RPO Kirurgi och plastikkirurgi

Mål och insatsområden 2025–2026

Gallstenssjukdom

Gallsten är mycket vanligt förekommande och hos det stora flertalet ger de inga symtom. Gallstenssjukdom handlar om allt från svåra, men ofarliga, övergående smärtanfall till livshotande komplikationer som akut septisk kolangit eller akut gallstenspankreatit. Vanligen behandlas patienterna med laparoskopisk kolecystektomi (galloperation), som är en av de vanligaste operationerna i Sverige. Nästan 3000 invånare opereras årligen i Stockholm för gallstenssjukdom. Ungefär hälften opereras akut och hälften planerat. Akutoperation är något vanligare för män medan planerad operation sker något oftare för kvinnor. Ett nationellt vårdprogram för gallstenssjukdom är framtaget och den regionala gapanalysen indikerar att det finns skillnader avseende andel av akut insjuknade patienter som opereras inom initialt vårdtillfälle samt utnyttjandegrad av dagkirurgisk kapacitet. Svårförklarade skillnader i kostnader och vårdtider föreligger mellan olika vårdgivare. Mål har satts upp och arbete pågår i syfte att öka andelen akuta kolecystiter som opereras inom initiala vårdtillfället.

Analysområden 2024-2025

• Genomlysning av den estetiska kirurgins effekt på kompetens- och resursåtgång i den offentliga vården. Det behöver kartläggas hur stora kostnader den offentliga vården drabbas av till följd av den estetiska kirurgin som bedrivs utanför densamma.
• Analys av ett strukturerat omhändertagande av patienter i behov av akut bukkirurgi för att förbättra överlevnaden, vilken varierar mellan sjukvårdsregionens olika akutsjukhus.
• Fortlöpande genomlysning av programområdets kunskapsstöd för primärvården samt analys av remissvolymer från primärvården till kirurgmottagningar och endoskopimottagningar.
• Fortsatt arbete med regelbundna sammanställningar av kirurgiska diagnoser inom programområdets uppdrag, med utfall i volymer, kostnader och resultat.

Prioriterat sakkunnigarbete

• Lyfta behovet av prioriteringar mellan olika sjukdomstillstånd. I den alltmer specialiserade vårdstrukturen blir det allt svårare att göra horisontella prioriteringar då patienterna sprids över flera enskilda kliniker. Nya kostsamma läkemedelsbehandlingar riskerar också att ytterligare driva en utveckling som fokuserar på små patientgrupper med dålig prognos där resurserna möjligen skulle kunna användas klokare.
• Arbeta för att öka kompetensen och kvaliteten i utförandet av akut- och traumauppdraget, vilket har försämrats under de senaste 20 åren i sjukvårdsregionen. En möjlig orsak till försämringarna är att den specialiserade kirurgiska vården blir alltmer centraliserad. Något som kan var gynnsamt för vissa patientgrupper med sjukdomstillstånd som kan hanteras elektivt, men som har inneburit negativa konsekvenser för den stora gruppen av kirurgiska akut- och traumapatienter.
• Kontinuerligt överväga möjlighet till patientmedverkan i programområdets arbete.
• Följa och bistå nationellt programområde kirurgi- och plastikkirurgis insatsområden genom nomineringar till nationella arbetsgrupper samt bidra med granskning av vårdprogram och regionalt sakkunnigarbete.
• Fortsätta följa upp införandet av nationella riktlinjer för gallstenskirurgi.
• Bevaka utvecklingen av nya riktlinjer från de nationella arbetsgrupperna för appendicit och proktologi som ska införas regionalt.
• Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för IBD, inflammatoriska tarmsjukdomar, har tagits fram. Under införandet av vårdförloppet i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland kommer RPO att samarbeta med RPO mag- och tarmsjukdomar.
• Stödja RPO levnadsvanors arbete genom en regional representant för kirurgin. Dessutom kommer RPO verka för att det införs lokala rutiner för rök- och alkoholfri operation i enlighet med nationella riktlinjer för levnadsvanor.
• Stödja RPO endokrina sjukdomars arbete genom regional obesitaskirurgisk representation.

Kontakt