Nu är inriktningen för kunskapsstyrningen 2025–2026 klar
Hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt regionala programområdens mål och insatsplaner för verksamhetsåret 2025–2026. De lyfter fram insatser som pågår och planeras för att patienter ska få en än mer kunskapsbaserad och jämlik vård.
Årets mål och insatsplaner visar på ett fortsatt stort engagemang i alla 27 programområden med insatser inom många områden. Fokus ligger både på att vidareutveckla goda arbetssätt och att införa ny kunskap i vården, för bästa möjliga vård och behandling, oavsett var patienten bor.
Varje år gör RPO en lägesanalys av sina vårdområden. Den bygger på allt från patienternas upplevelser till resultat för sjukdomsgrupper och utveckling av nya behandlingsmetoder och görs i nära samarbete med vårdens verksamheter. Slutsatserna ligger sedan till grund för vad som prioriteras kommande år och presenteras i mål och insatsplanerna.
- Vi ser tydligt hur kunskapsstyrningen gör skillnad. Nya rutiner och arbetssätt införs systematiskt, till nytta för patienten. Det märks till exempel för patienter med hjärtsvikt, kronisk njursjukdom och höft- och knäledsartros, säger Cecilia Carlens, ordförande Stockholm Gotlands medicinska råd tillika enhetschef för kunskapsstyrning och stöd vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Ett viktigt inslag i mål och insatsplanerna är också att beskriva så kallad lågvärdevård – åtgärder som ger begränsad nytta för patienter eller saknar tillräcklig evidens. RPO arbetar tillsammans med vårdverksamheterna för att kartlägga och fasa ut dessa åtgärder.
För att ytterligare stärka resultatuppföljningen av kunskapsstyrningsarbete finns nu ett nytt verktyg: Uppföljningsvyn för RPO. Den innehåller urval av regionala indikatorer för områden där viktiga gap har identifierats samt mål och åtgärder för att överbrygga gapen.
- Det här är ett användbart stöd för att tolka resultat och driva lärande mellan olika verksamheter. Det riktar sig främst till RPO, men är öppet för alla som är intresserade, säger Cecilia Carlens.