Till start

Vårdgivarguiden

Brödsmule-navigation

Fysisk aktivitet har enligt omfattande forskning en viktig roll för vår hälsa. Fysisk aktivitet kan förebygga och behandla mer än 30 olika diagnoser. Många personer, både vuxna och barn, är otillräckligt fysisk aktiva för en god hälsa. De som rör sig minst har störst hälsoeffekter av att öka sin fysiska aktivitet.

  • Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa, livskvalitet, minne, stämningsläge och fysisk kapacitet.
  • Regelbundet fysiskt aktiva personer har en lägre risk för exempelvis typ 2-diabetes, övervikt/fetma, hjärt- och kärlsjukdom, demens, vissa cancerformer och förtidig död.
  • Ett enstaka pass med fysisk aktivitet har effekt på till exempel blodsocker, sömn och stämningsläge.
  • Inaktiva personer som ökar sin aktivitetsnivå har hälsoeffekter även av små ökningar.

Effekt av fysisk aktivitet i olika åldrar

För barn har fysisk aktivitet liknande effekt som för vuxna men i många fall syns effekterna först senare då kroniska sjukdomar ofta debuterar senare i livet. Den fysiska aktivitet som utförs under barn- och ungdomsåren bygger t.ex. upp skelettet och påverkar skeletthälsan senare i livet.

De positiva effekterna av fysisk aktivitet och träning är i princip de samma för äldre personer som för yngre och det finns ingen övre åldersgräns för träningseffekt. Fysisk aktivitet kan förbättra fysisk funktion hos äldre, exempelvis gånghastighet, styrka och balans. Det ökar möjligheten till hälsosamt åldrande och att bibehålla självständighet i vardagslivet.

Hälsoläget

Fysisk aktivitet är ett komplext beteende som alla människor har någon relation till. Det är svårt att mäta fysisk aktivitet. När personer ombeds skatta sin fysiska aktivitetsnivå överskattar många personer den faktiska aktivitet de utför. När fysisk aktivitet mäts objektivt så är det betydligt färre som är tillräckligt fysiskt aktiva för en god hälsa. Otillräcklig fysisk aktivitet är vanligt, både bland vuxna och barn. I Stockholms län skattar 55 procent av de vuxna invånarna att de rör sig tillräckligt enligt gällande rekommendationer. Andelen är högre bland de med längre utbildning och bland de som är födda i Sverige. Skattningen ger även informationen att en stor del av befolkningen är otillräckligt fysiskt aktiva. Utvecklingen verkar inte gå åt rätt håll. Vuxna svenskars kondition har försämrats med omkring elva procent mellan år 1995 och 2017.

Läs mer om folkhälsoläget i Folkhälsorapporten:

Det går att få en snabb överblick av hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa fördelar sig och utvecklas över tid i Stockholms län med webbverktyget Folkhälsokollen.

Sök och jämför fysisk aktivitet i befolkningen på Folkhälsokollen:

Otillräcklig fysisk aktivitet och rekommendationer

Begrepp

Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen över den energiförbrukning vi har i vila. Fysisk aktivitet kan ske i hemmet, på arbetet, under transporter, på fritiden och under organiserad fysisk träning. Fysisk träning är en planerad och strukturerad fysisk aktivitet som syftar till att bibehålla eller förbättra kondition och/eller styrka. Fysisk träning innebär oftast ombyte till träningskläder. Inaktivitet/stillasittande definieras som vaken tid med avsaknad av eller endast litet inslag av kroppsrörelser och därmed låg energiförbrukning.

Rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna

  • Pulshöjande (aerob) fysisk aktivitet – konditionshöjande aktiviteter
    • Minst 150 min fysisk aktivitet i veckan på måttlig intensitetsnivå eller
    • Minst 75 minuter fysisk träning per vecka på hög intensitetsnivå
  • Fysisk aktivitet på olika intensitet kan kombineras för att komma upp i den rekommenderade nivån.
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet vid minst 2 tillfällen per vecka.
  • Långvarigt stillasittande bör undvikas.
  • Personer äldre än 65 år rekommenderas även balansträning.

Mer fysisk aktivitet än rekommendationen kan ge ytterligare hälsoeffekter. De personer som inte kan komma upp i den rekommenderade nivån, t.ex. på grund av funktionsnedsättning, kronisk sjukdom eller hög ålder rekommenderas att vara så aktiva som de har möjlighet till.

Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar under 18 år

Barn och ungdomar mellan 6–17 år rekommenderas minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet av pulshöjande (aerob) karaktär på minst måttlig intensitet. Minst tre gånger i veckan bör pulshöjande fysisk aktivitet på hög intensitet och muskelstärkande aktiviteter utföras. För barn 0–5 år ska fysisk aktivitet uppmuntras och underlättas.

Otillräcklig fysisk aktivitet

Individer som inte uppnår den rekommenderade dosen av pulshöjande fysisk aktivitet betraktas som otillräckligt fysiskt aktiva för en god hälsa.

Evidensbaserade råd om fysisk aktivitet

Rådgivande samtal om fysisk aktivitet

Rådgivande samtal innebär samtal i dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och person i kontakt med vården. Råd och åtgärder bör vara personcentrerade och anpassas till personens ålder, hälso- och sjukdomsstatus, medicinering, erfarenhet av fysisk aktivitet samt motivation med mera. Ett rådgivande samtal kan kompletteras med t.ex. stegräknare, eller FaR. Uppföljning ökar effekten. Tidsåtgång vanligen 5–15 minuter.

FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

FYSS är en sammanställning av aktuell evidens som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla ett trettiotal olika sjukdomstillstånd. FYSS är ett stöd för hälso- och sjukvårdens personal vid rekommendation av fysisk aktivitet till personer i kontakt med hälso- och sjukvården. FYSS finns på nätet, i form av kapitel och eFYSS, eller i tryckt bokversion och produceras av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, YFA. Den senaste versionen heter FYSS 2017.

Läs mer på:

Fysisk aktivitet på recept, FaR

FaR är en evidensbaserad metod för att stödja personer till att öka sin fysiska aktivitet och kan användas både i sjukdomsförebyggande och behandlande syfte. FaR får förskrivas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har kännedom om personens hälso- och sjukdomstillstånd. FaR kan förskrivas till barn från 6 års ålder, ungdomar och vuxna. Arbetsuppgiften att förskriva FaR kan delegeras till icke legitimerad personal av medicinskt ansvarig/verksamhetschef. FaR kan förskrivas under förutsättning att fysisk aktivitet har effekt enligt tillgänglig evidens, och att patienten kan utföra den fysiska aktiviteten utanför hälso- och sjukvården. FaR-metoden baseras på fem delar där basen är ett personcentrerat rådgivande samtal, den individanpassade ordinationen skrivs på särskild receptblankett och uppföljning är en viktig del. Eventuella råd ges utifrån evidens och samverkan med friskvården genom t.ex. Stockholms FaR-ledarnätverk.

Stockholms FaR-ledarnätverk är ett nätverk med certifierade aktivitetsarrangörer som erbjuder kvalitetssäkrad fysisk aktivitet och träning för personer som fått ett FaR. Via webbplatsen FaRledare.se kan hälso- och sjukvårdspersonal och personer i kontakt med hälso- och sjukvården söka aktiviteter. Alla certifierade aktivitetsarrangörer i Stockholms FaR-ledarnätverk erbjuder något extra till alla som fått ett FaR. Erbjudandet kan innebära t.ex. en subvention av pris eller en gratis prova-på-period. Det är viktigt att informera personer som får ett FaR att de själva bekostar sina aktiviteter i friskvården.

Familjestödsprogram

För att öka den fysiska aktiviteten hos barn behöver barnets närmaste familjesystem involveras. Detta kan göras genom ett så kallat familjestödsprogram som innebär att man följer en struktur med samtal, information och praktiska övningar. De olika komponenterna bör vara teoribaserade och strukturen ha ett tydligt syfte. Praktiskt kan ett familjestödsprogram innebära att man arbetar med motiverande strategier, sätter upp mål för förändring, främjar en tydlig och vägledande föräldrastil och uppmuntrar föräldrar att fungera som förebilder.

Stegräknare eller andra aktivitetsmätare

Aktivitetsmätare finns i flera olika former. Bland annat som klockor eller armband. Flera sorter mäter både puls och aktivitet och skickar sedan informationen som sammanställs i en app i en smart telefon eller liknande. Smarta telefoner har appar för stegräknare eller så kan en app för stegräkning laddas ner kostnadsfritt. Vanliga traditionella stegräknare som fästs på kläderna nära höften kan också användas. Stegräknare och aktivitetsmätare kan användas för att registrera och synliggöra aktivitetsnivå. De kan även användas för att öka fysisk aktivitetsnivå. De har en dokumenterad effekt. Utgå från vad personen redan gör och sätt tillsammans ett rimligt mål för ökning.

Aktivitetsdagböcker

I en aktivitetsdagbok skriver personen ner den aktivitet som blir av, till exempel i form av minuter eller i antal steg per dag. Aktivitetsdagbok framtagen för vuxna respektive barn finns att ladda ned och skriva ut här på Vårdgivarguiden.

Aktivitetsdagböcker finns på sidan om FaR och FYSS, under rubriken Stödmaterial:

Nationella riktlinjer

I socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2018, ges rekommendationer om åtgärder för att förebygga och även behandla sjukdom som är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer i riskgrupper med otillräcklig fysisk aktivitet. De nationella riktlinjerna omsätts till regionala förutsättningar i regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor, se nedan

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor-prevention och behandling (2019) grundar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvården ska erbjuda stöd till vuxna och barn som har ohälsosamma levnadsvanor. Personer i riskgrupp ska prioriteras.

Vårdprogrammet fokuserar på följande riskgrupper:

  1. Vuxna med särskild risk, t.ex. någon form av kronisk sjukdom, funktionsnedsättning, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer eller flera ohälsosamma levnadsvanor
  2. Vuxna som ska genomgå en operation
  3. Barn och unga
  4. Gravida
  5. Äldre

Verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala rutiner för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor och att all hälso- och sjukvårdspersonal har kompetens för att uppmärksamma och ge enkla hälsorelaterade råd till patienten på ett personcentrerat sätt.

Rekommenderade åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet

Den rekommenderade åtgärden vid otillräcklig fysisk aktivitet är att hälso-och sjukvården erbjuder rådgivande samtal. Personer i riskgrupp som är otillräckligt fysiskt aktiva ska prioriteras.

Läs mer om olika åtgärder vid otillräcklig fysisk aktivitet i det regionala vårdprogrammet.

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor

Vårdprogram för nedladdning. Den tryckta versionen har utgått och går inte längre att beställa.

KVÅ-koder fysisk aktivitet

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.

  • DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
  • DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
  • DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
  • DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet
  • AW005 Uppföljning av tidigare utfärdat recept på fysisk aktivitet (FaR). Ny kod från januari 2021.

Om FaR ordineras i samband med ett rådgivande samtal om fysisk aktivitet eller ett kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet sätts både KVÅ-kod för samtalet (DV132 eller DV133) och KVÅ-kod för utfärdande av recept på fysisk aktivitet (DV200).

Stödmaterial för personal och patienter

Om fysisk aktivitet på recept, FaR, på viss.nu

Ett administrativt och medicinskt webbstöd som vänder sig till personal inom primärvården i Region Stockholm.

Stödmaterial för arbetet med FaR samt film för hälso- och sjukvårdspersonal:

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad - folder

Folder med egentester för personen att svara på gällande sina levnadsvanor samt tips och råd om att komma igång med fysisk aktivitet, äta hälsosammare, sluta röka och minska intag av alkohol. Foldern skickas med fördel ut innan ett samtal så att personen kan fylla i den i lugn och ro i hemmet. Det går att skicka ut en digital länk som personen kan öppna hemifrån.

Bra mat och rörelse

Folder med råd om bra mat och fysisk aktivitet där det framgår vilka livsmedel och aktiviteter man bör öka, byta ut och minska. Finns översatt till engelska, arabiska, somaliska, turkiska och finska och som bildtabeller.

Om träning och fysisk hälsa på 1177.se

Information om hur man på ett enkelt sätt kan träna och öka sin fysiska aktivitet i vardagen. Här finns filmer som visar träningsprogram som går att göra i hemmet.

 

Utbildningar

Kurser om fysisk aktivitet hos Akademiskt primärvårdscentrum, APC

Utbildningar om levnadsvanor, motiverande samtalsteknik och Fysisk aktivitet på recept, FaR. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Webbutbildning om hälsosamma levnadsvanor

Kursen går igenom hur du som möter patienter uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienten, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Hälsosamma levnadsvanor, webbutbildning

Kurs om hur du uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienter, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Sundkurs - en faktabas och inspirationskälla om att leva hälsosamt

I sundkurs ingår en livsstilskurs med ett avsnitt om fysisk aktivitet där hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta information och råd. Enskilda individer kan hämta fakta, tips och råd om levnadsvanor.

  • Uppdaterad: 5 februari 2021

  • Faktagranskad: 5 februari 2021

  • Redaktör: Anna Waldenström

  • Faktagranskare: Helena Holmgren, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen