Översikt av mål för njursjukdomar

Översikt av mål för samtliga insatsområden

Presentation av RPO njursjukdomars mål
Övergripande mål	Insatsområdets övergripande mål	Delmål som leder mot insatsområdets övergripande mål
Förbättra hälsa och livskvalitet för personer med njursjukdom i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.	Prevention och behandling av kronisk njursjukdom (CDK): Minskad sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom för patienter med kronisk njursjukdom. Minskad förlust av njurfunktion och minskade symtom och komplikationer hos patienter med kronisk njursjukdom.	Ökad medvetenhet och kunskap om CKD som en folksjukdom. Korrekt läkemedelsbehandling vid CKD. Förbättrade levnadsvanor med rökavvänjning, ökad fysisk aktivitet, förbättrad kost, minskat saltintag, undvika riskbruk av alkohol genom fler bedömningar av levnadsvanor och evidensbaserat stöd för förändring. Förbättra övergången för njursjuka barn från barn- till vuxensjukvård.
Förbättra hälsa och livskvalitet för personer med njursjukdom i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.	Kardiovaskulär prevention i primärvården: Minskad sjuklighet och förtida död i hjärt- och kärlsjukdom och njursjukdom via ett väl fungerande primär- och sekundärpreventivt arbete i primärvården. (Detta utgör mål och insatser som förankrats gemensamt i RPO primärvård, RPO hjärt- och kärlsjukdomar, RPO endokrina sjukdomar. RPO njursjukdomar, RPO nervsystemets sjukdomar och RPO levnadsvanor).	Förbättrad struktur för kardiovaskulär prevention Ökad användning och förbättring av e-hälsostöd Tillgänglig och utvecklad fortbildning och kvalitetsutveckling Förbättrad prognosförbättrande läkemedelsbehandling Ökad användning av evidensbaserade metoder för att identifiera och förändra ohälsosamma levnadsvanor
Förbättra hälsa och livskvalitet för personer med njursjukdom i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.	Avancerad kronisk njursjukdom och njurersättande behandling (dialys och njurtransplantation): Val och genomförande av njurersättande behandling för att uppnå optimal grad av hälsa, egenvård och upplevd hälsorelaterad livskvalitet samt eftersträva kostnadseffektivitet.	Ökad andel patienter som transplanteras utan föregående dialysbehandling (både avliden och levande njurdonator). Ökat antal njurtransplanterade vuxna och barn som har en levande njurdonator Bibehållen hög andel patienter som har fått en strukturerad, personcentrerad förberedelse för dialys. Ökad andel dialyspatienter som sköter behandlingen självständigt. Ökad andel hemodialyspatienter som får dialysbehandling med adekvat frekvens och tidsomfattning. Ökad andel dialyspatienter som har en långvarigt fungerande access för dialysbehandling. Ökad andel bloddialyspatienter som har en dialysaccess i form av fistel eller graft i stället för kärlkateter. Ökat fokus på patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet, optimal funktion och välbefinnande. Förbättrad kardiovaskulär prevention

Uppdaterad: 16 juni 2025
Faktagranskad: 16 juni 2025
Redaktör: Caroline Olsson
Faktagranskare: Sofia Kialt, hälso- och sjukvårdsförvaltningen