Tystnadsplikt och sekretess

Tystnadsplikt och sekretess innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess och enbart får lämnas ut efter särskild prövning.

Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol eller på andra sätt bli föremål för åtgärder av de myndigheter som har tillsyn över vården.

Lagstiftning

Sekretessen regleras av offentlighets- och sekretesslagen för dem som arbetar inom staten, regionerna och kommunerna medan de som arbetar hos en privat vårdgivare ska följa reglerna om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen. Innebörden av dessa regler är dock mycket lika.

Alla inom vården har tystnadsplikt

Det är viktigt att de som vänder sig till vården känner förtroende för personalen de möter och vågar prata öppet om besvär eller symtom så att rätt vård kan ges. Därför omfattas alla som arbetar inom hälso- och sjukvården av tystnadsplikt. Grundprincipen är att du som arbetar inom vården aldrig får lämna ut uppgifter utan patientens godkännande. Det gäller till exempel uppgifter om sjukdomar, behandling eller privat situation.

Inom sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter och oberoende av om de har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikten gäller all personal inom vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. Tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller även dem som arbetar på apotek.

Också mellan personal hos en vårdgivare finns en skyldighet att respektera patientens integritet. Som huvudregel är det bara du som deltar i vården av en patient som får ta del av information om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden.

Patienten bestämmer själv

Lagarna innebär att inte ens patientens närstående har rätt att få veta vad som sägs och sker inom vården, om patienten motsäger sig det. Patienten bör tillfrågas om vem uppgifter får lämnas ut till.

För barn gäller att vårdnadshavaren i regel har rätt att ta del av sitt barns vård och veta vad som står i journalen. Men en prövning måste alltid göras innan uppgifterna lämnas ut. Det kan finnas situationer då barnet kan komma till skada av att vårdnadshavaren får vissa uppgifter. Det gäller oavsett barnets ålder. Om så är fallet kan de känsliga uppgifterna sekretessbeläggas gentemot barnets vårdgivare.

Undantag från tystnadsplikten

Även om sekretessen och tystnadsplikten är omfattande kan sekretessen brytas under vissa omständigheter, med eller utan att patienten ger sitt medgivande.

Om patienten själv går med på det, eller om det står klart att patienten eller någon närstående inte far illa av att uppgifterna lämnas ut, kan sekretessen och tystnadsplikten brytas.

Därutöver får uppgifter bara röjas i enlighet med särskilda sekretessbrytande bestämmelser i lag eller förordning. Det kan gälla situationer då uppgifter begärs ut av vissa myndigheter eller situationer där personalen har anmälningsskyldighet, till exempel om:

• ett barn riskerar att fara illa
• en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller Skatteverket begär att få veta om en viss person vistas på en vårdinrättning
• transportstyrelsen behöver uppgifterna för att pröva någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation
• uppgifterna behövs för en rättsmedicinsk undersökning.

När det gäller misstanke om brott som är så allvarligt att det kan ge straff på minst ett års fängelse har du som vårdpersonal rätt att bryta mot tystnadsplikten genom att göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Exempel på sådana brott är mord, våldtäkt och grov misshandel. Som vårdpersonal har du också rätt att göra polisanmälan för att förhindra eller avbryta vissa trafikbrott med lägre straffskala, till exempel rattfylleri.

Särskilda undantag gäller barn

Vid misstanke om vissa brott mot barn, bland annat vålds- och sexualbrott, får polisanmälan göras utan hinder av sekretess/tystnadsplikt även om brottet kan ge lägre straff än ett års fängelse.

Som personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är du skyldig att genast anmäla till socialtjänsten om du i din verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten regleras i socialtjänstlagen (kapitel 14, paragraf 1). Socialtjänsten har även rätt att begära ut sådan information som kan ha betydelse för ett barns behov av stöd och skydd.

Ingen åldersgräns för barn att bestämma själva

När det gäller små barn är det vårdnadshavarna som bestämmer om uppgifter ska få lämnas ut eller inte. När barnet blir äldre och kan anses moget i detta avseende får barnet själv avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem. Det finns alltså inte någon särskild åldersgräns för när barnet får bestämma själv utan det får avgöras från fall till fall. Det kan innebära att vårdnadshavare inte får information om barnets hälsotillstånd.

Uppgifter till Försäkringskassan och försäkringsbolag

Vid tecknande av försäkring, eller i samband med försäkringsfall, kan försäkringsbolaget behöva uppgifter för att bedöma om personen i fråga har rätt till ersättning. Utan en fullmakt från försäkringstagaren hindrar dock sekretessen försäkringsbolaget från att få ut uppgifter från hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan har däremot, även utan samtycke eller fullmakt, rätt att från offentliga vårdgivare eller myndigheter få ut sådana uppgifter som behövs i ett socialförsäkringsärende hos Försäkringskassan.