RPO hud- och könssjukdomar
Hud- och könssjukdomar omfattar bland annat inflammatoriska hudsjukdomar såsom psoriasis och atopisk dermatit, hudcancer och sexuellt överförbara sjukdomar (STI). Hudsjukvården består av allt från enklare tillstånd till svåra hudsymtom som kräver samverkan tvärs över expertområden samt avancerad kompetens inom medicin och omvårdnad. Från och med 2024 bedrivs vården av patienter med svåra hudsymtom inom nationell högspecialiserad vård.
Mål och insatsområden 2024–2025
Psoriasis
Psoriasis är en folksjukdom som i varierande grad drabbar ungefär 2–3 procent av befolkningen. Samsjuklighet med hjärt- och kärlsjukdomar, metabolt syndrom, besvär från leder och muskelfästen samt psykisk ohälsa förekommer ofta. Patienterna vårdas inom alla vårdnivåer, vilket komplicerar införande av riktlinjer och vårdförlopp. Samverkan mellan primärvård, hud- och reumatologisk specialistvård är nödvändig vilket klargörs i det nya personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för psoriasis som beräknas vara klart för implementering under 2024. Det finns nationella riktlinjer för psoriasisbehandling och rekommenderade kvalitetsindikatorer med målnivåer. I nuläget är data på regional nivå otillräckliga för uppföljning, därför planeras en gapanalys utifrån vårdförlopp psoriasis och de nyligen framtagna 4 målnivåerna. Ökad täckningsgrad i PsoReg är en förutsättning för att få relevanta data, därför planeras riktade insatser för att höja täckningsgraden.
Atopisk Dermatit
Atopiskt dermatit är en folksjukdom som förekommer bland cirka 2–10 procent av den vuxna befolkningen och 15–30 procent av barn. Besvären består av intensiv klåda dygnet runt, inte sällan med hudinfektioner som följd. Dessutom förefaller den inflammatoriska processen i huden kunna ge ökad risk för diabetes, hjärtkärlsjukdomar och depression. Kunskapen om atopisk dermatit är begränsad inom en stor del av vården och behöver öka. Regionala insatser behövs också kring gränssnittet mellan primärvård och specialistvård. RPO bidrar i arbetet med kunskapsstöd för primärvården och regionala tillägg angående vårdnivåer. Riktade insatser för ökad registrering i det nationella kvalitetsregistret SwedAd och regelbunden uppföljning av hur nya systemläkemedel används är prioriterade. Under 2024 inleds ett arbete vid specialitetsföreningen SSDV, Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi för att ta fram nationella riktlinjer i samverkan med Socialstyrelsen, som komplement till Läkemedelsverkets nya riktlinjer för behandling.
Analysområden
Handeksem
Handeksem drabbar ungefär 10 procent av befolkningen. Patienter med handeksem behöver tas om hand snabbt och effektivt för att förebygga utveckling till kroniskt handeksem, vilket kan orsaka lidande och minskad arbetsförmåga. Nya nationella riktlinjer för systembehandling av handeksem har tagits fram. Nationell högspecialiserad vård har beslutats för de svåraste utredningarna efter remiss från specialister i arbets- och miljödermatologi. RPO stödjer regional centralisering av epicutantester, som används för att ta reda på orsaken till ett misstänkt allergiskt kontakteksem. RPO bidrar också i arbetet med att ta fram regionala kunskapsunderlag.
Svårläkta sår
Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår har tagits fram och det regionala införandearbetet börjar med en gap-analys. Arbetet sker koordinerat med de andra tre vårdförlopp som berör sår tillsammans med RPO endokrina sjukdomar och RPO hjärt- och kärlsjukdomar.
Prioriterat sakkunnigarbete
- Under året tas initiativ till samverkan mellan stora vårdgivare för att utveckla viktiga data.
- RPO fortsätter bevaka digital utveckling. Till exempel ett projekt där teledermatoskopi införts, vilket innebär att primärvården kan fotografera misstänkta hudförändringar hos en patient och få tillgång till hudläkares erfarenhet på distans
- RPO initierar regionala gap-analyser vid stora skillnader mellan nya rekommendationer och praxis inom dermatologi och venerologi. RPO medverkar också till att primärvårdsrekommendationer på VISS.nu uppdateras i enlighet med nationella rekommendationer.
- RPO uppmärksammar vården på att fasa ut metoder och behandlingar på för hög vårdnivå. Till exempel kryobehandling vid enstaka aktiniska keratoser och acne. VISS-rekommendationer ska följas. Den pågående utfasningen av vårdval hud, kommer att innebära utbildningsbehov för att stärka primärvården
- RPO bidrar vid behov i olika frågor som kan uppstå i arbetet med nationell högspecialiserad vård (NHV).
- Under 2022 startade arbetet med att ta fram nationellt vårdprogram för basalcellscancer tillsammans med RCC i samverkan. Det finns ojämlikhet både när det gäller tillgång till vård och behandlingsmetoder och resultat. I omställningen av hudsjukvård i Region Stockholm rekommenderar RPO att invasiva hudmelanom remitteras från till sjukhusvård. Samverkan
med RCC Stockholm Gotland ska öka. - Gonorré och syfilis har ökat och en nationell arbetsgrupp ska föreslå åtgärder. RPO ska bidra till minskad antibiotikaresistensutveckling genom att bevaka att nationella rekommendationer följs vid behandling och uppföljning.
- RPO ska bevaka utvecklingen av ett nationellt kunskapsstöd för handläggning av parasitofobi, ett plågsamt tillstånd som kräver kompetens inom flera specialiteter.
- I en rapport på Vården i siffror finns nationella data om patientrapporterade skador i samband med hud- och könssjukdomar. RPO diskuterar eventuella åtgärder när det gäller regionala data.