Krav för god hygienisk standard

Kraven är framtagna av Vårdhygien Stockholm i samråd med avtalsenheterna inom HSF. Kraven är centrala men inte heltäckande för att uppnå god hygienisk standard. Utifrån lokala förutsättningar kan andra krav, än de som tas upp här, tillkomma.

Kravlistan ska fyllas i av medicinskt verksamhetsansvarig som ska ha god kännedom om referenserna, det åligger leverantören/medicinskt ansvarig att anlita experter när kunskap saknas så att dokumentet blir sanningsenligt ifylld.

Kraven utgår från Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 och Patientsäkerhetslagen 2010:659 (med tillägg 2017:62). Centrala krav är:

• ”Vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet” (Hälso- och sjukvårdslagen, kap 5 § 1) 
• ”Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges” (Hälso- och sjukvårdslagen § 2)
• ”Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav” (Patientsäkerhetslagen 2010:659 kap 6 § 1). I begreppet ”sakkunnig vård” ingår det vårdhygieniska (smittförebyggande) kunskapsområdet.

God hygienisk standard enligt Socialstyrelsen innebär att:

Personal

• ·       har goda kunskaper om smitta och smittförebyggande arbetssätt
• ·       tillämpar ett smittförebyggande arbetssätt vid kontakt med patienter och vid hantering av medicintekniska produkter
• ·       verksamheten är organiserad och planerad så att personal ska kunna tillämpa ett smittförebyggande arbetssätt i alla situationer
• ·       har tillgång till vårdhygienisk expertis både i det förebyggande arbetet och vid löpande problem

Lokaler

• ·       är utformade och inredda så att personalen ska kunna tillämpa ett smittförebyggande arbetssätt i alla situationer
• Utrustning
  ·       både medicinteknisk och annan utrustning uppfyller relevanta krav så att den inte riskerar att sprida smittämnen till och mellan patienter, personal eller besökare
• ·       medicintekniska produkter är korrekt förpackade och förvarade så att hanteringen inte riskerar att sprida smittämnen
• ·       medicintekniska produkter för flergångsbruk rengörs, desinfekteras och eventuellt steriliseras enligt tillverkarens anvisningar

Indelning av lokaler i hygienklasser

Med vårdlokaler avses rum där patienter vårdas, undersöks eller behandlas samt övriga lokaler som behövs för vårdverksamhet. Nedanstående tabell är baserad på en riskbedömning avseende patienter och lokaler. För lokaler i hygienklass 1-3 ska vårdhygienisk expertis kontaktas och beredas möjlighet att delta i byggprocessen.

• Hygienklass 0: Inga patienter/omsorgstagare/besökare vistas i zonen
• Hygienklass 1: Passage av patienter förekommer
• Hygienklass 2: All vård, behandling och mottagning av patienter
• Hygienklass 3: Rum med särskilda krav på ventilation, vattenrening och undertak, t exoperationsrum, intensivvård, sterilteknisk avdelning, endoskopienhet

Källa: Byggenskap och Vårdhygien, vårdhygieniska aspektervid ny och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler 3.e upplagan. Svensk Förening för Vårdhygien.

Referenser och fördjupning

Kravlistorna bygger på befintligt kunskapsunderlag. Referenser till kravlistorna hittar du
i det regionala webbiblioteket. Det utgår från en sammanställning av nationella vårdhygieniska kunskapsunderlag från nationella arbetsgruppen för vårdhygien, NAG Vårdhygien.