Till Start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Mål- och insatsområden 2025–2026

Höftledsartros som behandlas med proteskirurgi

För en del patienter som har ihållande besvär av artros i höftleden med belastnings- och rörelsekorrelerad smärta, funktionsnedsättning och påverkan på livskvaliteten kan det bli aktuellt med proteskirurgi. Vårdförloppet för höftledsartros - proteskirurgi inleds när patienten remitteras till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi och avslutas efter genomförd postoperativ rehabilitering. De sjukvårdsregionala övergripande målen är att patienter ska få höftproteskirurgi i rätt tid och på rätt indikation utifrån behov. I detta ingår att skapa en personcentrerad, evidensbaserad och välorganiserad vård samt att främja patientens och närståendes delaktighet. Syftet är att förbättra hälsorelaterad livskvalitet efter proteskirurgi och efterföljande rehabilitering. Målen följs genom indikatorer som mäter patientrapporterade resultat, processtider och kvalitetsresultat.

Ländryggsbesvär hos vuxna

Ländryggsbesvär medför lidande för individen och är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården. RPO rörelseorganens sjukdomar har påbörjat arbetet med att införa det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för ländryggsbesvär hos vuxna inom sjukvårdsregion Stockholm-Gotland i samarbete med andra berörda RPO. Målet är en ökad hälsorelaterad livskvalitet för patienter med ländryggsbesvär genom minskade besvär och/eller förbättrad förmåga att hantera eventuella kvarvarande besvär. En gapanalys visar bland annat att allt för stor andel patienter får sin första bedömning hos läkare utan att det finns behov av sjukskrivning eller receptbelagda läkemedel. Patienten bör i första hand få en klinisk bedömning av legitimerad fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. Patienter med risk för långvarig smärta screenas i mycket liten omfattning för biopsykosociala riskfaktorer med Örebro musculoskeletal pain screening questionaire (ÖMPSQ).

Höftledsartros och knäledsartros som behandlas i primärvård

Höftledsartros förekommer hos cirka 10 procent och knäledsartros hos cirka 14 procent av befolkningen över 45 år. Det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet höftledsartros - primärvård har stora likheter med vårdförloppet för knäledsartros, därför har det sjukvårdsregionala arbetet med att införa dem integrerats. Vårdförloppen införs för att patienter ska nå en acceptabel funktions- och smärtsituation eller remitteras för ortopedisk bedömning. Mål är att patienter ska få diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och att fler ska få grundbehandling. Grundbehandlingen omfattar patientutbildning och individuellt anpassad träning samt vid behov stöd för viktnedgång. Insatser och åtgärder är implementerade och återstår att följas upp.

Översikt och uppföljning

Analysområden

Tumbasartros

Tumbasartros är artros i leden mellan tummens mellanhandsben och handledsben. Det finns ett nationellt vårdprogram för tumbasartros som RPO rörelseorganens sjukdomar ska arbeta med att införa i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Nästa steg är att utforma mål och insatsplaner utefter gapanalysen som visar skillnader i operationsmetoder samt avsaknad av artrosskola.

Distal radiusfraktur

Distal radiusfraktur (handledsfraktur) är den vanligaste frakturen som behandlas på en akutmottagning. Det finns ett nationellt vårdprogram för distal radiusfraktur hos vuxna som är under revidering. RPO inväntar ändringarna och återupptar analys och uppföljningsarbete efter det.

Läkemedel

Förskrivningsmönster av opioider vid artros samt vid ländryggsbesvär analyseras och eventuella gap i förskrivningen mellan olika vårdenheter kommer att följas.

Prioriterat sakkunnigarbete

  • Arbeta för att köerna för höft- och knäledsproteser ska försvinna inom den egenägda vården i sjukvårdsregionen.
  • Bilda multidisciplinära grupper som inkluderar patientrepresentation och som arbetar med befintliga vårdförlopp för rörelseorganens sjukdomar. Grupperna ska ta fram aktivitetsplaner för analys och uppföljning samt planera arbete med att införa vårdförlopp.
  • Bidra till, följa och bevaka nationell utveckling av nya kunskapsstöd samt säkerställa aktuella kunskapsstöd bland annat för primärvård på viss.nu och på kunskapsstöd för vårdgivare.
  • Samarbete med andra RPO genom bland annat medverkan i bedömningar, remissförfrågningar och implementering av vårdförlopp. Till exempel vårdförlopp för osteoporos och vårdförlopp för långvarig smärta hos vuxna.
  • Bistå sjukvårdsregionens ledamot i nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar samt Region Stockholms kansli för nationell högspecialiserad vård i att ta fram förslag på sakkunniga experter för nominering till Socialstyrelsens sakkunniggrupper.
  • Uppmärksamma lågvärdevård, exempelvis följa transfusionsriktlinjer, inte förskriva opioider vid artros och ländryggsbesvär och inte ge stereoidinjektion i höft vid artros. RPO påtalar vikten av att sluta göra/minska/fasa ut åtgärder, exempelvis inte artroskopi vid artros/degenerativ meniskskada, inte röntgen vid det första diagnostillfället för artros och inte utföra ligamentplastik vid tumbaskirurgi.
  • Arbeta för en sammanhållen vårdkedja vid höftfrakturer genom samverkan prehospitalt mellan akutsjukvård, geriatrik och primärvård.

Ledamöter

Presentation av ledamöter i RPO rörelseorganens sjukdomar
Namn Roll Organisation
Gunnar Sandersjöö Ordförande Karolinska universitetssjukhuset
Mimmi Engström Processledare Nacka rehabcentrum
Karl-Åke Jansson Stockholm-Gotlands ledamot i Nationellt programområde (NPO) Karolinska universitetssjukhuset
Carl-Olav Stiller Ordförande Region Stockholms läkemedelskommittés
expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar
Karolinska universitetssjukhuset
Holger Stalberg Representant Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Region Stockholm
Maria Wilcke Specialsakkunnig Södersjukhuset
Charlotta Olivecrona Vårdsakkunnig Södersjukhuset
Ove Oksvold Sakkunnig Capio vårdcentral Slussen
Madeleine Östman Sakkunnig Nacka rehabcentrum
Anne Garland Programansvarig Region Gotland Visby lasarett
Anders Enocson Universitetssjukvårdskompetens Karolinska universitetssjukhuset

Kontakt

Gunnar Sandersjöö|Ordförande

Mimmi Engström|Processledare

  • Uppdaterad: 16 juni 2025

  • Faktagranskad: 10 juni 2025

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen