Värmebölja

Allmänna råd vid värmebölja

Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall, speciellt i riskgrupper. Det finns mycket du som vårdgivare kan göra för att hantera effekterna av långvarigt höga temperaturer.

Värmebölja kan definieras som en sammanhängande period, då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck. Risken för hälsoproblem ökar påtagligt om temperaturen når upp till 26°C tre dagar i följd. Individer har olika tolerans för värme och vissa grupper är mer känsliga än andra för höga temperaturer. I Region Stockholms Handlingsplan Värmebölja - hälso- och sjukvård finns information och checklistor om vård vid värmebölja för dig som vårdgivare.

För att minska risken för försämrade sjukdomstillstånd under värmebölja finns allmänna råd för att hantera effekterna av långvarigt höga temperaturer.

Försök ordna en sval miljö

Försök ordna en sval miljö genom att nyttja gardiner, persienner och markiser. Fläktar ska så långt det är möjligt inte användas i vårdmiljön på grund av ökad infektionsrisk. Det är viktigt att känsliga personer vistas i lokalens svalaste plats. Tänk på att temperaturen kan skilja sig åt med flera grader i olika rum. Sök efter skuggiga platser vid vistelse utomhus. Vädra nattetid när det är svalt.

Uppmuntra till ökat vätskeintag

Undvik stora mängder söta och koffeinhaltiga drycker samt alkohol. Servera gärna vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt. Hjälp särskilt små barn, äldre och personer med funktionsnedsättning att dricka.

Ordna svalkande åtgärder

Hitta åtgärder för att svalka ner patienten. En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.

Uppmana till minskad fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet i höga temperaturer innebär risk för värmerelaterade symtom. Uppmana därför till minskad fysisk aktivitet, framför allt under dygnets varmaste timmar.

Var extra uppmärksam vid tecken på värmepåverkan

Var extra uppmärksam vid tecken på värmepåverkan. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist.

Riskgrupper vid värmebölja

Följande grupper är särskilt sårbara:

• Äldre
• Hjärt- och kärlsjuka
• Lungsjuka
• Njursjuka
• Personer med psykisk sjukdom
• Demens
• Immobiliserade personer
• Spädbarn och små barn
• Gravida
• Personer som tar läkemedel som påverkar kroppens reglering av värme

Äldre personer, över 65 år, och kroniskt sjuka utgör speciellt sårbara grupper. Ökad sjuklighet och dödlighet under värmebölja beror främst på hjärt- och kärlsjukdom och lungsjukdom, samt medicineffekter.

Mer information i handlingsplan för värmebölja

Mer information om riskgrupper, hälsoeffekter och åtgärder finns i 2023 års Handlingsplan värmebölja - hälso- och sjukvård som gäller tillsvidare.

Kontakt

Effekter i vården