Till Start

Vårdgivarguiden

Mål och insatsområden 2025–2026

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, omfattar diagnoserna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. IBD förekommer hos knappt en procent av befolkningen och debuterar oftast mellan 15 och 35 års ålder. Det är viktigt att få en tidig diagnos för adekvat behandling och tät monitorering. Detta för att förbättra livskvaliteten och minska komplikationsrisken till exempel fatigue, smärta, järnbrist, undernäring, fistlar och påse på magen. Vid långvarig inflammationen finns det en ökad risk för cancerutveckling i tjocktarmen. RPO driver arbetet med att implementera vårdförloppet och vårdprogrammet med berörda verksamheter. Risk för undernäring är ett av RPO:s prioriterade områden som drivs tillsammans med andra RPO.

Samtliga insatsområden

Presentation av RPO mag- och tarmsjukdomars mål
Övergripande mål Insatsområdens övergripande mål Delmål som leder mot insatsområdets övergripande mål
Alla patienter i sjukvårdsregion Stockholm- Gotland med mag- och tarmsjukdomar får rätt diagnos, behandling och rehabilitering i rätt tid. Öka andelen IBD patienter som snabbt uppnår och bibehåller remission
  • Patienter med IBD inom sjukvårdsregionen ska skattas för sin inflammation på ett mer enhetligt sätt.
  • Verka för ett kostnadseffektivt nyttjade av läkemedel
  • Patienter med IBD inom sjukvårdsregionen ska skattas för funktionsnedsättning på ett mer enhetligt sätt.
  • Säkerställ kompetens för sjuksköterskor utifrån vårdförloppet
  • Patienten upplever en ökad delaktighet och tilltro till sin egen förmåga att hantera vården av sin sjukdom.

Analysområden

Levercirros

Levercirros kan utvecklas efter en kronisk cellskada. De vanligaste orsakerna till cirros i Sverige är alkoholrelaterad leversjukdom, kronisk virushepatit, autoimmun leversjukdom, ospecifik cirros och icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD). Det finnsett nationellt vårdprogram för patienter med levercirros med mål att förbättra livskvalitet och överlevnad genom att standardisera diagnostik, behandling och uppföljning i hela landet. RPO har påbörjat en regional gapanalys tillsammans med berörda verksamheter och satt mål som ska bidra till sjukvårdsregional implementering.

Endoskopi

Endoskopi utgör en grundsten inom diagnostik och behandling av mag- och tarmsjukdomar. Detta är avgörande för tidig upptäckt och effektiv hantering av tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och andra gastrointestinala sjukdomar. Genom användning av endoskopi kan läkare noggrant undersöka mag-tarmkanalen för att identifiera inflammation, blödningar, eller andra patologiska förändringar, vilket möjliggör snabb och riktad intervention. Detta är essentiellt för att kunna erbjuda patienter med mag- och tarmsjukdomar en tidig diagnos och individualiserad behandling, vilket är i linje med RPO:s mål om rätt diagnos, behandling och rehabilitering i rätt tid. Under året kommer fokus ligga på att förbättra styrningen av och kvaliteten på endoskopiska procedurer.

Prioriterat sakkunnigarbete

  • Uppdatera regionala rekommendationer inom mag- och tarmsjukdomar på viss.nu i syfte att förbättra samarbetet mellan primärvård och specialistvård.
  • Se över behovet av att lyfta lokala kunskapsstöd, så kallade riktlinjer, och där bred konsensus finnstillgängliggöra dem sjukvårdsregionalt.
  • Fortsätta samverka med RPO kirurgi och plastikkirurgi inom gemensamma områden såsom IBD.
  • Analysera och bevaka kostnadseffektivt användande av biologiska läkemedel samt följsamhet till riktlinjer, i samarbete med Läkemedelskommitténs expertgrupp.
  • Bidra och delta i arbeten som prioriteras av nationella programområden.
  • Analysera förutsättningar för klinisk forskning och utbildning.
  • Följa kloka kliniska val enligt Svensk Gastroenterologisk förenings rekommendation:
    • Avstå i normalfallet från behandling med 5-ASA vid Crohns sjukdom.
    • Undvik att utföra gastroskopi vid dyspepsi hos personer under 50 år utan alarmsymtom.
    • Undvik att utföra koloskopi vid förmodad eller känd IBS hos personer under 50 år utan alarmsymtom.
    • Avsluta HCC surveillance vid Child C eller annan allvarlig komorbiditet,
    • Undvik gastroskopi för varixdiagnostik om primärprofylax med betablockad redan är insatt.
  • Fokusera på samordnad dokumentation i pilot-projekt Ensa & Rensa med mål att få ut kvalitetsindikatorer från alla enheter inom sjukvårdsregionen.
  • Fortsatt arbete med intervention och arbete med elastografi på patienter med misstanke om levercirros och avgöra vilken vårdnivå som bär ansvar, primärvård eller specialistvård.

Ledamöter

Presentation av ledamöter i RPO mag- och tarmsjukdomar
Namn Roll Organisation
Marjo Kapraali Ordförande och ordförande Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp  Karolinska universitetssjukhuset
Sophie Vrang Processledare Karolinska universitetssjukhuset
Kaisa Fritzell Vårdsakkunnig Karolinska universitetssjukhuset
Rouzbeh Kiasat Programansvarig Gotland Visby lasarett
Stephan Haas Ledamot i Nationellt programområde Karolinska universitetssjukhuset
Ylva Sandström Primärvårdsrepresentant Liljeholmens vårdcentral
Hannes Hagström Universitetssjukvårdskompetens  
Leif Törkvist Representant Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Charlotte Söderman Ledamot i Läkemedelkommitténs expertgrupp Capio S:t Görans sjukhus
Keyvan Elahi Sakkunnig Capio S:t Görans sjukhus

Kontakt

Marjo Kapraali|Ordförande

Sophie Vrang|Processledare

  • Uppdaterad: 9 juni 2025

  • Faktagranskad: 9 juni 2025

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen