Nära vård i Region Stockholm
Den nära vården är ett begrepp som introducerats brett utifrån den statliga utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (SOU 2017:01). Region Stockholm har under många år arbetat med omställningen till nära vård bland annat genom en genomförandeplan för nära vård som beslutades 2022. Det fortsatta arbetet med omställningen till nära vård efter 2025 införlivas i arbetet med Målbild och strategisk plan 2040.
Målbild 2040 och strategisk plan fastställer den långsiktiga inriktningen för hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, i Region Stockholm. Den ska vara vägledande för regionen inom ramen för ordinarie planering och beslutsprocesser. Målbild 2040 och strategisk plan beslutades i hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden i juni 2025 och tas upp för slutgiltigt beslut i regionfullmäktige under hösten 2025.
Omställning till nära vård
Omställningen till nära vård berör hela hälso- och sjukvårdsystemet, såväl primärvård som specialiserad vård. I omställningen är det viktigt hur hälso- och sjukvården bedrivs snarare än att forma en ny vårdnivå. Målet är en mer personcentrerad vård anpassad efter patientens individuella förutsättningar och behov.
Nära vård innehåller flera aspekter såsom både digitala och fysiska arbetssätt, hög tillgänglighet, geografisk närhet, möjlighet till stöd till egenvård, förebyggande insatser, personlig kontakt och kontinuitet samt patientupplevd tillgänglighet och delaktighet. För att möjliggöra dessa arbetssätt behöver även tekniska förutsättningar finnas på plats.
I Region Stockholm är inriktningen att primärvården ska vara utgångspunkten i hälso- och sjukvårdssystemet och att det är vårdcentralen som utgör navet. En väl utbyggd primärvård med fokus på dem med störst behov ger bra förutsättningar för att nå en mer jämlik vård och hälsa.
Omställningen syftar också till att utforma primärvården så att hög medicinsk kvalitet bibehålls och utvecklas för alla patientgrupper. Genom att underlätta enkla kontaktvägar och utforma arbetssätt för ökad samverkan mellan primärvård och specialiserad vård, ökar möjligheterna för att den specialiserade vården kan komplettera primärvården på det sätt som är mest lämpligt utifrån patientens behov och primärvårdens förutsättningar.
I samverkan mellan regionen och kommunerna har en gemensam handlingsplan tagits fram för god och nära vård och omsorg i Stockholms län. Den utgör också en viktig del i omställningen, och samverkan behöver fortsätta stärkas för att nå målet om en mer samordnad vård och omsorg. Här spelar de vårdcentraler som har det geografiskt samordnande ansvaret i varje kommun i länet, respektive stadsdel i Stockholms stad en viktig roll.
Förebyggande insatser är en viktig del i den nära vården och syftar till att bibehålla och förbättra hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är invånarnas livsvillkor, hälsotillstånd och risk för ohälsa. På befolkningsnivå handlar det om att kartlägga hälsoläget i befolkningen, analysera behov i olika grupper och geografiska områden, anpassa insatserna efter invånarnas behov och förutsättningar samt säkerställa att omotiverade skillnader i hälsa inte uppstår. På individnivå ska det förebyggande arbetet präglas av ett personcentrerat arbetssätt.
Personcentrerat arbetssätt
En central del i den nära vården är att kunna erbjuda invånarna en personcentrerad vård med stärkta möjligheter till egenvård.
En av de strategiska riktningarna för att nå målbilden för 2040 är att patient och närstående ska vara medskapare i vården. Möjligheten att ta ansvar och vara delaktig i sin hälsa och vård behöver stärkas och det ska vara enkelt att komma i kontakt och att interagera med vården. Väl utvecklade relationer mellan vården och patienten är grunden i en god vård. En del i arbetet med ett personcentrerat arbetssätt är regionens arbete med dokumenterad överenskommelse (tidigare benämnt som patientkontrakt) och fast vårdkontakt.
Dokumenterad överenskommelse (tidigare benämnt som patientkontrakt) är en viktig del i en personcentrerad, god och nära vård. Det är en överenskommelse mellan patienten och dess fasta vårdkontakt som beskriver vårdplanering, kontaktvägar och anpassningar till patientens önskemål och förutsättningar.
Fast vårdkontakt är en viktig del i en personcentrerad, god och nära vård. Stöd, samordning och förebyggande åtgärder ingår i uppdraget. Det finns olika typer av fasta vårdkontakter och en patient kan vid behov ha flera.
Nuläge
Några exempel på uppdrag som ska följas inom arbetet för nära vård under 2025 är:
- Förbereda arbetet med att lista alla länsinvånare på en vårdcentral.
- Utreda ett ökat ansvar för vårdcentralerna gällande sjukvårdsrådgivning på telefon under dagtid till sina patienter.
- Förbättra samt underlätta, primärvårdens möjlighet till snabb konsultationshjälp från specialistläkare.
- Genomföra den länsövergripande handlingsplanen god och nära vård och omsorg i Stockholms län.
- Se över hur tillgängligheten till första linjens psykiatri för barn och unga kan förstärkas med utgångspunkt i Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins utvärdering.
- Utreda möjligheten att införa "gröna öar" (maximalt 1 100 listade patienter per specialistläkare) på utvalda vårdcentraler inom SLSO.
- Initiera dialog med länets kommuner för att sprida familjecentralsverksamhet.
Från och med 1 januari 2025 styrs statsbidrag för utvecklingen av nära vård enligt en förordning från regeringen.
Mer information
Kontakt
Gabriele Radler Liljeberg|Samordnare nära vård
- gabriele.radler-liljeberg@regionstockholm.se
- |
- 08-123 131 72
- |
- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Helena Holmgren|Samordnare nära vård
- helena.holmgren@regionstockholm.se
- |
- 08-123 138 93
- |
- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen