RPO levnadsvanor
Hälsorelaterade levnadsvanor har betydelse för nio av de tio vanligaste sjukdomstillstånden som leder till för tidig död. Den som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiv och inte dricker större mängder alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. Stöd till hälsosamma levnadsvanor kan förbättra såväl patienters hälsa som folkhälsan inklusive jämlikheten i hälsa. Det ger också möjlighet till minskade framtida kostnader för hälso- och sjukvården och samhället som helhet.
Arbetet med att främja hälsa och goda levnadsvanor behöver bedrivas inom många olika sektorer i samhället. Hälso- och sjukvården kan bidra till det och har ett särskilt ansvar att förebygga och behandla ohälsosamma levnadsvanor på individnivå. De flesta personer, 80 procent enligt SKR:s Hälso- och sjukvårdsbarometer 2023, är också positiva till samtal om levnadsvanor inom hälso- och sjukvården.
Mål och insatsområden 2025–2026
Kardiovaskulär prevention i primärvården i samarbete med andra RPO
Hjärt- och kärlsjukdomar utgör den största bidragande faktorn till sjukdomsbörda i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Levnadsvanor påverkar både risken att insjukna och sjukdomsprognosen. Därför är förebyggande och behandlande insatser för att förbättra ohälsosamma levnadsvanor viktiga. Arbetet behöver bedrivas av många aktörer och i ett brett perspektiv som spänner över flera diagnoser och sjukdomsområden samt med beaktande av multisjuklighet. RPO levnadsvanor samarbetar med RPO primärvård, RPO hjärt- och kärlsjukdomar, RPO endokrina sjukdomar, RPO njursjukdomar och RPO nervsystemets sjukdomar för att förbättra förutsättningarna för prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Hälso- och sjukvården bedriver ett strukturerat arbete med levnadsvanor som utgår från "Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor".
Ohälsosamma levnadsvanor, prevention och behandling
"Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling" ger vägledning för hur hälso- och sjukvårdens arbete med ohälsosamma levnadsvanor bör ske i det dagliga arbetet. RPO levnadsvanor arbetar tillsammans med andra RPO för att bland annat säkerställa ett systematiskt arbetssätt med att identifiera ohälsosamma levnadsvanor, erbjuda rekommenderat stöd samt följa upp och dokumentera arbetet.
Översikt
Analysområden
RPO levnadsvanor en gapanalys om stöd vid nikotinanvändning bland ungdomar i samarbete med RPO barns och ungdomars hälsa. I nästa steg kommer RPO kvinnosjukdomar och förlossning även att medverka i en gapanalys om nikotinanvändning under graviditet.
2023 gjordes en förstudie om hälsoekonomiska effekter av levnadsvanearbete i hälso- och sjukvården, som underlag för att utveckla arbetet med levnadsvanor. Under 2025–2026 planerar RPO ta ställning till eventuell fördjupad undersökning som utgår från Socialstyrelsens nya riktlinjer vid ohälsosamma levnadsvanor.
Prioriterat sakkunnigarbete
Levnadsvanor som prevention och behandling berör de flesta patientgrupperna och bidrar till ökad livskvalitet och bättre fysisk och psykisk hälsa. RPO levnadsvanor fortsätter att samverka och stödja andra RPO kring detta, framför allt med de RPO som arbetar för bredare patientgrupper såsom barn och ungdomar, cancer, primärvård, psykisk hälsa, rehabilitering habilitering försäkringsmedicin, tandvård och äldres hälsa.
RPO levnadsvanor håller i ett nätverk för erfarenhetsutbyte kring forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå inom levnadsvanor, som träffas 1–2 gånger per år.
RPO levnadsvanor bidrar till regionala kunskapsstöd för primärvård och specialiserad vård såsom på webbplatsen Viss för Region Stockholm respektive Docpoint för Region Gotland, Kunskapsstöd för vårdgivare , Kloka Listan för Region Stockholm respektive Rek-Lista för Region Gotland. RPO bidrar också i remissvar som gäller olika nationella kunskapsstöd.
RPO levnadsvanor bidrar i arbete med att ta fram och revidera Region Stockholms material om levnadsvanor för vårdpersonal och patienter.
Här finns information och stöd för dig som träffar patienter som behöver ändra sina levnadsvanor.
Ledamöter
Namn | Roll | Organisation |
---|---|---|
Joanna Stjernschantz Forsberg | Ordförande Spesak socialmedicin |
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin |
Johanna Lindberg | Processledare | Hälso- och sjukvårdsförvaltningen |
Elisabet Drugge | Programansvarig Gotland | Vårdcentralen Wisby Söder |
Maria Hagströmer | Universitetssjukvårdskompetens | Karolinska universitetssjukhuset |
Sara Haile | Vårdgivarrepresentant och Vårdsakkunnig | Södersjukhuset |
Helena Holmgren | Representant för HSF | Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm |
Cecilia Berg | Stockholm-Gotlands ledamot i NPO | Akademiskt primärvårdscentrum |
Jordanos Tewelde Mcdonald (adjungerad) | Vårdgivarrepresentant | Transkulturellt centrum |
Rebecka Mac (adjungerad) | Vårdgivarrepresentant | Centrum för psykiatriforskning (CPF) |
Kontakt
Joanna Stjernschantz Forsberg|Ordförande
- joanna.stjernschantz-forsberg@regionstockholm.se
- |
- Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
Johanna Lindberg|Processledare
- johanna.lindberg@regionstockholm.se
- |
- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen