Till start

Vårdgivarguiden

Mat och dryck har stor betydelse för vår hälsa, välmående och prestationsförmåga på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor är viktigt hos gravida och ammande kvinnor, hos barn för god tillväxt och kan i alla åldrar bidra till mer ork och bättre mående.

Hälsosam mat kan bidra till att hålla en hälsosam vikt, minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och förebygga uppkomst av cancer. Hälsosam mat kan även förebygga eller fördröja debut av typ 2 diabetes. Det är inte enskilda ämnen i maten utan matvanorna i stort som har störst betydelse för hälsan.

Äldre är den åldersgrupp i samhället som har störst risk att drabbas av undernäring. Anpassade hälsosamma matvanor och en god nutritionsstatus ökar förutsättningar för god hälsa och risken för undernäring minimeras.

Hälsoläget

Matvanorna hos befolkningen i Region Stockholm ligger långt ifrån de uppsatta målen för rekommenderat intag av frukt, grönsaker, fisk samt läsk och andra söta drycker. De grupper som har mest hälsosamma matvanor är kvinnor, äldre och personer med lång utbildning. Enligt Global Burden of Disease 2019 orsakar ohälsosamma matvanor uppskattningsvis sju procent av den totala sjukdomsbördan (DALY) och förtida död i region Stockholm. 

Intaget av grönsaker ökar hos befolkningen, men det är fortfarande cirka 28 procent av vuxna i regionen som inte äter grönsaker dagligen och 43 procent som inte äter frukt.

Det går att få en snabb överblick av hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa fördelar sig och utvecklas över tid i region Stockholm med webbverktyget Folkhälsokollen.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR12, har en vetenskaplig förankring som ger ett gott stöd för hur man bör äta hälsosamt. Att äta enligt dessa näringsrekommendationer leder till ett hälsosamt liv med mindre risk för bland annat övervikt och fetma men även andra sjukdomar.

Fokus på helheten

I NNR12 ligger fokus på helheten och ett samlat hälsosamt matmönster. Det kännetecknas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär, nötter, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, vegetabiliska fetter och magra osockrade mejeriprodukter. Kvaliteten på kolhydrater och fett är viktig. Det är vetenskapligt väl belagt att en balans mellan mättade och omättade fetter är viktig ur hälsosynpunkt. Att äta övervägande omättade fetter från växtriket och havet minskar risken för framförallt hjärt- och kärlsjukdomar. Högt intag av både fullkorn och fibrer kan bidra till en minskad risk för kardiovaskulär sjukdom, diabetes typ 2 och förstoppning. Det är också kopplat till att hålla en hälsosam vikt.

Nyckelhålsmärkning och tallriksmodellen

Nyckelhålsmärkning är ett hjälpmedel för att underlätta till mer hälsosamma matval i butik. Märkningen används på förpackade livsmedel som uppfyller regler gällande mindre salt och socker, mer fullkorn och kostfiber samt större andel omättat fett eller lägre fetthalt. Tallriksmodellen är ett pedagogiskt verktyg för sammansättning av en balanserad måltid med grönsaker/rotfrukter, stärkelserika kolhydrater samt proteinrika livsmedel.

Mat som har mindre påverkan på miljön

Våra matvanor och livsmedel spelar en stor roll, inte bara för hälsan utan även för miljön. Det som har störst påverkan på miljön är matsvinn och köttkonsumtion. Ett övergripande råd är att äta mindre kött och istället öka andelen produkter från växtriket.

Nationella riktlinjer och vårdprogram

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) samt Nationellt vårdprogram 2022 Ohälsosamma levnadsvanor - Prevention och behandling ges rekommendationer om åtgärder för att förebygga och även behandla sjukdom som är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor.

Beskriver och ger stöd till hur åtgärder ska genomföras i hälso-och sjukvården.

Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer i riskgrupper som har ohälsosamma matvanor.  

Riskgrupper

1. Vuxna med särskild risk, t.ex. någon form av kronisk sjukdom, funktionsnedsättning, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer eller flera ohälsosamma levnadsvanor

2. Vuxna som ska genomgå en operation

3. Barn och unga

4. Gravida

5. Äldre

Verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala rutiner för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor och att all hälso- och sjukvårdspersonal har kompetens för att uppmärksamma och ge enkla hälsorelaterade råd till patienten på ett personcentrerat sätt. I rutinerna behöver det framgå hur ohälsosamma matvanor dokumenteras journalen, given åtgärd under rätt sökord i journalen samt att åtgärden ska dokumenteras med relevant KVÅ-kod.

  • DV141 Enkla råd om matvanor
  • DV142 Rådgivande samtal om matvanor
  • DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor
  • QV013 Föräldrautbildning (familjestödsprogram)

Rekommenderade åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Läs mer om olika åtgärder vid ohälsosamma matvanor i  det nationella vårdprogrammet.

Handläggning

Läs mer på VISS – behandlingsstöd för primärvården i Region Stockholm under avsnittet Ohälsosamma matvanor

Vård vid obesitas

Vid obesitas bör hälso- och sjukvården erbjuda andra åtgärder än endast kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor. Enligt nationella riktlinjer för vård vid obesitas bör till exempel kombinerad levnadsvanebehandling, som anpassas till patientens behov erbjudas. I den behandlingen ingår individuell anpassning av kost och matvanor, råd om fysisk aktivitet och stillasittande samt stöd för att genomföra och upprätthålla de beteendeförändringar som behövs. 

Stödmaterial för personal och patienter

Informationsmaterial som vänder sig både till personal och till patienter.

Relaterad information

Information och råd till invånare som vill äta mer hälsosamt.

Utbildningar

Kurser hos Akademiskt primärvårdscentrum

Utbildningar om levnadsvanor, motiverande samtalsteknik och fysisk aktivitet på recept, FaR. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor

För att underlätta för dig när du ska ge dina patienter råd om matvanor har Socialstyrelsen och Livsmedelsverket tagit fram webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor.

Regionens webbutbildning om att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor

Kurs om hur du uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienter, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Sundkurs - en faktabas och inspirationskälla om att leva hälsosamt

I sundkurs ingår en livsstilskurs med ett avsnitt om matvanor där hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta information och råd. Enskilda individer kan hämta fakta, tips och råd om levnadsvanor.

  • Uppdaterad: 20 december 2022

  • Faktagranskad: 25 oktober 2022

  • Redaktör: Eleonore Holmgren

  • Faktagranskare: Andrea Friedl, hälso- och sjukvårdsförvaltningen