Alkoholkonsumtion

Forskningen visar att det finns stora hälsovinster att uppnå för personer med hög alkoholkonsumtion om de minskar sitt intag. Riskbruk av alkohol kan öka risken för ohälsa och förtidig död. Alkohol kan påverka hela kroppen och orsaka flertalet sjukdomar. Ju mer man dricker desto mer ökar risken för negativa effekter av alkohol, men även måttlighetskonsumenter kan drabbas.

Olika personer är olika känsliga för alkohol. Det går därför inte att fastställa en konsumtionsnivå som är säker för alla. I vissa situationer bör man helt avstå från alkohol, till exempel unga under 20 år, under graviditet, i trafiken och i samband med vissa läkemedel och sjukdomar.

Genom alkoholstopp inför operationer kan personer som har ett riskbruk av alkohol minska risken för komplikationer i samband med och efter operation.

Hälsoläget

Enligt Folkhälsokollen är alkoholkonsumtionen i Stockholm störst i socioekonomiskt starka områden. Högst andel med riskbruk finns i den yngre befolkningen och hos dem med lägre utbildning. Andelen personer med riskbruk har minskat över tid i Region Stockholm. Andelen personer med riskbruk är högre bland svenskfödda och personer födda i andra nordiska länder.

Det går att få en snabb överblick av hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa fördelar sig och utvecklas över tid i region Stockholm med webbverktyget Folkhälsokollen.

Riskbruk alkohol

Med riskbruk av alkohol menas en alkoholkonsumtion som för vuxna innebär en kraftigt ökad risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtidig död. Riskbruk kan utvecklas till alkoholberoende. Riskbruk kan både vara en hög genomsnittlig konsumtion och berusningsdrickande. Med hög genomsnittlig konsumtion menas för kvinnor att dricka mer än nio standardglas och för män mer än 14 standardglas per vecka.

Berusningsdrickande innebär att man som kvinna dricker fyra glas eller mer vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare. För män är motsvarande mängd fem glas eller mer. För gravida räknas all alkoholkonsumtion som riskbruk.

Lågriskkonsumtion

All alkoholkonsumtion, även under riskbruksgränser är förenad med risk för hälsopåverkan visar senare års forskning. Därför har begreppet lågriskkonsumtion börjat användas istället för riskbruk.

Den allmänna rekommendationen för att minska risken för skador av alkohol är ”ju mindre desto bättre”. Enligt begreppet Lågriskkonsumtion bedöms dock friska män och kvinnor generellt ha en låg risk för skador vid en konsumtion på mindre än 10 standardglas/vecka, mindre än fyra standardglas per tillfälle samt undvika daglig alkoholkonsumtion.

Evidensbaserade råd om alkohol

De flesta alkoholskador är delvis eller helt reversibla. Många personer klarar av att ändra sina alkoholvanor helt själva eller genom korta interventioner av hälso- och sjukvården bara man får information om alkoholens påverkan på det egna hälsotillståndet.

Senaste tiden har det svängt angående alkoholens positiva hälsoeffekter. Studier visar att de negativa effekterna av alkohol är betydligt större än de möjliga positiva effekterna och att risken för skadliga effekter ökar redan vid låg konsumtion.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel kan vara ett behandlingsalternativ om suget är starkt, återfallen frekventa eller kontrollförlusten påtaglig.

• Naltrexon – vid kontrollförlust
• Akamprosat – vid besvärande sug och tankar på alkohol
• Disulfiram – vid önskan att behålla nykterhet.

Nationella riktlinjer och vårdprogram

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) samt Nationellt vårdprogram 2022 Ohälsosamma levnadsvanor - Prevention och behandling ges rekommendationer om åtgärder för att förebygga och även behandla sjukdom som är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor.  

Enligt rekommendationerna ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd till vuxna med riskbruk av alkohol samt särskilt prioritera att stödja individer som brukar alkohol och tillhör riskkgrupp. Läs mer om olika åtgärder vid riskbruk av alkohol i vårdprogrammet.

Åtgärder

Verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala rutiner för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor och att all hälso- och sjukvårdspersonal har kompetens för att uppmärksamma och ge enkla hälsorelaterade råd till patienten på ett personcentrerat sätt. I rutinerna behöver det framgå hur ohälsosamma matvanor dokumenteras journalen, given åtgärd under rätt sökord i journalen samt att åtgärden ska dokumenteras med relevant KVÅ-kod.

KVÅ-koder

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.

DV121 - Enkla råd om alkohol

DV122 - Rådgivande samtal om alkohol

DV123 - Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol 

Informationsmaterial för personal och patienter

Relaterad information

Utbildningar