Till start

Vårdgivarguiden

Mat och dryck har stor betydelse för vår hälsa, välmående och prestationsförmåga på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor är viktigt hos gravida och ammande kvinnor, hos barn för god tillväxt och kan i alla åldrar bidra till mer ork och bättre mående.

Hälsosam mat kan bidra till att hålla en hälsosam vikt, minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och förebygga uppkomst av cancer. Hälsosam mat kan även förebygga eller fördröja debut av typ 2 diabetes. Det är inte enskilda ämnen i maten utan matvanorna i stort som har störst betydelse för hälsan.

Äldre är den åldersgrupp i samhället som har störst risk att drabbas av undernäring. Anpassade hälsosamma matvanor och en god nutritionsstatus ökar förutsättningar för god hälsa och risken för undernäring minimeras.

Hälsoläget

Matvanorna hos befolkningen i Region Stockholm ligger långt ifrån de uppsatta målen för rekommenderat intag av frukt, grönsaker, fisk samt läsk och andra söta drycker. De grupper som har mest hälsosamma matvanor är kvinnor, äldre och personer med lång utbildning. Ohälsosamma matvanor orsakar uppskattningsvis åtta procent av den totala sjukdomsbördan i region Stockholm och är en stor riskfaktor för tidig död.

Intaget av grönsaker ökar hos befolkningen, men det är fortfarande ca 28 procent av vuxna i regionen som inte äter grönsaker dagligen och 43 procent som inte äter frukt.

Det går att få en snabb överblick av hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa fördelar sig och utvecklas över tid i region Stockholm med webbverktyget Folkhälsokollen.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR12, har en vetenskaplig förankring som ger ett gott stöd för hur man bör äta hälsosamt. Att äta enligt dessa näringsrekommendationer leder till ett hälsosamt liv med mindre risk för bland annat övervikt och fetma men även andra sjukdomar.

Fokus på helheten

I NNR12 ligger fokus på helheten och ett samlat hälsosamt matmönster. Det kännetecknas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär, nötter, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, vegetabiliska fetter och magra osockrade mejeriprodukter. Kvaliteten på kolhydrater och fett är viktig. Det är vetenskapligt väl belagt att en balans mellan mättade och omättade fetter är viktig ur hälsosynpunkt. Att äta övervägande omättade fetter från växtriket och havet minskar risken för framförallt hjärt- och kärlsjukdomar. Högt intag av både fullkorn och fibrer kan bidra till en minskad risk för kardiovaskulär sjukdom, diabetes typ 2 och förstoppning. Det är också kopplat till att hålla en hälsosam vikt.

Nyckelhålsmärkning och tallriksmodellen

Nyckelhålsmärkning är ett hjälpmedel för att underlätta till mer hälsosamma matval i butik. Märkningen används på förpackade livsmedel som uppfyller regler gällande mindre salt och socker, mer fullkorn och kostfiber samt större andel omättat fett eller lägre fetthalt. Tallriksmodellen är ett pedagogiskt verktyg för sammansättning av en balanserad måltid med grönsaker/rotfrukter, stärkelserika kolhydrater samt proteinrika livsmedel.

Mat som har mindre påverkan på miljön

Våra matvanor och livsmedel spelar en stor roll, inte bara för hälsan utan även för miljön. Det som har störst påverkan på miljön är matsvinn och köttkonsumtion. Ett övergripande råd är att äta mindre kött och istället öka andelen produkter från växtriket.

Nationella riktlinjer

I socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) ges rekommendationer om åtgärder för att förebygga och även behandla sjukdom som är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer i riskgrupper som har ohälsosamma matvanor. Riskgrupperna preciseras i det regionala vårdprogrammet.

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor-prevention och behandling (2019) grundar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvården ska generellt erbjuda stöd till vuxna och barn som har ohälsosamma levnadsvanor men de uppdaterade riktlinjerna betonar vikten av att stödja riskgrupper.

Vårdprogrammet fokuserar på följande riskgrupper:

1. Vuxna med särskild risk, t.ex. någon form av kronisk sjukdom, funktionsnedsättning, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer eller flera ohälsosamma levnadsvanor

2. Vuxna som ska genomgå en operation

3. Barn och unga

4. Gravida

5. Äldre

Verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala rutiner för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor och att all hälso- och sjukvårdspersonal har kompetens för att uppmärksamma och ge enkla hälsorelaterade råd till patienten på ett personcentrerat sätt.

Rekommenderade åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Den allmänna rekommendationen är att hälso-och sjukvården erbjuder kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor.

Riskgrupper som har ohälsosamma matvanor ska prioriteras.  

Läs mer om olika åtgärder vid ohälsosamma matvanor i det regionala vårdprogrammet.

Vårdprogram för nedladdning. Den tryckta versionen har utgått och går inte längre att beställa.

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem.  Ohälsosamma matvanor, låg fysisk aktivitet och fetma orsakar tillsammans 28 procent av sjukdomsbördan i Sverige. För att samla kraft och visa vägen i arbetet mot övervikt och fetma har Region Stockholm tagit fram ett Handlingsprogram övervikt och fetma för perioden 2016-2020.

Handlingsprogram övervikt och fetma

KVÅ-koder matvanor

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas ett underlag för en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.

  • DV141 - Enkla råd om matvanor
  • DV142 - Rådgivande samtal om matvanor
  • DV143 - Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor

Stödmaterial för personal och patienter

Foldern Bra mat och rörelse

Folder med råd om bra mat och fysisk aktivitet där det framgår vilka livsmedel och aktiviteter man bör öka, byta ut och minska. Finns översatt till engelska, arabiska, somaliska, turkiska och finska och som bildtabeller.

Foldern Goda levnadsvanor gör skillnad

Folder med egentester för personen att svara på gällande sina levnadsvanor samt tips och råd om att komma igång med fysisk aktivitet, äta hälsosammare, sluta röka och minska intag av alkohol. Foldern skickas med fördel ut innan ett samtal så att personen kan fylla i den i lugn och ro i hemmet. Det går att skicka ut en digital länk som personen kan öppna hemifrån.

Affisch, Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch i A4 och A3 med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även användas som samtalsunderlag. Information finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

VISS – behandlingsstöd för primärvården i Region Stockholm

Under avsnittet Hälsofrämjande arbete beskrivs handläggning av ohälsosamma levnadsvanor.

Om att äta hälsosamt på 1177.se

Information och råd till invånare som vill äta mer hälsosamt.

Utbildningar

Kurser hos Akademiskt primärvårdscentrum

Utbildningar om levnadsvanor, motiverande samtalsteknik och fysisk aktivitet på recept, FaR. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor

För att underlätta för dig när du ska ge dina patienter råd om matvanor har Socialstyrelsen och Livsmedelsverket tagit fram webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor.

Regionens webbutbildning om att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor

Kursen går igenom hur du uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienten, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor

Sundkurs - en faktabas och inspirationskälla om att leva hälsosamt

I sundkurs ingår en livsstilskurs med ett avsnitt om matvanor där hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta information och råd. Enskilda individer kan hämta fakta, tips och råd om levnadsvanor.

 

  • Uppdaterad: 13 november 2020

  • Faktagranskad: 13 september 2020

  • Redaktör: Björn Nordlund

  • Faktagranskare: Helena Holmgren, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen