Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation


Nedan följer några tumregler för val av olika alternativ.

Vårdrelaterad infektion

  1. Varje infektion som bedöms ha samband med ett tidigare ingrepp eller en behandling, oberoende av i vilken vårdform ingreppet/behandlingen utförts eller ordinerats. Tre huvudtyper kan särskiljas:

    a) Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområdet som debuterar <30 dagar efter kirurgi utan implantat eller <1 år efter kirurgi med implantat.
    b) Övrig ingreppsrelaterad infektion: infektion som kan relateras till tidigare eller pågående användning av kateter, kärlinfart, dränage, intubation, punktion, injektion, med flera åtgärder som bryter eller försvagar kroppens naturliga infektionsbarriärer.
    c) Läkemedelsrelaterad infektion: infektion som uppkommer till följd av direkt läkemedelsverkan; till exempel Clostridium difficile-enterit i samband med antibiotikaanvändning, eller som en följd av läkemedels effekt på infektionsförsvaret; till exempel vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison.

  2. Varje infektion som debuterar två dygn eller mer (≥48 timmar) efter inskrivning inom slutenvården oberoende av tidigare vård eller behandling.
  3. Varje infektion som debuterar inom två dygn efter utskrivning från slutenvård.

För vårdrelaterad infektion – välj en av dessa ordinationsorsaker:

  • lunginflammation – infektion i lungparenkymet eller pleura, inkluderar ventilatorassocierad pneumoni (VAP)
  • cystit/nedre urinvägsinfektion – inkluderar KAD-associerad symptomatisk nedre urinvägsinfektion
  • pyelonefrit/urosepsis – inkluderar KAD-associerad symptomatisk övre urinvägsinfektion/urosepsis
  • clostridium difficile – alla Clostridium difficile-infektioner anses vara vårdrelaterade
  • ytlig postoperativ infektion – postoperativ infektion i huden
  • djup postoperativ infektion – postoperativ infektion i underliggande mjukdelar/skelett eller organ
  • neutropen feber - infektion hos patient med nedsatt infektionsförsvar och feber
  • kärlkateterinfektion – infektion relaterad till kärlkateter oavsett typ och insticksställe (PVK, CVK, Picc-line, artärkateter, etc.)
  • sepsis utan känt fokus – vårdrelaterad bakteriell infektion där misstanke om specifikt fokus saknas
  • annat – övrig vårdrelaterad infektion som inte stämmer med någon valbar infektionsorsak.

Observera att bärarskap av multiresistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBL, ESBL-carba) utan infektionstecken inte ska betraktas som vårdrelaterad infektion.

Samhällsförvärvad infektion

Varje infektion som uppstår utan samband med vård eller behandling.

För samhällsförvärvad infektion – välj en av dessa ordinationsorsaker:

  • lunginflammation – infektion i lungparenkymet, pleura, sepsis med pneumoni (ej ventilatorassocierad pneumoni)
  • exacerbation av KOL – ökad sputumvolym/purulens/dyspné, med eller utan feber
  • otit/sinuit/tonsillit – när dessa tillstånd behöver behandlas med antibiotika
  • cystit/nedre urinvägsinfektion – symptomatisk nedre urinvägsinfektion hos patient utan KAD
  • pyelonefrit/urosepsis – symptomatisk övre urinvägsinfektion hos patient utan KAD
  • akut bukinfektion/peritonit – peritonit, bukabscess, kolangit, med flera utan association med ingrepp
  • genital infektion – bakteriell
  • erysipelas – rosfeber, streptokockinfektion i huden
  • annan hud-/mjukdels-/skelettinfektion – sårinfektion, subkutan abscess, septisk artrit, osteit utan inopererat främmande material senaste 12 månader
  • sepsis utan känt fokus – svår infektion/sepsis med misstanke om bakteriell genes men där specifikt fokus saknas
  • annat – övrig samhällsförvärvad infektion som inte stämmer med någon annan valbar infektionsorsak.

En kort version av texten finns här:

  • Uppdaterad: 6 februari 2024

  • Faktagranskad: 6 februari 2024

  • Redaktör: Björn Larsson

  • Faktagranskare: Ann Tammelin, hälso- och sjukvårdsförvaltningen