Fågelinfluensa
Allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
Fåglar kan drabbas av och föra vidare ett stort antal olika influensavirus som då benämns aviära influensavirus. Vid utbrott med högpatogena aviära influensavirus kan såväl vilda som tama fåglar drabbas drabbas av stora sjukdomsutbrott med hög dödlighet. Vid spridning av lågpatogena aviära influensavirus kan symtomen hos drabbade fåglar vara milda. Smitta till människa kan förekomma med såväl högpatogena som lågpatogena virusvarianter men som helhet är det ovanligt att människor smittas. I de flesta fall där infektion med fågelinfluensavirus har konstaterats hos människa finns någon form av fågelkontakt beskriven, t.ex. besök på fågelmarknader. Även om överföring mellan människor med nu kända fågelinfluensavirus är ovanlig innebär den ständiga cirkulationen av fågelinfluensavirus en risk för att helt nya influensavarianter uppstår som lättare kan spridas vidare mellan människor och då kan utgöra grunden för en ny influensapandemi.
Fågelinfluensavirus av typen A(H5N1) har påvisats hos människa sedan 1997 och sedan dess har drygt 800 människor insjuknat. De flesta fallen hos människa har påträffats i Sydostasien och i Egypten (2015). Hos människa har infektion med fågelinfluensavirus A(H5N1) hittills uppvisat en dödlighet om 53 procent.
Fågelinfluensavirus av typen A(H5N6) har påvisats hos människa sedan 2014. Drygt 80 fall har hittills bekräftats, nästan uteslutande i Kina. Dödligheten hos människa anges vara 42 procent.
Fågelinfluensavirus av typen A(H7N9) påvisades hos människa första gången 2013 i Kina. Symtom hos humana fall har varit influensaliknande sjukdom med allvarlig luftvägsinfektion. Fram till 2019 har drygt 1500 fall bekräftats med en dödlighet om 39 procent. Till skillnad från fågelinfluensa A(H5N1) är A(H7N9) lågpatogen för fåglar, det vill säga fåglar behöver inte ha symtom när de är infekterade. Majoriteten av personer som diagnosticerats har haft fågelkontakt. Enstaka möjliga familjekluster finns beskrivna men smitta mellan människor bedöms vara mycket ovanligt.
Förebyggande åtgärder
I områden med pågående utbrott av fågelinfluensa som eventuellt kan smitta människa bör man undvika direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Vid resa till länder där fågelinfluensavirus kan vara vanligt förekommande är det viktigt att undvika fågelkontakt och besök på fågelmarknader.
När ska fågelinfluensa misstänkas?
Personer som söker vård med allvarliga luftvägssymtom inom 10 dagar från vistelse i område där fågelinfluensa förekommer bör bedömas av infektionsläkare. Kontakta infektionsbakjouren på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, tel 08-123 800 00 vx.
Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet
Det är endast fågelinfluensa av subtypen H5N1 som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen men vid misstänkta eller konstaterade fall av fågelinfluensa oavsett subtyp kontaktas Smittskydd Stockholm (se nedan).
Gör en klinisk smittskyddsanmälan direkt via datorn. Inloggning sker i första hand med SITHS e-legitimation. Rekommenderad webbläsare är Google Chrome och i andra hand Microsoft Edge.
Här hittar du blanketter i PDF-format som kan skrivas ut, fyllas i och sedan skickas med vanlig post.
Information om hur du gör en klinisk smittskyddsanmälan eller paragrafanmälan, ansöker om gruppkonto samt kontaktuppgifter vid frågor eller support.
Handlingsplan
Plan för handläggning av patienter med misstänkt fågelinfluensa inom Region Stockholm.
Kontakt
Malin Tihane|Smittskyddssjuksköterska
Maria-Pia Hergens|Epidemiolog, smittskyddssjuksköterska
Andreas Jacks|Biträdande smittskyddsläkare