Alkoholkonsumtion
Konsumtion av alkohol kan kopplas till drygt två hundra sjukdomar och hälsoproblem. Exempel är högt blodtryck, depression, cancer, mag- och tarmproblem, benskörhet, försämrad sårläkning, nedsatt fertilitet, nervskador, sömnstörningar och försämrad tandhälsa. Att dricka alkohol har även en negativ påverkan på personer i omgivningen. Främst familjemedlemmar, men också på jobbet och i trafiken.
Personer är olika känsliga för alkohol. Det går därför inte att fastställa en konsumtionsnivå som är säker för alla. Vid vissa situationer bör man däremot helt avstå från alkohol. Exempel är personer under 20 år, vid graviditet, i trafiken och i samband med vissa läkemedel och sjukdomar.
Hälsovinster
Det finns stora hälsovinster med att dricka mindre alkohol. Det minskar risken för negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen. Det gäller även de som har ett måttligt intag av alkohol. Äldre med ökad känslighet för alkohol minskar risken för fall och risken att insjukna i alkoholrelaterade sjukdomar. Alkoholstopp i samband med operation minskar risken för komplikationer.
Hälsoläget
Alkoholvanor står för fem procent av sjukdomsbördan i Stockholms län. 18 procent av männen och 15 procent av kvinnorna i Stockholms län har ett riskbruk av alkohol. Riskbruket är störst bland yngre och bland personer i övre medelåldern. De största skillnaderna ses i jämförelse mellan kommuner och stadsdelar där flera innerstadsområden har ett högre riskbruk. Riskbruk är vanligare bland personer med gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå.
Det går att få en snabb överblick av hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa fördelar sig och utvecklas över tid i region Stockholm med webbverktyget Folkhälsokollen.
Nationella riktlinjer och vårdprogram
Stöd för beslutsfattare inom regional och kommunal styrning och ledning i hälso- och sjukvården.
Stöd till vårdpersonal hur åtgärder ska genomföras i hälso- och sjukvården. Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, Nationellt programområde levnadsvanor (NPO levnadsvanor) Sveriges regioner i samverkan.
Åtgärder
Enligt rekommendationerna ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd till vuxna med riskbruk av alkohol – genom rådgivande samtal – samt särskilt prioritera att stödja individer som brukar alkohol och tillhör riskgrupp, se tabell nedan.
| Riskgrupper | Rekommendation om åtgärd vid riskbruk av alkohol för olika riskgrupper |
|---|---|
| Vuxna med särskild risk och riskbruk av alkohol | Erbjud rådgivande samtal |
| Vuxna som ska genomgå en operation och som har riskbruk av alkohol | Erbjud rådgivande samtal |
| Barn och unga under 18 år med alkoholbruk | Erbjud rådgivande samtal |
| Gravida som brukar alkohol | Erbjud rådgivande samtal |
| Äldre | Erbjud rådgivande samtal |
KVÅ-koder
KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.
DV121 - Enkla råd om alkohol
DV122 - Rådgivande samtal om alkohol
DV123 - Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol
Informationsmaterial för personal och patienter
Informationsmaterial som vänder sig både till personal och till patienter.