Till start

Vårdgivarguiden

Forskningen visar att det finns stora hälsovinster att uppnå för personer med hög alkoholkonsumtion om de minskar sitt intag. Riskbruk av alkohol kan öka risken för ohälsa och förtidig död. Alkohol kan påverka hela kroppen och orsaka flertalet sjukdomar. Ju mer man dricker desto mer ökar risken för negativa effekter av alkohol, men även måttlighetskonsumenter kan drabbas.

Olika personer är olika känsliga för alkohol. Det går därför inte att fastställa en konsumtionsnivå som är säker för alla. I vissa situationer bör man helt avstå från alkohol, till exempel unga under 20 år, under graviditet, i trafiken och i samband med vissa läkemedel och sjukdomar.

Genom alkoholstopp inför operationer kan personer som har ett riskbruk av alkohol minska risken för komplikationer i samband med och efter operation.

Hälsoläget

Enligt Folkhälsokollen är alkoholkonsumtionen i Stockholm störst i socioekonomiskt starka områden. Högst andel med riskbruk finns i den yngre befolkningen och hos dem med lägre utbildning. Andelen personer med riskbruk har minskat över tid i Region Stockholm. Andelen personer med riskbruk är högre bland svenskfödda och personer födda i andra nordiska länder.

Det går att få en snabb överblick av hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa fördelar sig och utvecklas över tid i region Stockholm med webbverktyget Folkhälsokollen.

Riskbruk alkohol

Med riskbruk av alkohol menas en alkoholkonsumtion som för vuxna innebär en kraftigt ökad risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtidig död. Riskbruk kan utvecklas till alkoholberoende. Riskbruk kan både vara en hög genomsnittlig konsumtion och berusningsdrickande. Med hög genomsnittlig konsumtion menas för kvinnor att dricka mer än nio standardglas och för män mer än 14 standardglas per vecka.

Berusningsdrickande innebär att man som kvinna dricker fyra glas eller mer vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare. För män är motsvarande mängd fem glas eller mer. För gravida räknas all alkoholkonsumtion som riskbruk.

Lågriskkonsumtion

All alkoholkonsumtion, även under riskbruksgränser är förenad med risk för hälsopåverkan visar senare års forskning. Därför har begreppet lågriskkonsumtion börjat användas istället för riskbruk.

Den allmänna rekommendationen för att minska risken för skador av alkohol är ”ju mindre desto bättre”. Enligt begreppet Lågriskkonsumtion bedöms dock friska män och kvinnor generellt ha en låg risk för skador vid en konsumtion på mindre än 10 standardglas/vecka, mindre än fyra standardglas per tillfälle samt undvika daglig alkoholkonsumtion.

Evidensbaserade råd om alkohol

De flesta alkoholskador är delvis eller helt reversibla. Många personer klarar av att ändra sina alkoholvanor helt själva eller genom korta interventioner av hälso- och sjukvården bara man får information om alkoholens påverkan på det egna hälsotillståndet.

Senaste tiden har det svängt angående alkoholens positiva hälsoeffekter. Studier visar att de negativa effekterna av alkohol är betydligt större än de möjliga positiva effekterna och att risken för skadliga effekter ökar redan vid låg konsumtion.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel kan vara ett behandlingsalternativ om suget är starkt, återfallen frekventa eller kontrollförlusten påtaglig.

  • Naltrexon – vid kontrollförlust
  • Akamprosat – vid besvärande sug och tankar på alkohol
  • Disulfiram – vid önskan att behålla nykterhet.

Alkoholfri operation

Forskning visar att de som dricker mycket alkohol ökar risken att drabbas av komplikationer i samband med en operation. De vanligaste komplikationerna är infektioner, sår- och lungkomplikationer, förlängd sjukhusvård, större behov av intensivvård samt en ökad risk för postoperativ dödlighet.

Personer med riskbruk bör informeras om de ökade riskerna och rekommenderas alkoholfrihet minst 4 veckor före och en tid efter operation. Även personer med en alkoholkonsumtion under riskbrukskonsumtion ska informeras om att alkohol kan påverka organen och att man ännu inte vet hur mycket det påverkar risken för komplikationer i samband med operation

Nationella riktlinjer

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) ges rekommendationer om åtgärder för att förebygga och även behandla sjukdom som är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer i riskgrupper som har ohälsosamma matvanor. Riskgrupperna preciseras i det regionala vårdprogrammet se nedan. 

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor-prevention och behandling (2019) grundar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvården ska generellt erbjuda stöd till vuxna och barn som har ohälsosamma levnadsvanor men de uppdaterade riktlinjerna betonar vikten av att stödja riskgrupper.

Vårdprogrammet fokuserar på följande riskgrupper:

1. Vuxna med särskild risk, t.ex. någon form av kronisk sjukdom, funktionsnedsättning, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer eller flera ohälsosamma levnadsvanor

2. Vuxna som ska genomgå en operation

3. Barn och unga

4. Gravida

5. Äldre

Verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala rutiner för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor och att all hälso- och sjukvårdspersonal har kompetens för att uppmärksamma och ge enkla hälsorelaterade råd till patienten på ett personcentrerat sätt.

Rekommenderade åtgärder vid riskbruk av alkohol

Den allmänna rekommendationen är att hälso-och sjukvården erbjuder rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol.

Riskgrupper som har riskbruk av alkohol ska prioriteras.

Läs mer om olika åtgärder vid riskbruk av alkohol i det regionala vårdprogrammet.

Vårdprogram för nedladdning. Den tryckta versionen har utgått och går inte längre att beställa.

KVÅ-koder riskbruk alkohol

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas ett underlag för en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.

  • DV121 - Enkla råd om alkohol
  • DV122 - Rådgivande samtal om alkohol
  • DV123 - Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol

Stödmaterial för personal och patienter

Information till vårdgivare om att ge stöd till patienter att göra rökstopp och minska intaget av alkohol i samband med. Personal- och patientinformation finns för nedladdning. 

Folder med egentest av levnadsvanor samt tips och råd om att komma igång med fysisk aktivitet, äta hälsosammare, sluta röka och minska intag av alkohol.

Som stöd i ditt arbete finns här material som vänder sig både till personal och till patienter.

Alkohollinjen

En kostnadsfri stödlinje för alla som har funderingar kring sina alkoholvanor. Möjlighet till tolktjänst finns. På deras webbplats finns information för såväl personal som patient och invånare. Alkohollinjen: 020-84 44 48.

Alkoholhjälpen

Webbaserad rådgivning och självhjälpsmaterial för personer som funderar på sina egna alkoholvanor eller som är orolig för någon annans drickande. Det finns fakta, tips och diskussionsforum.

Alkoholmottagningen Riddargatan 1

Behandlingsverksamhet inriktad på dem som har alkoholproblem, men som beroendevården hittills har haft svårt att nå. Här finns även utbildning och stödmaterial för personal.

VISS - behandlingsstöd

1177 Vårdguiden

Stöd till personer som vill ändra sina alkoholvanor på 1177 Vårdguiden. Förutom information och råd finns till exempel validerade, digitala verktyg där man kan testa och få råd kring sina alkoholvanor. 

Utbildningar

Akademiskt primärvårdscentrum

Utbildningar om levnadsvanor, motiverande samtalsteknik och fysisk aktivitet på recept, FaR. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor

Regionens webbutbildning om att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor. Kursen går igenom hur du uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienten, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Kurs om hur du uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienter, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Sundkurs

Sundkurs är en faktabas och inspirationskälla baserad på den samlade vetenskapen om hur en sund livsstil kan förbättra hälsan.  Här finns råd att använda i samtalet med patienten.

Utbildning i 15-metoden

Utbildning i 15-metoden är ett stöd för primärvården att uppmärksamma och hantera alkoholproblem och beroende av olika svårighetsgrad. 

  • Uppdaterad: 12 november 2020

  • Faktagranskad: 20 september 2020

  • Redaktör: Björn Nordlund

  • Faktagranskare: Helena Holmgren, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen