Frågor och svar om infektionssjukdomar för personal på asylboenden
Nej, att arbeta på ett asylboende innebär ingen ökad risk för hepatit B. Men kontakta sjukvården direkt för bedömning vid tillbud där någon kommer i kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.
Nej, kombinationen av liten risk för smitta och ett vaccin som inte ger bra skydd för vuxna gör att vaccination av personal inom vård, boenden, omsorg och socialtjänst sällan är motiverad. Snabb diagnos av flyktingar som är sjuka och smittspårning av dem som haft en nära kontakt ger ett bättre skydd än det vaccin vi har idag.
Oftast inga alls eftersom nästan alla personer i Sverige har det man kallar grundskydd. Till det räknas att man är fullt vaccinerad mot difteri, stelkramp och polio samt att man också har ett skydd med två vaccindoser mot mässling och röda hund (MPR). MPR ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982. De som har haft mässling är immuna och behöver inte vaccineras. Alla ovanstående vaccinationer ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.
Vanligt socialt umgänge innebär ingen smittrisk. Blod måste komma in i kroppen genom huden via öppna sår eller slemhinnor. Hel hud skyddar. Använd handskar vid all kontakt med blod eller kroppsvätskor som saliv, sårsekret, kräk, urin, avföring.
Risken är liten. För att bli smittad av tuberkulos krävs i regel långvarig och nära kontakt, samt att den sjuke har tuberkulos i lungor eller luftvägar. Tuberkulos utanför luftvägarna är inte smittsam. Patientens behandlande läkare bedömer smittsamheten, och om det behövs har läkaren ansvar att alla som kan ha smittats kallas till undersökning. Små barn med tuberkulos är mycket sällan smittsamma.
En person med smittsam tuberkulos måste vara isolerad eller se till att leva så att andra inte riskerar att bli smittade. Ofta innebär detta vård på sjukhus i början av behandlingen tills smittrisken bedöms ha försvunnit (ca 14 dagar). Om en person har skrivits ut från sjukhuset efter att ha vårdats för tuberkulos är personen alltså inte längre smittsam men kan behöva hjälp med att komma ihåg sina mediciner och planerade återbesök inom sjukvården. Personer med icke-smittsam tuberkulos kan bo kvar på boendet utan risk för andra, men måste komma på planerade läkarbesök och följa läkarens förhållningsregler (instruktioner).
En person med långvarig hosta (>3 veckor), feber och viktnedgång kan ha tuberkulos. Personen bör då bedömas av läkare.
Hälsoundersökningen är i första hand för de asylsökandes egen skull och krävs inte för att vistas på ett boende. Det är bra att uppmuntra och underlätta för de boende att genomgå en hälsoundersökning på någon av de åtta vårdcentralerna i Region Stockholm som utför dessa.
Ja. Som vanligt gäller god handhygien, det vill säg tvätta händerna innan matlagning. Personer som lagar mat till andra bör inte ha infekterade nagelband, infekterade sår på händerna eller symtom på magsjuka.
Ring 1177 som har öppet dygnet runt. Där får man sjukvårdsrådgivning och information om vilka mottagningar man kan kontakta för att få hjälp. Oftast ska man i första hand kontakta en vårdcentral. Vid livshotande eller akuta tillstånd söker man direkt på en akutmottagning eller ringer 112.
Sök sjukvård för en bedömning. Om skabb konstateras: behandla med Tenutex som är en receptfri salva. Salvan ska sitta på i 24 timmar. Se bipacksedel för instruktion. Tvätta kläder, handdukar och sängkläder i 60 grader i samband med behandlingen.
Skabb är inte särskilt smittsamt även om en person har mycket klåda. Det krävs hud-till-hudkontakt i 5-10 minuter för att skabb ska smitta vidare.
En allmänt god ordning och reda gör att städningen underlättas. Städning är särskilt viktig i lokaler som många använder, som kök, duschar och toaletter. Om många använder samma toalettutrymmen kan de behöva städas flera gånger/dag.
Håll god handhygien samt ha tillgång till handdesinfektion/handsprit. Använd handskar vid kontakt med kroppsvätskor. På Smittskydd Stockholms webbplats finns en Power Point-presentation med hygienråd för personal.