Koder för uppföljning

DRG är ett sekundärklassificeringssystem för att beskriva medicinskt och resurshomogena grupper för att kunna följa vården på en mer aggregerad nivå än den primära klassificeringen.

Grupperingen görs på varje vårdkontakt utifrån redan rapporterat data såsom diagnoser, åtgärder, yrkeskategorier, typ av vårdkontakt via en tjänst som generar DRG-kod:en. Varje DRG har en vikt som baseras på nationellt inrapporterat KPP-data (Kostnad per patient).

I Sverige används NordDRG som är ett nordiskt samarbete. Klassifikationen uppdateras årligen.

När DRG rapporteras till regionen ska produkttypen vara K.

Viktlistor för NordDRG – Socialstyrelsen
Sekundär klassificering till diagnosrelaterade grupper (DRG) – Socialstyrelsen
Viktlistor

ACG är ett sekundärklassificeringssystem som beskriver förväntat sjukvårdsbehov och resursåtgång utifrån en patients tidigare inrapporterade vårdkontaktsdata. Detta möjliggör uppföljning på populationer med ungefär samma hälsotillstånd. Tanken bakom grupperingen är antagandet att den tidigare och nuvarande sjukdomsbilden är ett mått på hur mycket av hälso- och sjukvårdens resurser en patient kommer att behöva i framtiden.

Genom ACG ges möjlighet att förutse framtida sjukvårdsbehov för att kunna planera verksamheten och kommande kostnader.

Inom Region Stockholm baseras ACG på rapporterade diagnoskoder från en patients vårdkontakter under de senaste 18 månaderna (och de enligt ACG-systemet kategoriserade kroniska tillstånd de senaste 36 månaderna). Diagnoserna hämtas från alla yrkeskategoriers vårdkontakter i öppen vård samt alla diagnoserna i sluten vård. Varje diagnos beräknas endast en gång även om den förekommer fler gånger under beräkningsperioden.

Care Need Index, är ett socioekonomiskt index som används för att mäta risk för ohälsa inom en population, till exempel gällande invånare inom en kommun eller patienter som är listade vid en vårdenhet.

Statistiska centralbyrån (SCB) har framställt ett regionsanpassat CNI som används av ett flertal regioner. Region Stockholm tar hänsyn till CNI i vissa vårdavtal vid beräkning av ersättningsnivån. 

Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdens kostnad per vårdkontakt och patient.

De nationella KPP-principerna förvaltas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Den regionala specifikationen tillhandahålls av Styrning och Stöd. Vårdgivarna rapporterar sitt KPP till regionen, som vidarerapporterar data till SKR. Alla vårdgrenar ska rapportera KPP men detta är ännu inte infört överallt.

KPP används som underlag för att beräkna den nationella viktlistan som används vid DRG.

Används för att identifiera vilken ersättning som ska beräknas och utbetalas. I vissa fall kan koden tillsammans med andra koder utgöra underlag för beräkning av ny produkt.

En produktkod av typen Stockholmsprodukt återspeglar vad som finns beskrivet i avtalets ersättningsbilaga. Där kan den kallas besöksersättning, tilläggsersättning eller åtgärdsersättning.

I rapporteringsanvisningen anges produktkoden ibland som obligatorisk att rapportera (och i många fall är den då identisk med ersättningskoden).