Till start

Vårdgivarguiden

Behandlande läkares ansvar

  1. Medicinskt omhändertagande: Ge patienten information om harpest, inklusive hur det smittar och eventuellt behandling.
  2. Förhållningsregler: Inga specifika förhållningsregler finns.
  3. Smittspårning: Innebär att ange sannolik smittort så noga som möjligt.
  4. Anmälan: Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet.
  5. Kostnadsfrihet: Nej, är inte en allmänfarlig sjukdom.

Klinisk smittskyddsanmälan / SmiNet

Gör en klinisk smittskyddsanmälan direkt via datorn. Inloggning sker i första hand med SITHS e-legitimation. Rekommenderad webbläsare är Google Chrome och i andra hand Microsoft Edge.

Här hittar du blanketter i PDF-format som kan skrivas ut, fyllas i och sedan skickas med vanlig post.

Information om hur du gör en klinisk smittskyddsanmälan eller paragrafanmälan, ansöker om gruppkonto samt kontaktuppgifter vid frågor eller support.

Smittskyddsblad

Smittskyddsblad för läkare om harpest.

Smittskyddsblad för patienter om harpest.

Diagnostik

Observera att vid misstanke om tularemi/harpest ska det tydligt noteras på remissen till lokalt mikrobiologiskt laboratorium; ”Misstanke om tularemi”. Därmed kan adekvata skyddsåtgärder vidtas på laboratoriet för att undvika laboratoriesmitta. Detta gäller samtliga provmaterial/remisser som skickas för bakteriologisk- och/eller mykologisk odling där tularemi kan misstänkas.

Kliniskt prov ska förpackas och skickas som biologiskt ämne kategori B enligt sidan 5 i dokumentet Packa provet rätt.

Statistik

Under 2022 rapporterades 21 fall av harpest. Smittan finns i större delen av länet.

Statistik från Smittskydd Stockholm.

Kontakt

Karin Persson|Smittskyddssjuksköterska

Inger Zedenius|Smittskyddssjuksköterska

Charlotta Rydgård|Biträdande smittskyddsläkare

Externa länkar

  • Uppdaterad: 3 februari 2023

  • Faktagranskad: 3 februari 2023

  • Redaktör: Tomas Wahl

  • Faktagranskare: Charlotta Rydgård, Smittskydd Stockholm, hälso- och sjukvårdsförvaltningen