Till Start

Vårdgivarguiden

Brödsmulenavigering

Region Stockholms mål är att patienter, och dess närstående, ska vara aktiva medskapare i den egna vården och behandlingen. En trygg och tillitsfull relation mellan vårdgivare och invånare ökar möjligheten till att individens resurser tas tillvara. Ett sådant personcentrerat förhållningssätt innebär att lyssna in vad som är viktigt för individen, vilka förväntningar och farhågor som finns och inventera vilka resurser individen har och vilket ansvar och vilka insatser som är rimliga i den specifika situationen. Målet är att individen ska vara delaktig utifrån sina egna förutsättningar.

En konkretisering av ett personcentrerat arbetssätt är en gemensam dokumenterad överenskommelse mellan patienten och vårdgivaren, som utgår från frågan ”Vad är viktigt för dig?”.

Dokumenterad överenskommelse

En dokumenterad överenskommelse mellan patient och vårdgivare ska fungerar som stöd för samordning och planering. Avsikten är att samordna och koordinera informationsflöden och de insatser som vårdgivare och patient har kommit överens om. En dokumenterad överenskommelse leder till bättre samverkan, samordning, tillgänglighet och delaktighet. Det innebär också en ökad patientsäkerhet.

Den dokumenterade överenskommelsen upprättas av den fasta vårdkontakten tillsammans med patienten. Överenskommelsen kan upprättas med stöd av närstående eller god man i stället för med patienten själv.

Dokumenterad överenskommelse ska alltid kunna erbjudas till patienter:

  • med längre vård- och behandlingsinsatser
  • med omfattande och komplexa vårdbehov
  • där det finns andra skäl att tydliggöra planering
  • som har ett eget önskemål om dokumenterad överenskommelse.

Innehåll i en dokumenterad överenskommelse

Tabellen presenterar innehåll i dokumenterad överenskommelse med beskrivning av vad, för vem, när och hur. 

En tabellen som på ett övergripande sätt beskriver innehållet i en dokumenterad överenskommelse.

 

Innehåll

Beskrivning

VAD

Planerade åtgärder

En sammanhållen vårdplanering ur vårdens, patientens och eventuella närståendes perspektiv. Finns samordnad individuell plan (SIP) inkluderas denna.

VEM

Fast vårdkontakt

Beskrivning av patientens fasta vårdkontakter och vad de kan hjälpa till med. Information om kontaktvägar.

Om patienten önskar att närstående ska vara delaktig och involverad anges kontaktuppgifter till närstående och önskemålet om involvering beskrivs.

NÄR och HUR

Bokade vårdbesök

Finns det bokade tider och när kan eller ska patienten boka tid själv? Information om hur individen vill bli kontaktad och om det behövs särskilt stöd vid vårdkontakter.

Planerade åtgärder (VAD)

Planering av vård och behandling ska utgå från patientens egen berättelse och frågeställningen ”Vad är viktigt för dig?”. Särskilt uppmärksammas patientens behov, kunskap, resurser och förmågor. Den sammanhållna planeringen utgår bland annat från befintliga vårdplaner och annan relevant dokumentation.

Finns det behov av, eller finns en redan upprättad samordnad individuell plan (SIP) dokumenteras även detta. SIP är en del i den dokumenterade överenskommelsen. Den fasta vårdkontakten ansvarar för att de olika planerna är koordinerade, om patienten så önskar. När det finns flera fasta vårdkontakter ska de samarbeta och samverka i koordinering.

En sammanhållen planering omfattar:

  • Mål och förväntningar med vård och behandling. Utgår från patientens egen berättelse eller beskrivning, och frågan ”Vad är viktigt för dig?” En kortfattad beskrivning. Ny bedömning görs i samband med nya vårdkontakter.
  • Aktuella vård- och behandlingsinsatser. Uppgifter i vårdplaner kan behöva kompletteras eller uppdateras.
  • Överenskommelse. Gemensam överenskommelse mellan patient och vårdgivare, utifrån patientens egna förutsättningar och villkor om vad som ska ske, när det sker, och vem patienten vänder sig till.

Den dokumenterad överenskommelse ska också omfatta egenvård och stöd till egenvård. Syftet med egenvårdsinsatsen och det stöd individen kan förvänta sig från hälso- och sjukvårdspersonalen ska tydliggöras. Planering av individens egna insatser som del i behandling, rehabilitering och förändring av levnadsvanor ska utgå från individens möjligheter och förmågor.

Fast vårdkontakt (VEM)

En fast vårdkontakt är en viktig del i en personcentrerad, god och nära vård. Det skall vara en tydligt utpekad person och kan utses i alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård. En fast vårdkontakt kan utses när vården anser att det behövs för att säkerställa patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet. Stöd, samordning och förebyggande åtgärder ingår i uppdraget.

Det finns olika typer av fasta vårdkontakter och en patient kan vid behov ha flera. Det är behovet som avgör hur länge en patient behöver ha en fast vårdkontakt och behovet kan omprövas. Vid komplexa vårdbehov är oftast behovet långvarigt. Patienten kan också få en fast vårdkontakt genom egen begäran om den sådan. En fast vårdkontakt kan även vara ett stöd för närstående.

Fast vårdkontakt är en viktig del i en personcentrerad, god och nära vård. Stöd, samordning och förebyggande åtgärder ingår i uppdraget. Det finns olika typer av fasta vårdkontakter och en patient kan vid behov ha flera.

Bokade vårdbesök (NÄR och HUR)

Patienten ska, om det är möjligt, kunna välja tider för besök. I den dokumenterade överenskommelsen ska det framgå om patienten behöver särskilt stöd inför eller vid besöket och på vilket sätt patienten föredrar att tidbokning och kontakter sker. Planerade eller bokade tider ska framgå i överenskommelsen och olika kontaktvägar ska tydliggöras som till exempel 1177 tidbokning, skriftlig kallelse, telefon, videosamtal, e-post, egenmonitorering med mera.

Format på dokumenterad överenskommelse

Svaren på frågorna VAD som är planerat, VEM som är den fasta vårdkontakten och NÄR/HUR kontakten ska ske ska sammanfattas i den dokumenterade överenskommelsen. Vårdgivaren väljer själv formatet på överenskommelsen. Journalsystemet och patientgruppens förutsättningar kan påverka utformningen

  • Uppdaterad: 25 oktober 2024

  • Faktagranskad: 25 oktober 2024

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Helena Holmgren, hälso- och sjukvårdsförvaltningen