Till start

Vårdgivarguiden

Mål och insatsområden 2024–2025

Prevention och behandling av kronisk njursjukdom

Patienter med kronisk njursjukdom riskerar att försämras över tid i njurfunktion och att utveckla allvarliga komplikationer. Behandling syftar till att bromsa upp försämringstakten för att undvika eller skjuta upp behov av dialys och transplantation samt att motverka komplikationer. Många patienter är omedvetna om sin sjukdom eftersom de inte har några märkbara symtom. Det är därför svårt att tidigt kunna upptäcka kronisk njursjukdom som är ett dolt och allvarligt folkhälsoproblem. Inom
primärvården har underdiagnostik och underbehandling varit vanligt men förbättring sker år för år. Ett nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom har tagits fram som RPO njursjukdomar arbetar för att implementera i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.

Kardiovaskulär prevention i primärvården

Kardiovaskulär prevention omfattar insatser med läkemedel och förändrade levnadsvanor som även minskar risken för kronisk njursjukdom och diabetes. I primärvården, där en stor del av patienterna behandlas, måste preventionsarbete för dessa sjukdomar ske integrerat. Idag får många patienter inte tillgång till de insatser som behövs och det finns omotiverade regionala skillnader. RPO primärvård, RPO hjärt- och kärlsjukdomar, RPO endokrinologi, RPO nervsystemets sjukdomar och RPO njursjukdomar samarbetar i detta insatsområde, som delvis överlappar insatsområde prevention och behandling vid kronisk njursjukdom. Målet är att minska sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom och njursjukdom samt att göra vården inom regionen mer jämlik och effektiv.

Avancerad kronisk njursjukdom och njurersättande behandling (dialys och njurtransplantation)

För patienter med avancerad kronisk njursjukdom behöver den njurmedicinska vården optimeras genom att förbereda för dialys och transplantation på bästa sätt. Ett viktigt mål är att alla patienter som kan vara hjälpta av njurtransplantation ska bli transplanterade i rätt tid och utan lång väntetid. Detta eftersom njurtransplantation för de flesta patienter med behov av njurersättande behandling har bäst effekt på hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. RPO njursjukdomar leder insatser för att dialysbehandlingen i regionen ska hålla bra medicinsk kvalitet och ge möjlighet för patienter att leva ett aktivt liv med god hälsa och livskvalitet. Syftet är att uppmuntra och utbilda så många som möjligt till att sköta sin dialysbehandling självständigt då det bidrar till både dialyskvalitet och ökad egenmakt. Hur väl dessa mål uppnås varierar både regionalt och över tid, och det finns förbättringspotential.

Analysområden

Vid hemodialysbehandling rekommenderas generellt dialys via så kallad kärlaccess i armens blodkärl i stället för via en kateter i ett centralt blodkärl på halsen. De rekommenderade målen uppnås vare sig i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland eller i resten av landet. För att förstå orsaker till detta och kunna initiera lämpliga insatser kommer RPO under året att analysera förekomsten av kärlaccess mer i detalj. RPO njursjukdomar har identifierat en regional ojämlikhet i samarbete mellan njurmedicin och psykiatriska verksamheter. Sådant samarbete kan förbättra stödet till patienter med både njurmedicinska och psykiatriska diagnoser. Under året kommer möjligheterna för att förbättra detta att följas upp.

Prioriterat sakkunnigarbete

  • Delta i uppdatering av vårdprogram för kronisk njursjukdom och säkerställa aktuella kunskapsstöd för primärvård på Viss.nu.
  • Bidrar till nationell utveckling av kunskapsstöd av relevans för patienter med kronisk njursjukdom genom att bevaka och besvara remisser.
  • Uppmärksamma vården på att minska onödig provtagning, såsom frekvent rutinmässig kontroll av P-PTH, S-25-OH-vitamin D och sediment samt kontroll av urinodling i avsaknad av UVI-symtom.
  • Bidra med expertis i en nationell arbetsgrupp kring frågor som rör njurtransplantation med levande givare.
  • Verkar för att stärka regional fortbildning och förbättringsarbete inom ämnesområdet. Dels genom att stötta utbildningsinsatser i samarbete med njurmedicinska expertrådet, dels genom samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum.

Kontakt

  • Uppdaterad: 5 juni 2024

  • Faktagranskad: 5 juni 2024

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen