Textversion av film: Digifysisk vård i Region Stockholm
Digifysisk vård innebär att vård genom fysiska och digitala kanaler kompletterar varandra. Det är patientens medicinska behov och egna önskemål som tillsammans avgör på vilket sätt vården ges. Digitalt när det går och fysiskt när det behövs.
För patienten kan det innebära att det blir lättare att nå vården och att det finns bättre möjligheter att kombinera vård med vardagslivet.
För vården kan det leda till minskad administration och ökade möjligheter att ge vård efter behov och individanpassade insatser.
Många vårdgivare i Stockholms län arbetar digifysiskt idag och utvecklar sina arbetssätt löpande. Här är fyra exempel.
Capio vårdcentral, Solna
En tredjedel av de listade patienterna på Capio vårdcentral, Solna har en kronisk sjukdom. Genom att individanpassa årskontrollen kan man hjälpa fler patienter snabbare och lägga mer fokus på patienterna med störst vårdbehov.
Intervju med Emma Kardell, leg. Sjuksköterska
– Tidigare jobbade vi så att vi kallade in alla de här patienterna på rutin så att de kom in en gång per år och fick ett fysiskt besök med läkare. Men nu har vi valt att jobba så att när vi ser att det är dags för patienten att komma in på kontroll, antingen för att de vill ha receptförnyelse eller för att vi ser på vår väntelista att det var länge sen patienten var här. Då har vi valt att kontakta patienten och ställa frågor i ett formulär utifrån relevanta frågor för just den diagnosen.
– Sen kan vi be att patienten kompletterar med till exempel ett blodtryck eller blodprover som är relevanta utifrån diagnosen. Utifrån det gör vi sen en bedömning om patienten behöver ett fysiskt besök hos läkare, eller om patienten kan träffa en sjuksköterska eller kanske bara behöver en receptförnyelse.
Patienterna har även möjlighet att ställa frågor digitalt.
Intervju med Steen Jensen, patient på vårdcentralen
– Fördelarna tycker jag är att vi kan få direktkontakt. Att man kan få en dialog. Förut har man aldrig haft en dialog med vare sig sjuksköterska eller läkare. Nu har man en dialog och jag kan ställa en fråga och få ett konkret svar. Jag behöver inte boka tid för en undersökning eller ett fysiskt möte. Nu med appen behöver jag inte ta ledigt från jobbet. Jag kan sitta på jobbet eller hemma, även på helgerna, och skicka i väg en fråga. Sedan när veckan kommer svarar de ganska snabbt, det är en fördel.
Logopedkliniken, Danderyds sjukhus
Logopedkliniken på Danderyds sjukhus arbetar med barn och ungdomar som stammar. Mycket av arbetet består i utbildande samtal med föräldrarna. När man började med videomöten blev det enklare för båda föräldrarna att delta och bli mer delaktiga i hur de hjälper sitt barn.
Intervju med Sabina Winter, leg. logoped
– Tidigare var det en förälder som kom på plats. Men nu har vi sett att båda i högre utsträckning kommer. De kan ringa från sina respektive arbetsplatser. Det är också lättare att hitta en tid för föräldrasamtal. De kan avsätta den timmen lättare än att avsätta timmen och restid till och från logopedkliniken från sina arbeten. Så det har blivit smidigare och lättare att hitta tider också.
Beroendecentrum
Beroendecentrum Stockholm hjälper personer med någon form av beroendeproblematik och erbjuder sedan många år behandling via nätet, IKBT. Det kan ge lika goda resultat som fysiska möten för personer med låg eller måttlig beroendeproblematik. Framför allt sänker det tröskeln till att söka vård för sitt beroende.
Intervju med Kerstin Annerborn, enhetschef, E-stöd
– Vi har sett att vi når nya målgrupper som inte tidigare har sökt vård. Många kan uppleva det stigmatiserande att kliva in på en lokal beroendemottagning. Med behandling via nätet kan man jobba hemifrån på de tider och de platser som passar en själv. Det blir också möjligt att inte behöva berätta för alla att man söker vård för beroende.
Mottagningen Endokrina tumörer och sarkom, Karolinska universitetssjukhuset
På mottagningen Endokrina tumörer och sarkom på Karolinska universitetssjukhuset har man digitaliserat sin förhandsinformation och kontakten med patienter inför operation. Personalen spar tid och patienterna hinner förbereda sig och har möjlighet att ställa frågor.
Intervju med Robert Liljebäck, undersköterska
– Med det här nya arbetssättet slipper vi jaga patienter, de har möjlighet att svara när de vill. Vi slipper problemet att de inte vill svara i telefonen när ett okänt nummer ringer. De har möjlighet att chatta med oss, de kan ställa frågor och ha funderingar och prata om vad de är oroliga för när det kommer till deras operation. Och ja, det funkar jättebra verkligen. Vi har också möjligheten att se om patienten har läst informationen, även om de inte har besvarat den så kan vi i alla fall se att de har läst.
– Patienterna loggar ju in med sitt bank-id nu och då blir det mer patientsäkert än när man skickade operationskallelserna med posten och de kunde hamna i fel brevlåda. Så det blir mycket mer säkrare nu.
Avslutning
Det här är bara några exempel på hur vårdgivare idag jobbar digifysiskt i kontakten med sina patienter. Det finns många fler. Mer information om digifysisk vård finns på Vårdgivarguiden.