Frågor och svar om vårdgaranti

Alla dagar räknas, både arbetsdagar och helgdagar. Tiden räknas från dagen då patienten tar kontakt, som är dag 0. Det innebär till exempel att en person som söker kontakt med primärvården på en fredag och bedöms behöva en medicinsk bedömning, ska få detta senast på måndagen.

Inom Region Stockholm är det mottagningsverksamheten på vårdcentralerna, exklusive den basala hemsjukvården, som omfattas av vårdgarantin i primärvården. Grunden för vad som definieras som primärvård i detta sammanhang (och omfattas av vårdgarantin) är beskriven i kapitel 2, paragraf 6 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30):  Med primärvård avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper.

Alla enligt Socialstyrelsen legitimerade yrkesgrupper som arbetar på en vårdcentral omfattas av vårdgarantin. Några vanliga exempel på personal som omfattas är: läkare, psykolog och sjuksköterska.

I samband med att en patient tar kontakt med vården sker en behovsbedömning.  Då sker bedömning av om patientens tillstånd är sådant att problemet kan omhändertas genom egenvård eller om vidare kontakt med vårdcentralen är befogad.  Det bedöms även i varje enskilt fall om vårdgarantin för primärvården gäller.

Med en medicinsk bedömning avses här en slutsats, meddelad till patienten i form av en diagnos eller åtgärdskod, och dokumenterad av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i patientens journal eller motsvarande. Läs mer i SOU 2017:53 (se exempelvis kapitel 5.2.2, sidan 100 för definition).

Behovsbedömningen sker i samband med den första kontakten, tillgänglighetsgarantin för kontakt med vården samma dag. Medicinsk bedömning inom tre kalenderdagar gäller patienter som uppfyller något av kriterierna för vårdgarantin: ett nytt hälsoproblem, en oväntad eller kraftig förändring/försämring av ett tidigare känt medicinskt problem eller en utebliven behandlingseffekt. Patienten ska också vara folkbokförd i regionen samt listad på den vårdcentral där bedömningen sker för att den ska räknas som en vårdgarantikontakt. Ytterst är det vårdgivaren som under behovsbedömningen i varje enskilt fall avgör om patientens behov faller inom ramen för vårdgarantin.

Den enskilde ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. Vem som utför den medicinska bedömningen beror på patientens aktuella hälsotillstånd och medicinska behov. Detta gäller även på vilket sätt bedömningen ska göras och kommuniceras. Oavsett form av öppenvårdskontakt ska bedömningen göras av den med tillräcklig medicinsk kompetens för att bedöma patienten. Det medicinska yrkesansvaret innebär att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar för egna bedömningar, beslut och åtgärder inom yrkesutövningen. Läs mer på riksdagens och regeringens webbplatser:

Den medicinska bedömningen behöver inte ske vid ett fysiskt besök. Den kan även ske vid behovsbedömningen. Om verksamheten erbjuder direktkontakter exempelvis via telefon, video, chatt, med mera, på ett sådant sätt att dessa tidsmässigt och innehållsmässigt motsvarar ett fysiskt besök kan dessa klassas som kontakter enligt vårdgarantin. När en medicinsk bedömning genomförs måste diagnos- och/eller åtgärdskod dokumenteras i patientens journal enligt krav (proposition 2017/18:83).

Den medicinska bedömningen behöver inte ske vid ett fysiskt besök. Den kan även ske vid behovsbedömningen. Om verksamheten erbjuder direktkontakter exempelvis via telefon, video, chatt, med mera, på ett sådant sätt att dessa tidsmässigt och innehållsmässigt motsvarar ett traditionellt fysiskt besök kan dessa klassas som kontakter enligt vårdgarantin. När en medicinsk bedömning genomförs måste diagnos- och/eller åtgärdskod dokumenteras i patientens journal enligt krav (proposition 2017/18:83).

Den medicinska bedömningen följs upp genom dokumentation av en diagnos- och/eller åtgärdskod i journalen från öppenvårdskontakten. Vilka koder som dokumenteras beror på vad man kommer fram till i den medicinska bedömningen. För att den medicinska bedömningen ska ingå i väntetidsrapporteringen krävs det att diagnos- och/eller åtgärdskod samt öppenvårdskontakten rapporteras enligt rapporteringskrav i Gemensamt vårdregister (GVR). Information ska rapporteras via GVR till hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Sveriges kommuner och regioner.

Illustrationen är framtagen av SKR och reviderad av Region Stockholm.

Nej. Om telefonbedömningen (behovsbedömningen) av sjuksköterskan resulterar i råd om egenvård är detta inte en medicinsk bedömning enligt HSL (2017:30). Vårdgivaren har då inte skyldighet att erbjuda medicinsk bedömning inom tre dagar. Hur en telefonbedömning (behovsbedömning) dokumenteras i journalen är vårdgivarens ansvar.

Nej: Om sjuksköterskan enbart gör en behovsbedömning.

Ja: Om sjuksköterskan vid samma tillfälle gör en behovsbedömning och samtidigt kan göra en medicinsk bedömning enligt vårdgarantin.

Nej. Om en sjuksköterska bokar in patienten till legitimerad personal inom 3 dagar för medicinsk bedömning så är det denna yrkeskategori som journalför diagnos- och/eller åtgärdskod.

OBS! Här kan svaret avvika beroende på ersättningsmodell.

Kopplat till vårdgarantin måste inte alla telefonsamtal vårdkontaktsregistreras. Om sjuksköterskan vid samma tillfälle gör en behovsbedömning och samtidigt kan göra en medicinsk bedömning enligt vårdgarantin ska detta dokumenteras med diagnos- och/eller åtgärdskod.

Vårdgarantin gäller i den region där patienten är folkbokförd och hos den utförare där den enskilde valt att lista sig.  Vårdgarantin gäller då patienten söker vård och om något av följande kriterier uppfylls:

• ett nytt hälsoproblem
• en oväntad eller kraftig försämring/ förändring av ett tidigare känt medicinskt problem
• en utebliven behandlingseffekt.

Vårdgarantin anger inte om vård ska ges eller vilken slags vård som ska ges. Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Om man blir akut sjuk eller skadad ska vård ges så snart som möjligt. Patienten omfattas inte av vårdgarantin, det vill säga vårdgarantin gäller inte:

• om patientens hälsoproblem kan omhändertas direkt genom rådgivning om egenvård
• om hälsoproblemet inte är: nytt, en kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt medicinskt problem eller utebliven behandlingseffekt
• om patienten väljer att avstå från vårdgarantin (PvV), det vill säga inte tackar ja till medicinsk bedömning inom tre dagar utan väljer en senare tid
• om patienten av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser, MoV
• om patienten själv väljer att byta mottagning för samma hälsoproblem
• om patienten går från barn- till vuxenmottagning för samma hälsoproblem
• om vårdkontakten utgörs av medicinsk service såsom laboratorie- och röntgenundersökning
• vid utredningar samt hjälpmedelsförsörjning, dock med undantag för dyslexiutredningar, minnesutredningar och neuropsykiatriska utredningar samt utprovning av hörapparater
• vid second opinion
• vid återbesök
• för utomlänspatienter
• för patienter som är olistade på den aktuella vårdcentralen

Patienterna hänvisas i första hand till verksamhetschefen på aktuell mottagning och i andra hand till patientnämnden.

Oavsett form av öppenvårdskontakt ska bedömningen göras av personal med tillräcklig medicinsk kompetens för att bedöma patienten. Om telefonkontakten tidsmässigt och innehållsmässigt motsvarar ett fysiskt besök kan den klassas som en vårdgarantikontakt. Om vårdkontakten registreras rapporteras den till GVR. Om det är en kontakt som ingår inom vårdgarantin ska den legitimerade yrkeskategori som utför den medicinska bedömningen sätta en diagnos och/eller åtgärdskod.

Vårdgarantin (besöksgaranti och behandlingsgaranti) gäller inte då patienten: 1. av medicinska skäl inte kan ges vård, 2. utnyttjar sin möjlighet att välja vård i en annan region enligt 9 kap. 1 § Patientlagen (2014:821), eller 3. frivilligt avstår från vård inom vårdgarantin.

Patienten anses frivilligt avstå från vårdgarantin om patienten

1. informerats om vårdgarantin
2. erbjudits vård i enlighet med vårdgarantin, och
3. meddelat vårdgivaren att han eller hon avstår från erbjudandet om vård inom vårdgarantin.

Om dessa kriterier är uppfyllda och patienten väljer att skjuta upp sin vård till ett senare tillfälle än tre dagar, kategoriseras denna kontakt som patientvald väntan.

Dessa delar har översatts till undantagskoderna patientvald- och medicinskt orsakad väntan. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillämpar dessa undantagskoder, även kallade avvikelser,  både för primär- och specialiserad vård. Läs mer i Hälso- och sjukvårdsförordningen.

Patientvald- eller medicinskt orsakad väntan redovisas om vårdgivaren registrerat att patienten själv valt att vänta eller om medicinsk orsak ligger till grund för väntan. Patientvald väntan får användas då patienten är informerad och införstådd med att hen avsäger sig vårdgarantin. Läs mer här, Frågor och svar om patientvald väntan, medicinskt orsakad väntan och särskilt orsakad väntan i Tillämpningsanvisningar för remissregelverket (applicerad på den specialiserade vården).

För registrering av PvV ska Patienten vara informerad och införstådd med att hen avsäger sig vårdgarantin.

• Patienten tackar nej till erbjuden tid inom vårdgarantin i primärvården och överenskommen tid blir bortom vårdgarantins gräns.
• Patienten ändrar/vill boka om erbjuden tid inom vårdgarantin i primärvården och överenskommen tid blir bortom vårdgarantins gräns.
• Vårdgivaren kan inte erbjuda tid inom vårdgarantins gräns i primärvården och patienten erbjuds vård hos annan vårdgivare med kortare väntetider men tackar nej och accepterar en väntetid som överstiger vårdgarantins tidsgräns.
• Patienten vill träffa särskild läkare trots att väntetiden överstiger vårdgarantins gräns.

• När den erbjudna tiden för medicinsk bedömning överstiger vårdgarantins gräns och patienten inte har informerats om vårdgarantin samt avsagt sig denna.
• Om vårdgivaren inte kan erbjuda en medicinsk bedömning inom vårdgarantin. Patienten erbjuds och accepterar en tid som överstiger vårdgarantins tidsgräns, men har aldrig erbjudits en tid inom vårdgarantin och inte avsagt sig vårdgarantin.

Medicinskt orsakad väntan, MoV: hälso- och sjukvårdspersonal bedömer och beslutar att patientens hälsotillstånd (av medicinska skäl) inte tillåter att en medicinsk bedömning/planerat återbesök genomförs.

• Patienten drabbas av akut sjukdom eller skada som bedöms förlänga väntetiden utöver vårdgarantins gräns.
• MoV ska endast användas då patienten är för sjuk eller av andra medicinska skäl inte kan få en medicinsk bedömning inom 3 kalenderdagar.

• Om patienten inte har drabbats av akut sjukdom eller skada som bedöms förlänga väntetiden utöver vårdgarantins gräns.
• Om det inte finns medicinska skäl för att patienten ska få en medicinsk bedömning senare än tre kalenderdagar (givet att patienten omfattas av vårdgarantin).

All legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom primärvården omfattas av vårdgarantin.

Följande yrken omfattas: arbetsterapeut, audionom, barnmorska, dietist, fysioterapeut eller sjukgymnast, hälso- och sjukvårdskurator, kiropraktor, kurator, läkare, naprapat, optiker, psykolog, psykoterapeut och sjuksköterska. Om verksamheten är bemannad med andra legitimerade yrkeskategorier som vårdgivaren bedömer behövs för att kunna uppfylla uppdraget omfattas även dessa. Exempelvis apotekare eller logoped. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats.

Om en patient remitteras till primärvården för ett nytt hälsoproblem, en oväntad eller kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt medicinskt problem eller en utebliven behandlingseffekt omfattas det av vårdgarantin och då gäller medicinsk bedömning inom 3 dagar. Om en patient remitteras för uppföljning/kontroll gäller inte vårdgarantin i primärvården.

Avgörandet om patienten omfattas av vårdgarantin görs vid behovsbedömningen (oavsett om patient tar kontakt eller om en remiss inkommer). I de fall patienten har en remiss och omfattas av vårdgarantin, ska patienten erbjudas medicinsk bedömning inom tre dagar (inklusive helgdagar) räknat från det att remissen har bedömts. Remissen ska bedömas enligt Region Stockholms remissregelverk.

Vårdcentraler som inte kan ta emot patienter inom vårdgarantins tidsgräns ska informera sin avtalsansvarige på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Undantagskoderna medicinskt orsakad väntan och patientvald väntan får inte användas utan giltiga skäl.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer regelbundet upp utfallet av vårdgarantin. Respektive avtalsansvarig har dialog och utvärdering med vårdgivarna utifrån uppföljningen.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) använder en uppföljningsmodell vars syfte är att redovisa tillgängligheten i primärvården ur ett bredare perspektiv än att enbart fokusera på vårdgarantins krav. Därför följs inte bara tidsgränsen utan även vilken profession som genomför den medicinska bedömningen, diagnos- eller åtgärdskod med mera.

Rapporteringen gäller 300 Husläkarverksamhet, 301 Psykosociala insatser vid husläkarverksamhet, samt 320 Första linjen barn och unga.

Systemet Gemensamt vårdregister (GVR) har en tillgänglighetstjänst där informationen rapporteras till GVR. Till GVR rapporteras information från den/de bokning(-ar) som hör ihop med den registrerade öppenvårdskontakten. GVR används för registrering av besök, vårdtillfällen, typ av vårdkontakt och diagnoser. De registrerade besöken i öppenvårdstjänsten (både primär- och specialiserad vård) kopplas ihop med tillgänglighetstjänsten för att få fram väntetidsdata för vårdkontakterna.

Systemet Gemensamt vårdregister (GVR) har en tillgänglighetstjänst där informationen rapporteras till GVR. Till GVR rapporteras de bokningsunderlag som är kopplade till registrerade öppenvårdskontakter. För att den medicinska bedömningen ska ingå i väntetidsrapporteringen krävs det en diagnos- och/eller åtgärdskod samt att öppenvårdskontakten rapporteras enligt rapporteringskrav i GVR. Vilka koder som dokumenteras beror på vad man kommer fram till i den medicinska bedömningen.

Om öppenvårdskontakten registreras och rapporteras som en vårdgarantipatient vid bokningstillfället (beror på system) kommer GVR kunna ta emot den informationen.

Registrering och rapportering beror på journal- eller rapporteringssystem. För mer information hänvisas till förvaltning/ support för respektive journalsystem.

Utöver den regionala uppföljningen befästs det i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) att regionerna ska fullgöra sin rapporteringsskyldighet genom att lämna uppgifter till den nationella väntetidsdatabasen som drivs av SKR.

Väntetidsdata kommer att rapporteras månadsvis till SKR. Hela föregående månad rapporteras senast den åttonde* den efterföljande månaden. Exempelvis, för januari kommer data rapporteras 8 februari och för februari rapporteras 8 mars och så vidare.

*Vid de fall den 8:e infaller på en helgdag (exempelvis söndag) skickas data vardagen närmast den 8:e. Skulle det ske någon förändring, uppdateras informationen.

På SKR:s sida Väntetider i vården kan du läsa mer om vårdgarantin samt se publicerade data över väntetider. 

Väntetider i vården – SKR 

För primärvården: Regionen ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av regionens ansvar enligt kapitel 8, paragraf 1 eller 2. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården.

För primärvården: Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde får en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården inom tre dagar från det att den enskilde har sökt kontakt med primärvården, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt (bedömningsgaranti inom primärvården).