Sepsislarm har införts på akutsjukhusen
Sepsis är ett livshotande tillstånd där kroppens organ har försämrats i sin funktion på grund av en infektion. Att sepsislarm införts på akutsjukhusen innebär att patienter med sepsis kan upptäckas och få optimal behandling på ett tidigt stadium. Dessutom kan patienternas tillstånd dokumenteras, mätas och följas upp effektivt.
Sepsis innebär att en infektion gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Varje år drabbas fler än 50 000 personer i Sverige av sepsis. Av dessa dör mellan 15–20 procent i ett förlopp som kan gå mycket fort. Alla kan drabbas av sepsis, men äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar löper störst risk.
Sepsislarmet är en metod som startar med att patienter med misstänkt sepsis screenas direkt när de kommer in till akuten via ambulans eller egen transport. Har patienten allvarlig infektion och organsvikt enligt akutmottagningens generella prioriteringsverktyg (i flertalet fall verktygen RETTS eller NEWS2) sammankallas snabbt ett akutteam som tillsammans med infektions- och intensivvårdsläkare gör en gemensam bedömning och tar beslut om optimal behandling.
Gemensamt system för dokumentation räddar liv
I samband med införandet av sepsislarm etablerades också ett nytt sätt för akutsjukhusen att dokumentera alla sepsislarm, så kallad aktivitetsmapp, i Take care (systemet för vårddokumentation). Detta gör det möjligt att följa upp patienterna.
Genom att olika kompetenser snabbt samlas kring patienten och att akutsjukhusen har ett effektivt gemensamt system för dokumentation kan fler liv räddas. Införandet av sepsislarm har också gjort det lättare att prioritera vilka patienter som har störst behov av snabba åtgärder när de kommer in till akuten.
I Take care finns nu även en algoritm som automatiskt räknar ut patientens organfunktion utifrån inmatade data, enligt internationella mätverktyget SOFA (Sequential Organ Failure Assessment), vilket tidigare gjordes manuellt. Genom kombinationen infektion plus SOFA-ökning fastställs att en patient har sepsis, vilket enligt Socialstyrelsen bör medföra att patienten får en särskild kod för sepsis vid utskrivningen. Hittills har koden för sepsis varit underrapporterad, delvis på grund av svårigheter att beräkna SOFA.
Ökad andel patienter får korrekt diagnoskod
En korrekt kodning av sepsis är viktig för att omfattningen av sepsisproblematiken ska bli tillförlitlig i nationell statistik och för att möjliggöra forskning och utveckling inom sepsisområdet. Det har också genomförts ett strukturerat arbete för att förbättra diagnossättningen vid sepsis. Vilket har ökat andelen sepsispatienter som får korrekt diagnoskod väsentligt.
Sepsislarm och korrekt diagnossättning ingår i det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för sepsis. I sjukvårdsregion Stockholm-Gotland har arbetet med att införa vårdförlopp sepsis letts av regionalt programområde (RPO) akut vård och RPO infektionssjukdomar i nära samverkan med representanter för varje akutsjukhus.
Långsiktigt arbete som pågår och följs upp kontinuerligt
Införandet av sepsislarm är resultat av ett långsiktigt arbete som pågick 2020-2024. Då genomfördes insatser för att skapa en mer jämlik och kunskapsbaserad vård för patienter som drabbas av sepsis. RPO fortsätter arbetet och följer upp det kontinuerligt.
Uppföljning
Resultat av arbetet med att införa vårdförlopp för sepsis kan följas i en webblösning som kallas ”Uppföljningsvyn för RPO”. Detta är ett verktyg för regional indikatorbaserad uppföljning av det förbättringsarbete som RPO drivs i samarbete med vårdens verksamheter. RPO ger kommentarer för att underlätta tolkningen av data.