Åtgärder i anslutning till fastställande av dödsfall

Naturligt eller onaturligt dödsfall

Läkaren ska beakta samtliga omständigheter för att kunna ta ställning till om dödsfallet ska ses som naturligt eller onaturligt. Läkaren ska grunda sin bedömning på

• undersökning av den döda kroppen
• uppgifter i patientjournalen
• uppgifter från exempelvis närstående om tidigare sjukdom/sjukdomsbild
• uppgifter om eventuellt pågående missbruk
• förhållanden och fynd på platsen
• övriga omständigheter kring dödsfallet.

Åtgärder vid misstanke om onaturligt dödsfall

Om läkaren misstänker att dödsfallet är onaturligt, ska särskilda åtgärder vidtas.

Naturligt dödsfall

Vid ett naturligt dödsfall ansvarar läkaren som fastställer dödsfallet för att nedanstående åtgärder genomförs innan det praktiska omhändertagande av den avlidne påbörjas.

Fastställa identiteten och förse med identitetsband

Läkaren ansvarar för att den avlidnes identitet fastställs och att identitetsband fästs om detta saknas. Identitetsband med rätt angivet personnummer/reservnummer ska vara fäst runt hand- och fotled. Om den avlidne redan har ett identitetsband ansvarar läkaren för att kontrollera att uppgifterna stämmer.

Genomföra yttre undersökning

Läkaren undersöker hela hudytan, ögonens bindehinnor, öron- och näsöppningar samt munhåla. Resultatet av den yttre undersökningen noteras i patientjournalen och om tidpunkten för undersökningen är annan än när dödsfallet fastställdes noteras även detta. Likaså noteras det om annan läkare än den som fastställer dödsfallet genomför undersökningen.

Fastställa om det finns kvarvarande explosivt implantat

Läkaren fastställer genom patientjournalen eller klinisk undersökning om det finns kvarvarande explosivt implantat (till exempel pacemaker) och meddelar bårhuset via ”Meddelande till bårhuset inför avlämning av avliden” att borttagande ska utföras.

Om den avlidne har kvar ett explosivt implantat ska detta framgå på dödsbeviset.

Fastställa om det finns kvarvarande aktivitet/strålkälla från strålbehandling

Läkaren fastställer via patientjournalen om det finns kvarvarande aktivitet från nuklearmedicinsk (radionuklid) behandling/strålkälla från strålbehandling (inplantation av permanenta seeds).

Om den avlidne har kvarvarande aktivitet/strålkälla ska läkaren för att säkerställa att nödvändiga strålskyddande åtgärder tas vid obduktion eller kremering

• konsultera sjukhusfysiker om den avlidne genomgått nuklearmedicinsk (radionuklid) behandling eller har implantat med strålkälla
• kontakta ansvarig läkare på S:t Eriks ögonsjukhus om den avlidne har inopererad ögonapplikator
• kontakta bårhuset och meddela att avliden patient har kvarvarande aktivitet/ strålkälla, att mätning kommer att ske samt att inga åtgärder får vidtas förrän klartecken har getts från sjukhusfysiker.

Läkaren meddelar även bårhuset via blanketten ”Meddelande till bårhuset inför avlämning av avliden” att radioaktivitet/strålkälla finns kvar.

Inga vidare åtgärder behöver vidtas om patienten avlider mer än

• två år efter implantation av permanenta seeds i samband prostatabehandling
• en månad efter nuklearmedicinsk (radionuklid) behandling.

Observera att ovanstående inte behöver genomföras om den avlidne endast genomgått nuklearmedicinsk undersökning.

Fastställa om det finns känd smitta

Läkaren fastställer genom patientjournalen om det finns känd smitta och meddelar bårhuset via blanketten ”Meddelande till bårhuset inför avlämning av avliden”.

Besluta om klinisk obduktion

En klinisk obduktion är endast aktuell när dödsfallet har varit naturligt. Obduktion kan utföras om det behövs för att

• fastställa dödsorsaken 
• vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom
• undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp.

Beslutet bör tas i samråd med närstående. Vägledande ska vara vad patienten själv skulle ha velat, men det slutliga beslutet om klinisk obduktion fattas av läkare.

Läkaren noterar att närstående är informerad om att remiss för klinisk obduktion kommer att skickas.   

Läkaren skickar en obduktionsremiss via Take Care till verksamheten där obduktionen ska utföras. När remissen ska till Capio S:t Görans bårhus lämnar läkaren en på papper ifylld obduktionsremiss till transportören som medföljer den avlidne till bårhuset.

Läkaren har fem (5) veckodagar på sig att skicka obduktionsremissen till bårhuset. Dagen då dödsfallet fastställdes räknas som dag noll (0). Om bårhuset inte fått remissen inom tidsgränsen kan den avlidne lämnas ut från bårhuset.

Remiss för klinisk obduktion innebär inte att den yttre undersökningen får underlåtas eller att dödsbeviset får försenas.

Ta av värdeföremål

Värdeföremål (smycke, klocka, nycklar etc.) ska tas av innan den avlidne förs till bårhus och åtgärden meddelas bårhuset via ”Meddelande till bårhuset inför avlämning av avliden”.

Om det av någon anledning lämnas kvar föremål på kroppen eller föremål medföljer den avlidne ska det på ”Meddelande till bårhuset inför avlämning av avliden” anges vilket/vilka föremål det gäller och anledningen till att de lämnats kvar samt vilken eventuella åtgärder som önskas kring detta (till exempel ”ska lämnas kvar på kroppen”, ”ska tas bort”).

Vid dödsfall i ordinär boendeform (privat bostad) lämnas värdeföremålen kvar i hemmet.

Vid dödsfall på sjukhus, SÄBO eller liknande tas värdesaker om hand efter lokala rutiner.

Underrätta närstående

Om närstående inte är närvarande vid dödsfallet ska dessa underrättas så snart som möjligt. Vem som underrättar närstående och på vilket sätt, behöver avgöras i varje enskilt fall och med omsorg och hänsyn till de närstående.

Chef för den verksamhet där personen avlider ansvarar för att det finns lokala rutiner som, dels beskriver hur underrättelse till närstående ska gå till, dels säkerställer att vidtagna åtgärder dokumenteras på lämpligt sätt.

Läkaren som fastställt dödsfallet ansvarar för att förvissa sig om att närstående underrättas.

Skatteverket och Polismyndigheten kan i vissa fall lämna information om den avlidnes släktförhållanden. Om närstående inte kan nås, bör socialtjänsten informeras om detta.

Vid onaturliga dödsfall är det polisen som underrättar närstående om dödsfallet.

Information om dödsfallet

Information om dödsfallet kan ske i samband med dödsfallet och/eller vid det personliga avskedet. Anpassa informationen efter behov. Informera om det stöd som finns att få. Dokumentera vilken information som getts och vilka närstående som varit med när informationen gavs. Lämna kontaktuppgifter till den som kan besvara eventuella frågor.

Personligt avsked

Närståendes personliga avsked kan ske på den plats där dödsfallet skedde. Möjliggör för närstående att få vara hos den avlidne den tid som behövs, till exempel för att invänta långväga närstående. Närståendes önskemål bör respekteras så långt detta är möjligt eller rimligt.

Läs mer i Vårdhandbokens texter om Närstående, information och avsked.

Besked om dödsorsaken

För närstående omfattas dödsorsaken endast undantagsvis av sekretess eller tystnadsplikt. När så inte är fallet ska närstående, om de önskar, få besked om dödsorsaken.

När besked inte kan lämnas i samband med underrättelsen om dödsfallet ska, om möjligt, information lämnas om vem som kan ge besked och när.

Kontakta socialtjänsten (efter kontorstid socialjouren)

Läkaren som fastställer dödsfallet ska kontakta kommunens socialtjänst om

• minderåriga barn blir utan vårdnadshavare, behöver tas om hand eller kan tänkas fara illa
• djur behöver tas om hand
• värdeföremål, större penningsummor eller annan egendom behöver omhändertas
• överblivna narkotiska läkemedel behöver omhändertas
• situationen är komplicerad och det finns behov av stöd.

Polisen ska kontaktas för att omhänderta vapen och ammunition.

Utfärda dödsbevis

Läkaren utfärdar dödsbevis. Det finns inte något hinder för att annan läkare än den som fastställt dödsfallet slutför den kliniska undersökningen och utfärdar dödsbeviset.

Enligt de riktlinjer som gäller inom ambulanssjukvården i Region Stockholm skriver inte läkare i ambulanssjukvården dödsbevis annat än

• vid polisiära dödsfall, där läkare inom ambulanssjukvården redan är på plats
• då läkare följer med ut i ambulanshelikopter och fastställer ett dödsfall vid någon avlägsen plats.

Av dödsbeviset ska framgå om den avlidne bar något explosivt implantat och om detta har avlägsnats eller inte. Läkaren ska alltid ange det som gäller vid tidpunkten för när dödsbeviset utfärdas, dvs. uppge att implantatet inte har avlägsnats även när avsikten är att detta ska ske senare.

Om dödsbeviset är felaktigt utfärdat avseende explosiva implantat, kan rättsliga konsekvenser bli följden. För att förebygga olyckor, utreds alla explosioner vid krematorierna.

Dödsbeviset ska skickas in till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet. Beviset kan skickas in elektroniskt. Legitimering sker då via ett SITHS-certifikat. Skatteverket registrerar dödsfallet så snart dödsbeviset kommit in från läkare.

Vid onaturliga dödsfall ska läkaren överlämna ifyllt dödsbevis på papper till polisen på plats.  

Dödsbevis barn

Dödsbevis ska utfärdas för barn som är dödfött efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan och för barn som avlider i nära anslutning till födelsen. 

Utfärda dödsorsaksintyg

Läkaren utfärdar dödsorsaksintyg. Intyget kan även utfärdas av läkare som behandlat den avlidne före döden. Det är respektive vårdgivares ansvar att säkerställa att dödsorsaksintyget återfinns i patientjournalen (HSLF-FS 2015:15 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall, paragraf 7).

Dödsorsaksintyget ska skickas till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet. Intyget kan skickas in elektroniskt. Legitimering sker då via ett SITHS-certifikat. Den läkare som har utfärdat ett dödsbevis eller ett dödsorsaksintyg enligt kapitel 4, paragraf 2 i begravningslagen (1990:1144), ska också behålla en kopia av beviset eller intyget. Kopian ska utgöra en journalhandling.

Socialstyrelsens system E-mortis, där dödsbevisen arkiverats sedan 2014, har lagts ner den 31 mars 2024 och ersatts av systemet Webcert. Sedan 2015 har det funnits en arkivdel i E-mortis där de myndigheter som skickat in dödsorsaksintyg har kunnat få tillgång till intygen via Socialstyrelsens webbsida. Nu finns inte längre denna möjlighet att få tillgång till dödsorsaksintygen. Det innebär att varje vårdgivare måste kunna hämta fram dödsbevis på begäran.

Dödsorsaksintyg barn

Dödsorsaksintyg ska utfärdas för barn som är dödfött efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan och för barn som avlider i nära anslutning till födelsen. I formuläret finns särskilda instruktioner.

Beställa transport

Vid dödsfall på sjukhus med eget bårhus beställs transport enligt lokala rutiner.

Vid övriga dödsfall beställer personal på plats till exempel läkaren som fastställt dödsfallet transport av den avlidne till bårhus.

Överlämna informationsblad till närstående

Det är viktigt att närstående informeras om det som händer när någon avlider. Det är varken lätt att förmedla eller ta emot information vid det aktuella tillfället. Därför finns ett informationsblad som regionen har tagit fram som beskriver vad som kommer att hända den närmaste tiden efter dödsfallet.

Läkaren eller annan personal på plats överlämnar informationsbladet till närstående.

Fylla i blankett som ska medfölja den avlidne 

Läkare eller sjuksköterska fyller i blanketten ”Meddelande till bårhuset inför avlämning av avliden” som medföljer den avlidne till bårhuset.