Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Analysområden 2024–2025

  • Genomlysning av den estetiska kirurgins effekt på kompetens- och resursåtgång i den offentliga vården. Det behöver kartläggas hur stora kostnader den offentliga vården drabbas av till följd av den estetiska kirurgin som bedrivs utanför densamma.
  • Analys av ett strukturerat omhändertagande av patienter i behov av akut bukkirurgi för att förbättra överlevnaden, vilken varierar mellan sjukvårdsregionens olika akutsjukhus.
  • Fortlöpande genomlysning av programområdets kunskapsstöd för primärvården samt analys av remissvolymer från primärvården till kirurgmottagningar och endoskopimottagningar.
  • Fortsatt arbete med regelbundna sammanställningar av kirurgiska diagnoser inom programområdets uppdrag, med utfall i volymer, kostnader och resultat.

Prioriterat sakkunnigarbete

  • Lyfta behovet av prioriteringar mellan olika sjukdomstillstånd. I den alltmer specialiserade vårdstrukturen blir det allt svårare att göra horisontella prioriteringar då patienterna sprids över flera enskilda kliniker. Nya kostsamma läkemedelsbehandlingar riskerar också att ytterligare driva en utveckling som fokuserar på små patientgrupper med dålig prognos där resurserna möjligen skulle kunna användas klokare.
  • Arbeta för att öka kompetensen och kvaliteten i utförandet av akut- och traumauppdraget, vilket har försämrats under de senaste 20 åren i sjukvårdsregionen. En möjlig orsak till försämringarna är att den specialiserade kirurgiska vården blir alltmer centraliserad. Något som kan var gynnsamt för vissa patientgrupper med sjukdomstillstånd som kan hanteras elektivt, men som har inneburit negativa konsekvenser för den stora gruppen av kirurgiska akut- och traumapatienter.
  • Kontinuerligt överväga möjlighet till patientmedverkan i programområdets arbete.
  • Följa och bistå nationellt programområde kirurgi- och plastikkirurgis insatsområden genom nomineringar till nationella arbetsgrupper samt bidra med granskning av vårdprogram och regionalt sakkunnigarbete.
  • Fortsätta följa upp införandet av nationella riktlinjer för gallstenskirurgi.
  • Bevaka utvecklingen av nya riktlinjer från de nationella arbetsgrupperna för appendicit och proktologi som ska införas regionalt.
  • Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för IBD, inflammatoriska tarmsjukdomar, har tagits fram. Under införandet av vårdförloppet i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland kommer RPO att samarbeta med RPO mag- och tarmsjukdomar.
  • Stödja RPO levnadsvanors arbete genom en regional representant för kirurgin. Dessutom kommer RPO verka för att det införs lokala rutiner för rök- och alkoholfri operation i enlighet med nationella riktlinjer för levnadsvanor.
  • Stödja RPO endokrina sjukdomars arbete genom regional obesitaskirurgisk representation.
  • Aktiviteter för att uppmärksamma vård med lågt eller tveksamt värde:
    • RPO deltar i utvärdering av hur rutinmässig genanalys vid kolorektal cancer används. Gen-analys för patienter som nyinsjuknar kostar >20Mkr per år men den direkta nyttan ses hos färre än hälften av dem. Dock innebär en rutinmässig gen-analys forskningsmässiga fördelar och möjligheter till bättre individualisering av cancervården.
    • En genomlysning av hantering av små cystor i bukspottkörteln är nödvändig. Enligt vårdprogram ska alla personer där små cystor i bukspottkörteln upptäcks gå på årlig MR-screening så länge de är potentiellt operabla. Detta orsakar enormt stora kostnader och ger mycket liten klinisk fördel samt leder till stora bortträngningseffekter.

Kontakt

  • Uppdaterad: 9 juni 2024

  • Faktagranskad: 9 juni 2024

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen