Till Start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Stroke är en av de stora folksjukdomarna i Sverige, den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna och den tredje mest förekommande dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Cirka 25 000 svenskar får en stroke varje år. Dessutom drabbas 8 000–12 000 personer av transitoriska ischemiska attacker (TIA), som är ett förebud för stroke.

Vårdförloppet stroke och TIA – tidiga insatser och vård har tagits fram inom nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och publicerades i sin första version 2020. Sedan dess har regionerna arbetat löpande med att införa nya arbetssätt och rutiner. Införandet i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland har genomförts av en arbetsgrupp inom regionalt programområde (RPO) nervsystemets sjukdomar, Strokerådet, i nära samverkan med vårdens verksamheter. 

Stöd för systematiskt och kunskapsbaserat arbete

Strokevården håller sedan länge hög nivå i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland men den har skett på olika sätt utifrån olika vårdgivares förutsättningar. Vårdförloppet har gett vårdens medarbetare ett tydligt och detaljerat stöd i att arbeta systematiskt, kunskapsbaserat och enhetligt. Det fastslår bland annat vilka insatser som ska genomföras vid olika tidpunkter i vårdkedjan. Till exempel vilka bedömningar som ska göras inom 24 timmar, såsom patientens sväljförmåga, talspråk och emotionella förmåga, samt vilken röntgen som ska genomföras inom viss tid.

Vårdförloppet påbörjas vid första kontakt med vården då det finns misstanke om stroke och avslutas inför utskrivning från strokeenhet. Det utgår från Socialstyrelsens riktlinjer och lyfter även fram vikten av patientens medverkan i utredning och behandling samt mått för kvalitetsuppföljning.

Samarbete inom strokevården har förstärkts

Det finns sedan många år ett tätt samarbete inom strokevården, genom det regionala strokerådet, vilket har underlättat införandet av vårdförloppet. Detta samarbete har förstärkts genom att vårdförloppet tydliggör vilka insatser som ska genomföras oavsett var i vården patienten tas emot. En annan framgångsfaktor i arbetet med att införa vårdförloppet har varit den goda tillgången till data i det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Det har gett möjlighet att följa och jämföra vårdens kvalitet, såväl regionalt som nationellt. Till exempel andel patienter som läggs in direkt på en strokeenhet som första vårdenhet.

Långsiktigt arbete som pågår och följs upp kontinuerligt

Införandet av vårdförloppet är resultat av ett långsiktigt arbete som pågick mellan 2020-2024 där insatser genomförts för att skapa en mer jämlik och kunskapsbaserad vård för patienter med stroke och TIA. RPO fortsätter arbetet och följer upp det kontinuerligt.

  • Uppdaterad: 27 augusti 2025

  • Faktagranskad: 27 augusti 2025

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Sofia Kialt, hälso- och sjukvårdsförvaltningen