Brödsmule-navigation


Nedan följer några tumregler för val av olika alternativ.

Vårdrelaterad infektion

  1. Varje infektion som bedöms ha samband med ett tidigare ingrepp eller en behandling, oberoende av i vilken vårdform ingreppet/behandlingen utförts eller ordinerats. Tre huvudtyper kan särskiljas:

    a) Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområdet som debuterar <30 dagar efter kirurgi utan implantat eller <1 år efter kirurgi med implantat.
    b) Övrig ingreppsrelaterad infektion: infektion som kan relateras till tidigare eller pågående användning av kateter, kärlinfart, dränage, intubation, punktion, injektion m.fl. åtgärder som bryter eller försvagar kroppens naturliga infektionsbarriärer.
    c) Läkemedelsrelaterad infektion: infektion som uppkommer till följd av direkt läkemedelsverkan; t.ex. Clostridium difficile-enterit i samband med antibiotikaanvändning, eller som en följd av läkemedels effekt på infektionsförsvaret; t.ex. vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison.

  2. Varje infektion som debuterar två dygn eller mer (≥48 timmar) efter inskrivning inom slutenvården oberoende av tidigare vård eller behandling.
  3. Varje infektion som debuterar inom två dygn efter utskrivning från slutenvård.

För Vårdrelaterad infektion – välj en av dessa ordinationsorsaker:

  • lunginflammation – infektion i lungparenkymet, pleura inklusive ventilatorassocierad pneumoni (VAP)
  • urinvägsinfektion utan feber – cystit, inklusive KAD-associerad symptomatisk nedre urinvägsinfektion
  • urinvägsinfektion med feber – pyelonefrit, urosepsis inklusive KAD-associerad
  • ytlig postoperativ infektion – postoperativ infektion i huden
  • djup postoperativ infektion – postoperativ infektion i underliggande mjukdelar/skelett eller organ
  • vårdrelaterad sepsis med okänt fokus – oklar svår infektion/sepsis där misstanke om specifikt fokus saknas
  • infektion med Clostridium difficile – alla Clostridium difficile-infektioner anses vara vårdrelaterade
  • annat – övrig vårdrelaterad infektion som inte stämmer med någon valbar infektionsorsak

Obs! Bärarskap av multiresistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBL, ESBL-karba) utan infektionstecken ska inte betraktas som vårdrelaterad infektion.

Samhällsförvärvad infektion

Varje infektion som uppstår utan samband med vård eller behandling.

För Samhällsförvärvad infektion – välj en av dessa ordinationsorsaker:

  • otit/tonsillit/sinuit – när dessa tillstånd behöver antibiotikabehandlas
  • exacerbation av KOL – ökat sputumvolym/purulens/dyspne, med eller utan feber
  • lunginflammation – infektion i lungparenkymet, pleura, sepsis med pneumoni (ej ventilatorassocierad pneumoni)
  • urinvägsinfektion utan feber – cystit, symptomatisk nedre urinvägsinfektion (om KAD insatt före det aktuella vårdtillfället, välj vårdrelaterad infektion)
  • urinvägsinfektion med feber – pyelonefrit, urosepsis (om KAD insatt före det aktuella vårdtillfället, välj vårdrelaterad infektion)
  • akut bukinfektion/peritonit – peritonit, bukabscess, kolangit m.fl. Ej gastroenterit eller gynekologisk infektion
  • erysipelas - rosfeber, streptokockinfektion i huden
  • hud-/mjukdels-/skelettinfektion – sårinfektion, subcutan abscess, septisk artrit, osteit utan inopererat främmande material senaste 12 månader. Ej erysipelas
  • sepsis med okänt fokus – oklar svår infektion/sepsis med misstanke om bakteriell genes men där specifikt fokus saknas
  • annat – övrig samhällsförvärvad infektion som inte stämmer med någon annan valbar infektionsorsak