utsträckning. Behandling med D-vitamin bör i allmänhet förskrivas till personer med brist (<25 nmol/L) som del i osteoporosbehandling. Delstill de med underliggande sjukdomar med förväntade problem sekundärt till malabsorption (exempelvis efter obesitaskirurgi) dels till de som uppvisar tecken på sekundär påverkan med PTH-stegring. Provtagning för 25-OH vitamin D bör inte ingå som rutin i allmän hälsoundersökning hos i övrigt friska.

Ledamöter

Presentation av ledamöter i regionala programområdet endokrina sjukdomar
Namn Roll Organisation
Martin Larsson Ordförande Karolinska universitetssjukhuset
Karin Nilsson Processledare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Maaria von Heijne Vårdgivarrepresentant Danderyds sjukhus
Charlotte Höybye Stockholm-Gotlands ledamot i Nationellt programområde (NPO) Karolinska universitetssjukhuset
Danica Gubrianska Programansvarig Gotland Visby lasarett
Kaija Seijboldt Vårdsakkunnig Akademiskt primärvårdscentrum
Karin Nilsson Representant Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Anna Ugarph Morawski Sakkunnig och läkemedelskommittérepresentant Akademiskt primärvårdscentrum
Ann-Sofie Bolmér Vårdgivarrepresentant Capio S:t Görans sjukhus
Sophie Bensing Universitetssjukvårdskompetens Karolinska institutet
Gunnilla Wahlström Privat vårdgivarrepresentant Capio S:t Görans sjukhus

Kontakt

Martin Larsson|Ordförande

Karin Nilsson|Processledare

  • Uppdaterad: 3 juni 2025

  • Faktagranskad: 3 juni 2025

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen