Till Start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Mål och insatsområden 2024–2025

Patienter som vårdas inom intensivvården riskerar att drabbas av kvarstående eller sena symtom, så kallade restsymtom. Till exempel ARDS (Akut respiratorisk insufficiens) som är ett livshotande tillstånd vilket behöver diagnostiseras på ett tidigt stadium. En central uppgift inom intensivvården är att tidigt identifiera riskpatienter och säkra behandling som ger förutsättningar till överlevnad, återhämtning och livskvalitet. RPO leder införandet av kunskapsstöd för området, såsom nationella uppföljningsprogram för intensivvårdspatienter.

Organdonation räddar liv och ökar livskvaliteten för patienter i behov av transplantation av något eller några organ. Behovet av transplantation överstiger tillgången till organ. För att möjliggöra fler donationer och transplantationer har RPO bistått i arbetet med att införa donationsprocessen DCD (Donation after Circulatory Death) i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. DCD är nu implementerat på alla intensivvårdsavdelningar i Region Stockholm och Region Gotland vilket har bidragit till en ökad donationsfrekvens. Under 2024–2025 kommer ett av målen vara intensifierad utbildning av intensivvårdspersonal samt av läkare och sjuksköterskor under utbildning. Men också av angränsande specialiteter eftersom de, tack vare ny lagstiftning, i högre grad än tidigare kan bli
involverade i donationsprocesser.

Analysområde

Patienter som genomgår kirurgi behöver få en snabb och komplikationsfri återhämtning för att undvika komplikationer. RPO planerar en insats för att tidigt identifiera patienter med risk att utveckla komplikationer. I detta arbete medverkar representanter från perioperativ omvårdnads- och medicinsk forskning. I insatsen ingår även att säkerställa ökad användning av kvalitetsregistret Svenskt Peri Operativt Register (SPOR) i lokalt förbättringsarbete.

Prioriterat sakkunnigarbete

  • Bidra i införandet av ett specialjournalsystem för anestesi och intensivvård, PDMS (Patient Data Management System), vilket kan ge ökade möjligheter till uppföljnings- och forskningsinsatser.
  • Bidrar i utvecklingsarbetet Stockholm Open klinisk forskning och utbildning som syftar till att skapa en tvärprofessionell och gemensam arena för forskning och utbildning. En satsning som bland annat kan bidra till utveckling inom perioperativ medicin och intensivvård i Region Stockholm. Arbetet fortsätter att fokusera på att etablera kliniska forskningsenheter och ett nätverk för forskningssjuksköterskor i regionen. På motsvarande sätt har samordning av infrastruktur för verksamhetsförlagd utbildning och för en bättre koordination av utbildningsplatser initierats som leds av Vårdsak (omvårdnadskunnig expert i sin medicinska specialitet). I tillägg har högskolorna inklusive Karolinska Institutet inbjudits att i samverkan bättre koordinera och sprida behoven av verksamhetsförlagd utbildning under en större del av terminen och även under andra delar av dygnet. På så vis syftar arbetet till att öka utbildningsarenan och att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor inom perioperativ medicin och intensivvård.
  • Fortsatt arbete för att etablera kliniska forskningsenheter framför allt vid Norrtäljes, Södertäljes, Capio St. Görans och Danderyds sjukhus. Denna infrastruktur ska koordineras och synkroniseras med redan etablerade enheter vid Södersjukhuset samt Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge.
  • Samverkan för fortbildning för specialistkompetenta läkare inom anestesi och intensivvård i Region Stockholm vid fortbildningsserien Faculty Fridays. RPO ska även bidra vid utredning av en liknande fortbildningsserie för specialistkompetenta sjuksköterskor och studenter inom specialistutbildningar. Universitetets ökade antagning av studenter inom specialistutbildningar kommer också behöva åtföljas av motsvarande satsningar på AKAtjänster (Adjungerad Klinisk Adjunkt) och lärartjänster för att säkerställa god klinisk handledning och undervisning.
  • Belysa vikten av hög täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret Svenskt Perioperativt register (SPOR) samt av ensade definitioner så att varje vårdavdelning systematiskt kan utvärdera sitt förbättringsarbete. Detta ger vårdverksamheter möjlighet att följa upp patienter som genomgått kirurgi och jämföra resultat och ledtider. Rapporteringen till SPOR skiljer sig idag mellan olika vårdgivare och vissa rapporterar sporadiskt eller inkomplett.
  • Stödja nationella programområdet PIVOT:s initiativ till en gemensam hälsodeklaration inför kirurgi, som sedan kan användas för att utvärdera livskvalitet efter genomgången operation.

Kontakt

  • Uppdaterad: 1 augusti 2024

  • Faktagranskad: 5 juni 2024

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen