Fler med höftleds- och knäledsartros får tidig diagnos
Patientcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för höftleds- och knäledsartros har införts i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det har bland annat resulterat att fler patienter får tidig diagnos och grundbehandling genom fysioterapi och digital artrosskola.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och orsakar smärta, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet. Höftledsartros förekommer bland cirka 10 procent och knäledsartros bland cirka 14 procent av invånare över 45 år. Sjukdomen beräknas öka de kommande åren då befolkningen blir allt äldre, fler blir överviktiga och färre fysiskt aktiva.
För att minska effekterna av sjukdomen behöver patienter få tidig diagnos och grundbehandling i form av utbildning, individuellt anpassad träning och stöd för viktnedgång. Detta varierar dock såväl mellan som inom landets regioner. Därför har vårdförlopp för höftledsartros respektive knäledsartros med fokus på primärvård tagits fram inom nationellt system för kunskapsstyrning. Vårdförloppen har införts i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland i samarbete mellan regionalt programområde (RPO) rörelseorganens sjukdomar och vårdens verksamheter.
– Vi ser en markant ökning av patienter som deltar i artrosskolan vilken tidigare bara erbjöds fysiskt men nu även finns digitalt på 1177 stöd och behandling och därmed är mer lättillgänglig. Dessutom har primärvårdsrehabilitering etablerats som ny vårdnivå i viss.nu där det bland annat tydliggörs att patienter i ett första steg ska behandlas av fysioterapeuter. Arbete pågår för att minska röntgen för första diagnossättning, en onödig åtgärd eftersom artros inte kan påvisas initialt med röntgen, berättar Karl-Åke Jansson, ledamot i nationellt programområde (NPO) rörelseorganens sjukdomar tillika överläkare och chef inom ortopedi på Södersjukhuset.
En annan effekt av införandet är att en ny kod för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ-kod, tagits fram för digital artrosskola vilket ökar möjligheten att följa patientresultat. Arbetet har också handlat om att minska förskrivningen av opioider till patienter som i första hand ska ha paracetamol och NSAID, vilket börjat ge resultat.
Införandet av vårdförloppen för dessa breda och stora patientgrupper som involverar många delar av hälso- och sjukvården har inneburit samarbete med flera olika expertgrupper. Bland annat med regionalt programområde (RPO) primärvård kring att stärka primärvårdens roll i behandlingen. Samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin har också skett kring att införa nya arbetssätt som innebär förändrade beteenden bland vårdpersonal och patienter.
– De båda vårdförloppen lyfter fram fysioterapeuter som central yrkeskår inom primärvården. Det har länge varit en utmaning att få respekt för den expertis de besitter. Men just inom grundbehandling av höftleds- och knäledsartros är deras roll mer central än till exempel ortopeder som kan vara viktiga i andra sammanhang, säger Madeleine Östman, RPO primärvård och primärvårdsrepresentant i RPO rörelseorganen samt sakkunnig primärvård vid Nacka RehabCentrum.