Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Mål- och insatsområden 2024–2025

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Patienter som har symptomgivande artros kan få värk, belastningssmärta, svaghet, stelhet, nedsatt funktion och försämrad hälsorelaterad livskvalitet. Vanliga artroslokalisationer är knä, höft och tumbas. Risken för artros ökar med bland annat ökad ålder, övervikt och ärftlighet.

Höftledsartros och knäledsartros som behandlas i primärvård

Höftledsartros förekommer hos cirka 10 procent och knäledsartros hos cirka 14 procent av befolkningen över 45 år. Det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet höftledsartros - primärvård har stora likheter med vårdförloppet för knäledsartros, därför har det regionala arbetet med att införa dem integrerats. Vårdförloppen införs för att patienter ska nå en acceptabel funktions- och smärtsituation eller remitteras för ortopedisk bedömning. De regionala målen är att patienter ska få diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och att fler ska få grundbehandling. Grundbehandlingen omfattar patientutbildning och individuellt anpassad träning samt vid behov stöd för viktnedgång.

Höftledsartros som behandlas med proteskirurgi

För en del patienter som har ihållande besvär av artros i höftleden med belastnings- och rörelsekorrelerad smärta, funktionsnedsättning och påverkan på livskvaliteten kan det bli aktuellt med proteskirurgi. Vårdförloppet för höftledsartros - proteskirurgi inleds när patienten remitteras till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi och avslutas efter genomförd postoperativ rehabilitering. De regionala övergripande målen är att patienter ska få höftproteskirurgi i rätt tid och på rätt indikation utifrån behov. I detta ingår att skapa en personcentrerad, evidensbaserad och välorganiserad vård samt att främja patientens och närståendes delaktighet. Syftet är att förbättra hälsorelaterad livskvalitet efter proteskirurgi och efterföljande rehabilitering. Målen följs genom indikatorer som mäter patientrapporterade resultat, processtider och kvalitetsresultat.

Analysområden

Tumbasartros

Tumbasartros är artros i leden mellan tummens mellanhandsben och handledsben. Det finns ett nationellt vårdprogram för tumbasartros som RPO rörelseorganens sjukdomar ska arbeta med att införa i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Arbetet inleds med en regional gap-analys andra kvartalet 2024, med bland annat uppföljning av eventuella gap i operationsmetod mellan olika vårdenheter i förhållande till vårdprogrammet.

Distal radiusfraktur

Distal radiusfraktur (handledsfraktur) är den vanligaste frakturen som behandlas på en akutmottagning. Det finns ett nationellt vårdprogram för distal radiusfraktur hos vuxna, som RPO ska arbeta med att införa i sjukvårdsregionen. Arbetet påbörjas med en gap-analys av åtgärder och utfall, och analys av tre föreslagna indikatorer kommer att göras.

Ländryggsbesvär hos vuxna

Ländryggsbesvär hos vuxna medför lidande för individen och är en av de vanligaste besöksorsakerna inom primärvården. Vårdförloppet inleds när en person söker vård för besvär från ländryggen och avslutas när patienten klarar sig med egenvård alternativt övergår till akutvård, specialiserad vård, annat vårdförlopp eller avstår ytterligare vård. Målen är att patienter ska uppleva kontinuitet och delaktighet samt få en bättre funktion och livskvalitet. RPO rörelseorganens sjukdomar har påbörjat det regionala införingsarbetet och samverkar med övriga berörda RPO.

Läkemedel

Förskrivningsmönster av opioider vid artros analyseras och eventuella gap i förskrivningen mellan olika vårdenheter kommer att följas

Prioriterat sakkunnigarbete

  • Bilda multidisciplinära grupper som inkluderar patientrepresentation och som arbetar med befintliga vårdförlopp för rörelseorganens sjukdomar. Grupperna ska ta fram aktivitetsplaner för analys och uppföljning samt planera arbete med att införa vårdförlopp.
  • Bidra till, följa och bevaka nationell utveckling av kunskapsstöd samt säkerställa aktuella kunskapsstöd bland annat för primärvård på Viss.nu.
  • Nationellt tas ett vårdprogram för höftledsfrakturer fram. RPO rörelseorganens sjukdomar fokuserar på omvårdnadsaspekterna nutrition, akut delirium samt kvarliggande KAD (kateter à demeure, kvarliggande kateter i urinröret). För den sammanhållna vården av höftledsfrakturer inventeras behovet av kommunsamverkan. RPO följer området och besvarar remissförfrågningar.
  • Samarbete med andra RPO genom bland annat medverkan i bedömningar, remissförfrågningar och implementering av vårdförlopp som hanteras av andra RPO. Det handlar till exempel om vårdförlopp för osteoporos och vårdförlopp för långvarig smärta hos vuxna.
  • Bistå sjukvårdsregionens ledamot i nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar samt Region Stockholms kansli för nationell högspecialiserad vård i att ta fram förslag på sakkunniga experter för nominering till Socialstyrelsens sakkunniggrupper.
  • Uppmärksamma värdet av kloka kliniska val, exempelvis följa transfusionsriktlinjer, inte förskriva opioider vid artros och inte ge stereoidinjektion i höft vid artros. RPO påtalar vikten av att sluta
    göra/minska/fasa ut åtgärder, exempelvis inte artroskopi vid artros/degenerativ meniskskada, inte röntgen vid det första diagnostillfället för artros och inte utföra ligamentplastik vid tumbaskirurgi.

Kontakt

  • Uppdaterad: 13 juni 2024

  • Faktagranskad: 9 juni 2024

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen